Ayutthaya - Ayutthaya och kontakterna med väst
Highslide JS
Naturscenerier från Chanthaburi
Krigen mot Kambodja (1570-1587)

Liksom tidigare tog Kambodja chansen att anfalla Siam då landet var försvagat. Någon källa påstår att Siam invaderades sex gånger under de kommande två årtiondena; 1570, 1575, 1578, två gånger 1582 och 1587.

Varje gång drog kambodjanerna ner i de välmående östra provinserna från Chanthaburi till Phetchaburi för att uppbringa folk som man kunde tvinga att bosätta sig på sitt eget territorium. Siam klarade bara av dessa kambodjanska attacker med stora svårigheter beroende på sin egen brist på folk, vapen och dragdjur.

Dessutom hade burmeserna som omtalat fördärvat många av Ayutthayas gamla befästningar. Den plundring som khmererna utsatte siameserna för gjorde emellertid att burmeserna tillät siameserna att bygga upp en armé och bygga nya försvarsanläggningar. Dessa skulle ju användas mot khmererna!

Ayutthya fick enligt en källa en ny stadsmur 1570 och denna mur utvidgades 1580. Vallgraven i öster breddades till 20 meter och var sex meter djup och sträckte sig från fortet Maha Chai ป้อมมหาชัย ner till byn Bang Kaja (Bang Kacha) บางกะจะ som låg söder om huvudstaden på Chaophrayaflodens västbank.

Bang Kaja var en kinesisk bosättning och känd för sin flytande marknad mittemot Pom Phet. Här sålde kineser och cham bland annat socker, sagogryn, sulfat, rött sandelträ och rotting.

Det var tidigt under dessa krig med khmererna som Maha Thammaracha I skall ha bett burmeserna om att få tillbaka sin son Naresuan så att han kunde hjälpa honom med rikets försvar.

Den kambodjanske kungen Ang Chan I hade efterträtts av sin ende son Barom Reachea I (Phra Borommaracha Ramathibodi 1) พระบรมราชารามาธิบดีที่ 1 (r. 1566-1576) och han fortsatte Kambodjas invanda politik.

(Alternativ regeringstid; 1556-1567.)

(Förväxla inte denne kung med kung Borom Reachea I som regerade 1363-1373!)

En källa berättar att kambodjanerna marscherade in i Siam med en 20 000 man stark armé som erövrade Chachoengsao ฉะเชิงเทรา. Vid dessa två tillfällen togs 70 000 fångar som fördes till Kambodja. Striderna var hårda och fyra siamesiska guvernörer skall ha dödats.


(Karta över provinsen Chachoengsao)

(Det kan vara intressant att veta att Chachoengsao även är känt under namnet Paet Riw แปดริ้ว.)

Barom Reachea I påstås ha nått ända fram till Ayutthayas murar och Maha Thammaracha skall ha förberett sig på flykt. Men hans generaler lyckades övertala honom att bjuda motstånd. Då Barom Reachea I insåg att det inte skulle bli så lätt att inta Ayutthaya begav han sig istället mot Khorat som hamnade under kambodjanskt styre.

Siameserna slog därefter tillbaka för att återerövra sina tidigare förlorade provinser. Barom Reachea I kom då tillbaka med en 70 000 man stark armé och återtog Chanthaburi utan större svårigheter. Därefter marscherade han mot Phetchaburi och Ratchaburi ราชบุรี (ofta förkortat Ratburi) som också intogs. Men året efter hade siameserna återigen kastat ut kambodjanerna.


(Provinsen Ratchaburi)

Det finns källor som säger att Kambodja sedan fick ägna uppmärksamheten mot norr då man hamnade i konflikt med Lan Xang. Så här säger legenden;

Setthathirath av Lan Xang hade skickat en enorm elefant, tillsammans med två ambassadörer och 1 000 man till Kambodja. Därefter utmanades Barom Reachea I att ordna fram en elefant som skulle slåss med deras bjässe. Setthathirath var övertygad om att hans elefant skulle vinna då det var osannolikt att någonsin hitta en elefant som var lika stor som hans.

Enligt legenden skaffade Barom Reachea I fram en elefant som trots sin mindre storlek fick slåss mot sin större artfrände. Hur det gick i kampen vet jag inte, men Barom Reachea I behöll båda elefanterna och gjorde de 1 000 soldaterna från Lan Xang till slavar. De två ambassadörerna skickades hem igen för att berätta om Barom Reachea I:s seger.

Setthathirath anföll därefter omedelbart Kambodja både till lands och utmed Mekongfloden. Här talar källorna om 70 000 man landvägen och 50 000 man som kom via Mekongfloden. Denna händelse skulle ha ägt rum 1570.

Den första armén möttes av Barom Reachea I:s son, prins Sattha (Phra Sattha) พระสัตถา, vid Srey Santhor och blev besegrad. Den andra armén möttes av kung Barom Reachea I själv vid Phnom Santuk, som idag ligger i provinsen Kampong Thom, och drevs på flykt.

Men Setthathirath lät sig inte nedslås av detta utan invaderade Kambodja igen 1573 med en styrka på 20 000 man. Han kom i kontakt med kambodjanerna norr om Phnom Penh.

Men den här gången miste Setthathirath livet och de flesta av hans soldater blev slaktade eller drunknade.

Att Setthathirath skulle ha mist livet 1573 stämmer inte riktigt med det jag kommer att skriva längre fram i artikeln ”Burma attackerar Lan Xang (1569).” Här anges året istället till 1572.

1576 dog Barom Reachea I och han efterföljdes av sin son prins Sattha. En del källor säger att han är känd som kung Chey Chettha I (Phra Chai Chettha 1) พระชัยเจษฎาที่ 1 (r. 1576-1594). Men andra källor visar inte på detta släktskap.

(Alternativ regeringstid; 1567-1575!?, 1576-1586, 1586-1593.)

1578 då Kambodja återigen gick in på Ayutthayas territorium sägs det att de misslyckades med att återta Phetchaburi. Men de invaderade Khorat och marscherade vidare till Saraburi. Naresuan skickade då siamesiska arméer som lyckades fånga kambodjanerna i ett bakhåll. Detta lyckade drag förhindrade kambodjanerna att nå Ayutthaya.

En av de kambodjanska härförarna, en viss Phya Chin Chantu (Phraya Chin Chantu) พระยาจีนจันตุ, flydde då till Ayutthaya då han var rädd för att bli straffad för sitt misslyckande.

Maha Thammaracha I gav honom därför asyl och fick förtroende för honom. Men enligt vissa källor skall det ha varit en krigslist och att Phya Chin Chantu i själva verket var en spion. Du kommer att få läsa litet mer om denne Phya Chin Chantu i nästa artikel.

Omkring 1585 ingicks det en allians mellan Siam och Kambodja. Man vet inte vad som låg till grund för detta plötsliga samarbete mellan de båda ärkefienderna.

Kanske handlade det om en kambodjansk rädsla för Siam då Chey Chettha I skickade ambassadörer till Ayutthaya för att ingå ett fredsavtal. Hursomhelst skulle detta få en viss betydelse 1586. Detta kan du läsa litet mer om detta längre fram.


Stavningsvarianter;

Barom Reachea I; Barom Reachea, Borommaracha III (Somdet Phra Borommaracha III) สมเด็จพระบรมราชาที่ 3, Borommaracha IV, Borommaracha Reachea II, Borommenracha (personnamn), Borom Reachea, Phra Boromaracha Ramathibodi II พระบรมราชารามาธิบดีที่ 2, Phraya Lawaek พระยาละแวก, Satha Mahindharaja.

Chachoengsao; Chacherngsao.

Paet Riw; Padriew, Paed Riw, Paedriew, Paet Riu, Paet Rio, Petriou, Petriu.

Ratchaburi; Rajburi, Rajapuri, Rat Buri.

Sattha; Nak Phra Sattha นักพระสัตถา, Settha, Satha, Sotha. Phnom Santuk; Phnom Sonthok.

Sattha I; Satha I.

Chey Chettha I; Borommaracha V, Chey Chesda, Chey Chettha (personnamn), Langara, Phra Borom Rama Thirat Thibodi พระบรมรามาธิราชธิบดี, Phraya Lawaek พระยาละแวก.

Phya Chin Chantu; Phya Chin Chanthu (felaktigt), Praya Chinchantu.

Denna artikel senast uppdaterad: 2017-08-20, 10.02
Följ oss:
Som prenumerant på uppdateringar kommer du att få löpande information från thailandshistoria.se om nya artiklar och sektioner på vår hemsida, samt annan thairelaterad information som kan vara intressant från utomstående källor.

I våra utskick finns länkar du enkelt klickar på för att avsluta prenumerationen på uppdateringar på thailandshistoria.se.

Genom att klicka på "Prenumerera" accepteras dessa villkor och prenumeration till
påbörjas.