Den 25 november 1996 bildade ex-generalen och den tidigare biträdande premiärministern Chavalit Yongchaiyudh en flerpartikoalition som med god marginal fick majoritet i det nya representanthuset. I koalitionen ingick, något överraskande, också det tredje största partiet, Chart Pattana (National Development Party), under ledning av den tidigare premiärministern Chatichai Choonhavan. Chart Pattana hade fått 52 mandat i valet.

Det överraskande i detta var att Chatichai under valkampanjen hade varit allierad med Chuan Leekpais Demokratiska parti! Men thailändska partier bryter och byter lätt allianser och koalitionen med dessa två stora partier i ledningen fick en majoritet på 25 platser i ett 393 platser stort representanthus. Oppositionen bestod av Demokratiska partiet, Chart Thai och Social Action Party. Det skall tilläggas att den tidigare premiärministern Banharn Silpa-archas parti Chart Thai (Thai Nation Party) hade rasat till 39 mandat från sina 92 mandat i det tidigare valet!

Chavalit, som utnämndes till premiärminister i januari 1997, tog omedelbart hand om ”väsentliga” ting och beordrade en omfattande renovering av sitt residens, efter att en kinesisk astrolog sagt att premiärministerns rum låg på en olycksbådande plats. För att få fart på ekonomin utsågs den respekterade teknokraten Amnuay Viravan (Amnuay Wirawan) อำนวย วีรวรรณ (1 juli 1932-), som var ledare för det lilla partiet Muan Chon (Mass Party), till finansminister.

Amnuay fick dock inte tillräckligt stöd i sina försök att övertyga regeringspartierna om nödvändigheten att genomföra ekonomiska reformer och åtstramningar. Regeringens vacklande hållning bidrog till den djupa ekonomiska asiatiska finansiella krisen sommaren 1997. Denna kris har också fått namnet Asienkrisen 1997 (Wikrit Kan Kan Ngoen Nai Esia Pho So 2540) วิกฤตการณ์การเงินในเอเชีย พ.ศ. 2540. Ibland kallas den också Wikrit Tom Yam Kung วิกฤตต้มยำกุ้ง av thailändarna.

Redan under våren förekom det folkliga protester mot de allt sämre förhållandena för landets fattiga. Regeringens svar på detta blev att delvis censurera den regimkritiska pressen. Under tiden pågick ett viktigt politiskt arbete med att skapa en majoritet för ännu en författningsreform, som äntligen skulle ge Thailand en verkligt demokratisk grundlag. 

I september 1997 antogs slutligen den nya författningen med stor majoritet. Arbetet med författningen hade letts av Anand Panyarachun. Chavalit själv var kritisk till den populära författningsreformen och då hans regims hantering av den ekonomiska krisen samtidigt utsattes för stark kritik såg han sig tvungen att avgå den 6 november 1997.

En ganska allmän uppfattning var att denna författning var den mest demokratiska av alla, sedan den absoluta demokratin avskaffades 1932. Den innehöll paragrafer om maktfördelning för att förhindra att någon enskild grupp fick för mycket att säga till om. För första gången i Thailands historia var parlamentets bägge kamrar folkvalda.

Den 11 oktober 1997 presenterades förslag till ändringar i författningen som krävde ökad partidisciplin och lojalitet. Parlamentsledamöter som bytte eller avsade sig sin partitillhörighet kunde inte längre sitta kvar i parlamentet och var tvungna att avgå.

Thaksin Shinawatra hade blivit biträdande premiärminister i Chavalits regering den 15 augusti 1997 och han satt kvar till den 14 november, men då hade Chavalit redan avgått. Då Thaksin tillträdde hade den thailändska valutan redan rasat i värde efter att den tillåtits flyta fritt från och med den 2 juli 1997, vilket blev början på den ovan nämnda Asienkrisen. Över en natt förlorade bahten 25 procent av sitt värde mot den amerikanska dollarn.

Indonesien, Sydkorea och Thailand blev de länder som drabbades värst av krisen, men även Hongkong, Malaysia, Laos och Filippinerna drabbades. Kina, Indien, Taiwan och Singapore klarade sig bättre.

Här säger kritiker till Thaksin att han var en av få entreprenörer som klarade sig bra efter att bahten tillåtits flyta. Detta skapade rykten om att Thaksin blivit informerad om vad som var på gång av den dåvarande finansministern Thanong Bidaya (Thanong Phitthaya) ทนง พิทยะ (28 juli 1947-). Hur som helst var det välkänt att de två hade en nära relation.

(Thanong Bidaya)

Efter att Thanong hade lämnat regeringen utsågs han till internrevisionsutskottet i Thaksins bolag Shin Corporation ชิน คอร์ปอเรชั่น, vilket spädde på ryktena om maskopi mellan de båda. Thaksins telekomaktier hade stigit dramatiskt i värde strax innan bahten började flyta. Under en misslyckad misstroendeförklaring den 27 september 1997 anklagade Suthep Thaugsuban från Demokratiska partiet Thaksin för att ha skott sig efter insiderinformation angående regeringens beslut att låta bahten flyta. Dessa anklagelser har uppenbart aldrig följts upp av kommande regeringar.

Visserligen förlorade Thaksins bolag och flaggskepp Advanced Info Service PCL (AIS) แอดวานซ์ อินโฟร์ เซอร์วิส 1.8 miljarder baht och mer än fördubblade sina skulder på grund av de nya utländska växelkurserna och devalveringen av bahten, men kritiker har hävdat att Thaksins företag led mycket mindre förluster än sina konkurrenter. Du kan läsa mera om Thaksins karriär som affärsman i "Nutid," avsnittet "Thaksin Shinawatra och hans efterträdare," artikeln "Thaksins bakgrund."

Asienkrisen 1997 fick svåra ekonomiska följder för Thailand och många andra sydostasiatiska ekonomier. Flera banker fick stora problem, aktiekurserna störtdök och arbetslösheten steg brant. I augusti kom den internationella valutafonden (IMF) (Kong Thun Kan Ngoen Rawang Prathet) กองทุนการเงินระหว่างประเทศ (ไอเอ็มเอฟ) med förslag till en lösning för landets ekonomiska problem. Trots att kraschen minskade Thailands tillväxt dramatiskt och slog hårt mot de fattiga vände det långsamt uppåt igen för den thailändska ekonomin tidigt 1998.

Då Chavalit avgick i november var ingen av Chavalits tidigare koalitionspartners beredda att ta över regeringsansvaret.