Ayutthaya - Ayutthaya och kontakterna med väst
Highslide JS
Prinsessan Suphankanlaya i burmesisk klädsel
Prins Naresuan återvänder till Siam (1571)

Prins Naret (Naresuan), som tagits som gisslan och förts till Burma tillsammans med sin bror och syster, skulle få enormt stor betydelse för den kommande utvecklingen. För enkelhetens skull börjar vi nu att kalla honom för Naresuan.

Prins Naresuan hade under sin tid i Burma placerats i den burmesiska kungliga militärhögskolan, som förmodligen var den bästa i Sydostasien vid denna tid. Här hade han fått undervisning i den tidens krigskonst tillsammans med burmesiska prinsar och adelsmän.

Men även Naresuans bror Ekathotsarot skulle bli en framstående figur i den thailändska historien.

Thailands dyraste filmprojekt någonsin är en trilogi som handlar om Naresuans liv. Del I och del II hade premiär 2007 och del III 2011. I den första filmen som handlar om hans tid i Burma påstås det att Naresuan tillbringade mycket tid i ett tempel. Även dessa filmer regisserades av den tidigare omtalade prins Chatrichalerm Yukol.

Då burmeserna ansåg att det var ganska lugnt i Siam tillät man prins Naresuan att återvända hem 1571. Maha Thammaracha I hade kanske bett om ett frigivande och som utbytesgisslan skickades Naresuans äldre syster Suphankanlaya.

Den engelskspråkiga thailändska dagstidningen the Nation เดอะ เนชั่น berättade den 3 juli 1999 att den thailändska regeringen erbjudit sig att hjälpa Burma att restaurera kung Bayinnaungs gamla palats, till gengäld för upplysningar om prinsessan Suphankanlayas öde.

Hon skall ha blivit gift med Bayinnaung och möjligtvis sedan mördad av honom eller hans son och efterföljare Nanda Bayin (Phra Chao Nanthabureng) พระเจ้านันทบุเรง (r. 10 oktober 1581-19 december 1599).

(Alternativ regeringstid; 9 november 1581-19 december 1599.)

Wikipedia säger att Nanda Bayin var född den 9 november 1535 och att han dog den 30 november 1600.

En legend från Pegu talar om en siamesisk prinsessa som var gift med Bayinnaung. Legenden säger att Bayinnaung tyckte synd om sin fru, som hade hemlängtan, och att han därför beordrade byggandet av en egen by till henne i Peguområdet.

Denna by befolkades därefter med krigsfångar från Ayutthaya. Byn skall ha kallats Yodia, vilket är en förvrängning av namnet Ayutthaya. Men legenden berättar inte om hennes vidare öde.

En annan okänd källa påstår att Suphankanlaya fick två barn med Bayinnaung innan han dog. Därefter blev hon gift med Nanda Bayin. Hon skall ha varit gravid med honom då hon blev mördad (torterad till döds enligt andra källor) av sin rasande make.

Mordet skall ha skett efter att Nanda Bayin fick höra att hans son dödats av hennes bror, den blivande kung Naresuan. (Se längre fram i artikeln "Krig mot Burma (1592-1594).")

Det skall tilläggas att inget av det som berättats här ovan behöver vara sant och finns heller inte beskrivet i några siamesiska källor. Uppgifter om Suphankanlaya finns bara sporadiskt i burmesiska källor.

Nu har vi sprungit litet för långt framåt i tiden och återgår till tiden för prins Naresuans hemkomst.

Då Naresuan återvände hem var han 16 år gammal. Väl på plats utnämndes han till Maha Uparat och liksom sin far blev han också utnämnd till guvernör över Phitsanulok.

Prins Naresuan fick nu kommendera de siamesiska styrkor som förde krig mot khmererna. Under det kommande årtiondet skulle han upprepade gånger visa sin militära skicklighet i dessa krig.

Naresuan insåg snabbt att siameserna inte kunde mäta sig militärt med burmeserna. Både vad det gällde truppernas storlek och deras utrustning. Dessutom stod ju Chiang Mai och även Lan Xang på Burmas sida. (Mer om detta längre fram.)

Prinsen beslöt därför att bida sin tid och vänta på ett gynnsammare läge att befria sitt land från Burma. Under tiden tränade han en frivillig styrka i överraskningstaktik och bakhållstaktik. Dessa trupper stöddes av en lokal gerilla.

En källa säger att prins Naresuan följde med sin pappa under en militär expedition mot Vientiane 1574 och att han då skall ha insjuknat i smittkoppor.

Prins Naresuans framgångar med att samla det siamesiska folket och hans träning av en växande armé började naturligt nog så småningom att oroa burmeserna.

Det kan vara intressant att veta att Ayutthaya redan 1575 hade skickat diplomater till Kina för att få Kina att erkänna Siam som en självständig stat.

Efter den tidigare nämnda khmerinvasionen 1578 avslöjades Phya Chin Chantu som kambodjansk spion i Ayutthaya. Han flydde plötsligt med alla sina män i en djonk.

Trots att prins Naresuan (och kanske också prins Ekathotsarot) förföljde honom och lyckades döda flera ombord på djonken lyckades Phya Chin Chantu ta sig ut till havs. Där tvingades Naresuan med sin mindre flodbåt vända i hög sjö och rymlingarna tog sig hem i säkerhet till Kambodja.


Stavningsvarianter;

Nanda Bayin; Nanthabureng นันทะบุเรง, Nanda, Nandabayin, Nandanaung, Nandhabureng, Nanta Burennong, Nantha Phayin นันทาพยิน, Nong Phak Wun Min Taya.

Denna artikel senast uppdaterad: 2017-05-12, 18.13
Följ oss:
Som prenumerant på uppdateringar kommer du att få löpande information från thailandshistoria.se om nya artiklar och sektioner på vår hemsida, samt annan thairelaterad information som kan vara intressant från utomstående källor.

I våra utskick finns länkar du enkelt klickar på för att avsluta prenumerationen på uppdateringar på thailandshistoria.se.

Genom att klicka på "Prenumerera" accepteras dessa villkor och prenumeration till
påbörjas.