I dag existerar den gamla staden Sukhothai endast som ruinstad i den tidigare nämnda 70 kvadratkilometer stora världsarvslistade Sukhothais historiska park (Utthayan Prawattisat Sukhothai) อุทยานประวัติศาสตร์สุโขทัย. Det var på 1970-talet som den thailändska regeringen började restaurera ruinstaden som innehåller 193 större och mindre ruiner. Parken som öppnades i slutet av 1980-talet ligger 450 kilometer norr om Bangkok.

Angående tidiga khmertempel så har jag redan berättat om khmertemplet Wat Phra Si Ratana Mahathat (Wat Si Mahathat Chaliang). Detta tempel är det största i Si Satchanalai (Chaliang). Se även ”Forntid”, ”Sydostasien före och under taifolkens ankomst”, artikeln ”Tempel från Angkortiden (Del 2)”.

Templet Wat Si Sawai วัดศรีสวาย från slutet av 1100-talet eller början på 1200-talet är ytterligare ett exempel på det tydliga khmerinflytandet i riket. Templet var tillägnat guden Vishnu och visar på den blandning av hinduism och buddhism som var vanlig i det gamla Khmerriket.

(Wat Sri Sawai)

Khmertemplet Wat Phra Phai Luang วัดพระพายหลวง ligger norr om de gamla stadsmurarna, cirka 700 meter öster om Wat Si Chum. Detta tempel byggdes i början av 1200-talet och förefaller ha legat centralt i en gammal khmerstad. Så förblev det också fram till att Sukhothais regenter byggde nytt längre söderut och gjorde Wat Mahathat till deras andliga centrum.

(Wat Phra Phai Luang)

Det tredje och sista khmertemplet i Sukhothai är San Ta Pha Daeng ศาลตาผาแดง som anses vara det äldsta av de tre bevarade khmertemplen i Sukhothais historiska park och därmed äldsta monumentet där. Det dateras numera till slutet av 1100-talet eller början av 1200-talet.

(San Ta Pha Daeng)

I templet Wat Si Chum, som lär ha byggts sent under 1300-talet, finns en berömd Buddhastaty vid namn Phra Achana พระอจนะ, som kan vara äldre än själva templet. Statyn nämns nämligen i Ramkhamhaengs berömda steninskription.

(Phra Achana)

Dammen Saritphong สรีดภงค์, eller Phra Ruang-dammen (Thamnop Phra Ruang) ทำนบพระร่วง, byggdes på 1300-talet. Den ligger sydväst om Sukhothais historiska park i kommunen Mueang Kao i distriktet Mueang Sukhothai. Dammbygget skulle garantera vatten till huvudstaden under de torrare delarna av året.

(Saritphong-dammen)

(Distriktet Mueang Sukhothai i provinsen med samma namn)

Dammen konstruerades mellan bergen Khao Kieo Ai Ma (Khao Kiao Ai Ma) เขากิ่วอ้ายมา och Khao Phra Bat Yai เขาพระบาทใหญ่ cirka tre kilometer från staden Sukhothai. Här samlade man vatten från bergen och regnvatten under regntiden. Vattnet rann sedan nedför i en naturlig sluttning till stadens sydvästra hörn via Sao Ho-kanalen (khlong Sao Ho) คลองเสาหอ och vattnet delades sedan upp i fyra reservoarer innanför stadsmuren. Ett annat vattendrag vid namn Maenam Lamphan แม่น้ำลำพัน förde bort avloppsvatten österut till floden Yom.

På mitten av 1900-talet renoverades och förstorades dammen av Royal Irrigation Department (Krom Chonla Prathan) กรมชลประทาน och Fine Arts Department för att bibehålla dammens historiska utseende.