Forntid - Taifolkens tidiga invandring i Thailand
Taifolken i Yonok - Legenden om prins Phrom

Vi återvänder nu bakåt i tiden för att berätta litet mera detaljerat om taifolkens tidiga invandring i nuvarande Thailand och grannländerna.

Under det första årtusendet av vår tideräkning hade taibefolkningen stadigt ökat. Öster och nordöst om taifolken fanns som omtalat de välorganiserade, kraftfulla och tätbefolkade kinesiska och vietnamesiska rikena och väster och sydväst om dem var landet endast sparsamt befolkat av förfäder till dagens bergsstammar.

Naturligt nog var det därför mot väst och sydväst som taifolken begav sig. Bergsstammarna var inte rustade att konkurrera med taifolkens överlägsna sociala och politiska organisation eller med deras teknologi och vapen.

Det finns massor av historier och sägner om taifolkens tidiga invandring, men de är så fulla av fabler att det är omöjligt att veta vad som är sanning och vad som är fri fantasi.

Taifolken följde floderna som rann söderut in i ett bergigt område som utgjorde en naturlig barriär mot en snabb invandring. Invandringen måste därför ha varit en utdragen process, som pågick i flera århundraden, innan de så småningom nådde Chaophrayas flodsystem i nuvarande centrala Thailand.

Men som jag nämnt tidigare är det kanske inte helt otroligt att en del taifolk redan på ett mycket tidigt stadium levt sida vid sida med andra folkslag i nuvarande Thailand. Att invandringen var sporadisk tyder de spridda bosättningarna på.

Då Chiang Saen blev ett viktigt taicentrum i norr levde det redan andra grupper av tai vid Suphanburi สุพรรณบุรี, i centrala delarna av dagens Thailand, och ända nere vid Nakhon Si Thammarat i nuvarande södra Thailand.


(Provinsen Suphanburi)

(Du kan läsa mera om Suphanburi i ”Sukhothai och Lan Na,” avsnittet ”Konungariket Sukhothai,” artikeln ”Suphanburi.” )

De tidiga invandrarna var fredliga bönder, som bosatte sig bland de ursprungliga invånarna och levde i fred med dem i flera århundraden.

En anledning till att det inte uppstod stridigheter var kanske att de accepterade sin status som minoritetsfolk. En del tai har säkert också blandat sig med lawa-, mon- och khmerfolket som befolkade området.

I norra nuvarande Thailands tidiga historia verkar det som religiösa män var samhällenas ledare. De var antingen munkar eller män som levde ett striktare religiöst liv än de vanliga människorna.

Det skall nämnas att Kina fortsatte att hävda sin suveränitet över de tai som begav sig söderut. Detta tog taifolken säkert inte så högtidligt, men de fortsatte att upprätthålla goda förbindelser med Peking ända fram till 1644 då Manchudynastin (Ratchawong Maenchu) ราชวงศ์แมนจู, eller Qingdynastin (Ratchawong Ching) ราชวงศ์ชิง (1644-1912), avlöste Mingdynastin.

Av alla taikrönikor är det bara få som ger några ledtrådar om taifolkens tidiga kontakt med khmererna och deras kommande Angkorrike. De flesta kommer från Yonok.

Någon gång på 600-talet bildades här en politisk administration under en Phaya Lao Chakkarat (Phraya Lawa Chakkarat) พญาลวจักรราช som kontrollerade ett ganska stort antal städer norr om dagens Chiang Mai.

Så här berättar källorna om hur Lao Chakkarat kommit till makten;

545 hade ett jordskalv fördärvat staden Nak Nakorn (Nak Nakhon) นาคนคร och därmed kungariket Yonok. De nordtai (tai yuan) som överlevt jordbävningen begav sig då österut under ledning av en man vid namn Khun Lang ขุนลัง.

De samlades sedan vid en plats som fick namnet Vieng Prueksa (Wiang Prüksa) เวียงปรึกษา. Här etablerades en monarki, där man valde sin regent bland de 14 byledarna i området, som kom att vara i 93 år.

638 tvingade kung Kalavarnadit (Phraya Kanwandit) พระยากาฬวรรณดิศ (eller Phaya Anirut พญาอนิรุทธ) av Lawo (Lopburi) Vieng Prueksa att acceptera Lao Chakkarat som ny kung. Hans dynasti skulle regera området mellan 638-1292. Lao Chakkarat döpte om Vieng Prueksa till Hiran (Müang Hiran Nakhon) เมืองหิรัญนคร.

Lao Chakkarat var tänkt att vara regent i ett område med stöd från kungadömet Lawo. Dynastin kallas Lao Chakkaratdynastin (Ratchawong Lawa Chakkarat) ราชวงศ์ลวจักรราช, eller Laodynastin (Ratchawong Lao) ราชวงศ์ลาว.

(Längst ner i denna artikel kan du hitta Hirans kungar.)

Riket hade sitt centrum vid Hiran fram till omkring 850. Hiran låg nära dagens distrikt Mae Sai แม่สาย i dagens provins Chiang Rai. Phaya Lao Kiang (Phaya Lao Khiang) พญาลาวเคียง, Hirans nionde kung, grundade staden Ngoen Yang เงินยาง omkring 850 och flyttade huvudstaden dit. Därmed blev han riket Hiran Ngoen Yang Chiang Saens หิรัญเงินยางเชียงแสน förste kung.

(De tidigare kungarna eller regenterna i Hiran och Ngoen Yang presenteras längst ner i denna artikel.)

Till skillnad från de flesta andra samtida tairiken omtalas Hiran Ngoen Yang i lokala krönikor och därför vet vi en del om rikets historia. Hiran Ngoen Yang motsvarar dagens moderna Chiang Saen.

Det tidiga nordliga tairiket och kungadömet Hiran Ngoen Yang blev en fortsättning på kungariket Yonok och föregångaren till kungariket Lan Na. Lan Na grundades av kung Mangrai มังราย (eller Mengrai เม็งราย), som var den 17:e kungen av Hiran Ngoen Yang.

Det territorium som Hiran Ngoen Yang gjorde anspråk på sträckte sig västerut från det moderna Chiang Saen till delar av dagens Laos norr om Luang Prabang fram till det moderna Dien Bien Phu (Dian Bian Fu) เดียนเบียนฟู i Vietnam. Området vid Dien Bien Phu kallas också Muang Thaeng (Müang Thaeng) เมืองแถง, eller Muang Thaen (Müang Thaen) เมืองแถน.

Hiran Ngoen Yang, eller Chiang Saen, kom att domineras av luefolkets kungarike Ho Kham Chiang Rung (Chiang Hung) i norr från omkring 1250 och förblev så fram till mongolernas invasion som förändrade maktfördelningen i området.

Religionen i Hiran Ngoen Yang var starkt påverkad av theravadabuddhismen från kungariket Haripunjaya i söder.

Hiran Ngoen Yang hade kontakt med Vietnam, Nanzhao och Chenla. I dokumenten talas det nu om taifolks frammarsch som ett hot mot de ursprungliga invånarna i området.

En krönika berättar att en stat i Yonokregionen attackerades av en "khom” ขอม (khmer) armé som kom ifrån Umangasela (Umongkhasela) อุมงคเสลา (vid floden Pings huvudflöde). Khom är för övrigt monfolkets benämning för khmer.

"Khomregenten var anti-buddhistisk och dum. Han följde inga av de 10 kungliga föreskrifterna och förtryckte folket med skatter och hittade på förevändningar att bötfälla eller straffa främmande handelsmän som kom till landet."

"Därför rådde det stor förvirring i Suvanna Khom Kham (Suwanna Khom Kham) สุวรรณโคมคำ... och staden föll i glömska."

En annan krönika berättar om en taihövding, Singhanawat (Singhonwat) สิงหนวัติ, som kom till samma region i området norr om dagens Chiang Mai med ett stort antal följeslagare. Kanske kom han från Xishuangbanna i Yunnan.

Han inledde strider mot de ursprungliga invånarna och tvingade bergsstammarnas hövdingar att erkänna honom som härskare.

När khomregenten av Umangasela vägrade att erkänna honom besegrade han denne militärt och Singhanawat fortsatte av bara farten med att också erövra Lan Na.

Kungariket som nu bildades gränsade mot Vietnam i öster, Nanzhao i norr och Lavarattha (uppenbarligen Haripunjaya, fast Lavarattha är en namnvariant av Lopburi) i söder och sträckte sig in i shanregionen vid övre Salween i väster.

En källa säger att kungariket hette Singhanavati (Singhanawat) สิงหนวัติ eller Singhanavatinagorn (Müang Nak Phan Singhanawat Nakhon) เมืองนาคพันธุ์สิงหนวัตินคร. Men även namnet Yonok Nakhon โยนกนคร nämns.

I en annan version av ovanstående historia sägs det att taifolken led under khomregenten av Umangasela. En taiprins vid namn Phang (Phra Chao Phangkharat) พระเจ้าพังคราช besegrades av khomregenten och skickades i exil för att verka som byledare (förmodligen) i en lawalandsby nära Mae Sai nordväst om Chiang Saen.

Prins Phang ålades att betala en årlig tribut på fyra mått guld till khomregenten och krönikan fortsätter; "Vi tai led, både prins och undersåte, eftersom alla var tvungna att vaska guld för att betala tribut till khomregenten."

Prins Phangs förste son som föddes året efter döptes därför mycket passande till den lidande prinsen. Efter nära två årtionden av "lidande" hade uppenbart en annan av Phangs söner, prins Phrom พรหม, fått nog av eländet och genomförde en attack mot khomregenten.

Denna attack blev väldigt framgångsrik och khomregenten och hans trogna tvingades fly från Chiang Saen. Under sin flykt söderut jagades khomregenten och hans följeslagare en hel månad genom bergsstammarnas byar ända till Lavaratthas gränser där guden Indra förbarmade sig över de flyende och reste en mur av sten som stoppade prins Phrom. Därefter kunde khomregenten återvända till Angkor.

I det här fallet kallas Angkor för Indapathanagara.

Efter att ha återinstallerat sin far som regent över Chiang Saen och utsett sin äldre bror till tronarvinge drog prins Phrom vidare för att grunda en ny stad, Wiang Chaiprakan เวียงไชยปราการ, vid dagens Fang ฝาง.

En källa säger att prins Phrom var född 1098 och att han grundade staden Wiang Chaiprakan 1117. Phrom skall ha dött 79 år gammal 1177. Hans son Chaiyasiri (Phra Chao Chaiysiri) พระเจ้าไชยศิริ tog över i Wiang Chaiprakan efter sin far.

1188 skall en monarmé ha invaderat Wiang Chaiprakan. Chaiyasiri förstod att han inte skulle kunna motstå attacken med sin lilla befolkning och flyttade därför söderut där han grundade staden Nakhon Thai นครไทย i den östra delen av den nuvarande provinsen Phitsanulok.

1200-1205 skall Chaiyasiri ha skickat diplomatiska missioner till Kina. Detta för att få ett politiskt erkännande och ett handelsutbyte. Handeln började med sedan med hästkaravaner över bergiga stigar mellan södra Kina och hans tairike.


Här kommer den ovan utlovade kungaföljden. Följande åtta kungar eller regenter verkade från staden Hiran;

1. Phaya Lao Chakkarat.

2. Phaya Lao Kao Kaeo Ma Müang พญาลาวเก๊าแก้วมาเมือง.

3. Phaya Lao Sao พญาลาวเส้า (ลาวเสา).

4. Phaya Lao Tang พญาลาวตัง (Lao Phang ลาวพัง).

5. Phaya Lao Klom พญาลาวกลม (Lao Luang ลาวหลวง).

6. Phaya Lao Leao พญาลาวเหลว.

7. Phaya Lao Kap พญาลาวกับ.

8. Phaya Lao Khim พญาลาวคิม (Lao Kin ลาวกิน).

Följande 17 kungar eller regenter verkade från staden Ngoen Yang;

1. Phaya Lao Kiang พญาลาวเคียง.

2. Phaya Lao Khiao พญาลาวคิว.

3. Phaya Lao Thoeng พญาลาวเทิง (Lao Thing ลาวติง).

4. Phaya Lao Thüng พญาลาวทึง (Lao Toeng ลาวเติง).

5. Phaya Lao Khon พญาลาวคน.

6. Phaya Lao Som พญาลาวสม.

7. Phaya Lao Kuak พญาลาวกวก (Lao Phuak ลาวพวก).

8. Phaya Lao Kiao พญาลาวกิว (Lao Kawin ลาวกวิน).

9. Phaya Lao Chong พญาลาวจง.

10. Phaya Chom Pha Rüang พญาจอมผาเรือง.

11. Phaya Lao Choeng พญาลาวเจิง (Lao Chüang ลาวเจื๋อง). Senare i texten omnämnd som Khun Chüang ขุนเจื่อง (eller ขุนเจื๋อง).

12. Phaya Lao Ngoen Rüang พญาลาวเงินเรือง.

13. Phaya Lao Sin พญาลาวซิน. (Senare i texten omnämnd som Lao Chün ลาวชื่น.)

14. Phaya Lao Ming พญาลาวมิง.

15. Phaya Lao Müang พญาลาวเมือง. (Han kallas Lao Moeng ลาวเมิง längre fram i texten.)

16. Phaya Lao Meng พญาลาวเมง.

17. Phaya Mangrai.


Stavningsvarianter;

Suphanburi; Dhavaravadi Sri Suwanapum, Müang Song Phan Buri เมืองสองพันบุรี, Müang Suphan, Mueang Thawarawadi Si Suphannaphumi, Pantumburi, Phanchumburi, Subarnapuri, Sup’an, Suparnburi, Suphan, Suphan Buri, Suphannaphum สุพรรณภูมิ, Suvannaphum, Suvarnabhumi, Suvarnapuri, Suwanphumi.

Phaya Lao Chakkarat; Lao Chakra, Laochakkarat, Lao Chok ลาวจก, Lao Chong ลาวจง, Lao Khiang, Lavacakraraj, Lavacankarattharaja, Lavachakaraj, Lavachakka, Lavachakkaraj, Lavachakkraj, Lavajakaraj, Lawa Changkaraj, Lawachangkarat ลวจังกราช, Luajongarat, Phaya Lawachakkarat Phya Lawacangkarat, Phraya Lawa Chakkarat พระยาลวจักกราช.

Nak Nakorn; Naknakorn, Yonok Nak Nakhon โยนกนาคนคร.

Khun Lang; Khun Lung.

Vieng Prueksa; Vieng Preuksa, Wiang Poeksa เวียงเปิ๊กษา, Wiang Preuksa, Wieng-Prueksha.

Mae Sai; Amphoe Mae Sai อำเภอแม่สาย.

Phaya Lao Kiang; Laokiang.

Hiran Ngoen Yang Chiang Saen; Anachak Hiran Ngoen Yang อาณาจักรหิรัญเงินยาง, Chiang Lao เชียงลาว, Chiang Rüang เชียงเรือง, Haevan Nakorn Ngern Yang Chiarburi Sri Chiang Saen, Heranagara, Heranna, Heranya Nakorn, Hiram, Hiran Nakhon Ngoen Yang Chiang Rao หิรัญนครเงินยางเชียงราว, Hiran Nakhon Ngoen Yang Chiang Saen หิรัญนครเงินยางเชียงแสน, Hiran Ngoenyang, Hiran Ngoenyang Chaiangsaen, Hiranya, Jayavaranagara, Muang Ngoen Yang, Muang Hiran Ngoen Yang, Müang Hiran Nakhon Ngoen Yang Chang Saen เมืองหิรัญนครเงินยางช้างแส่น, Müang Ngoen Yang เมืองเงินยาง, Ngoenyang, Ngon Yang.

Mangrai; Cao Manglai, Chao Manglai, Mangrai Rachakuman มังรายราชกุมาร, Mengri, Menkri, Muang Rai, Paw Khun Mengrai, Phaya Mangrai พญามังราย, Pho Khun Mengrai Maharat พ่อขุนเม็งรายมหาราช, Poh Khun Mengrai, Phya Mangrai, Phya Muang Rai.

Dien Bien Phu; Dien Bien Fu, Dien-Bien-Phu, Điện Biên Phủ.

Muang Thaeng; Meuang Thene, Muang Thaeng, Muang Then, Muang Theng, Müang Kalong เมืองกาหลง, Müang Na Noi Oi Nu เมืองนาน้อยอ้อยหนู, Müang Thaeng, Mueang Thaen, Mueang Thaeng, Muong Then, Mường Thanh, Muong Theng, Nanoi Oinou นาน้อย อ้อยหนู, Teng.

Umangasela; Umongsela, Umongasela, Müang Umongkhasela เมืองอุมงคเสลา.

Suvanna Khom Kham; Suvarnagomgum, Suwanna Komekham, Suwannakhom Kham, Souvannakhomkham, Suwan Khom Kham, Mueang Suwankhomkham.

Singhanawat; Pathomsuriyadhep, Phaya Singhanawat, Phra Chao Singhanawati พระเจ้าสิงหนวัติ, Singhanavati, Singhonawat, Singhanuwat, Singha Nuwat, Singhanawat Kuman, Sinhanavati, สิงหนวัตร์.

Singhanavatinagorn; Nagabundhu-Singhanavatinagorn.

Yonok Nakhon; Müang Yonok Nakhon เมืองโยนกนคร, Yonokanagakorn, Jayavaranagara (Chiang Rao?), Yonakanagara.

Phang; Phangkharaj.

Phrom; Brahmakumara, Phra Chao Maha Phrom พระเจ้ามหาพรหม, Phra Chao Phrom Maha Rat พระเจ้าพรหมมหาราช, Phra Phrom Kuman พระพรหมกุมาร, Prohm.

Indapathanagara; Indapatha Nagara, Indapatha-Nagara, Inda-patha-puri, Indrapat, Indrapatha, Idrapath Nagara, Intapat.

Wiang Chaiprakan; Jaiprakarn, Jayaprakara, Chai Prakan.

Fang; Muang Fang, Sawangaburi, Sawangkhaburi สวางคบุรี, Swangkhamuni, Vieng Prab.

Chaiyasiri; Boromma Chaiyasiri, Chaisiri, Jaisiri.

Phaya Lao Kao Kaeo Ma Müang; Phraya Lao Khao Kaew Mah Mueng.

Phaya Lao Sao; Phraya Lao Sao.

Phaya Lao Tang; Phraya Lao Tang.

Phaya Lao Klom; Phraya Lao Ghrom.

Phaya Lao Leao; Phraya Lao Lheaw.

Phaya Lao Khim; Phraya Lao Kim.

Khun Chüang; Cüang, Khun Chuang, Khun Chueang, Khun Cuang, Phaya Chüang, Phya Chüang, พญาเจื่อง, พญาเจื๋อง, เพี๊ยะเจื่อง.

Phaya Lao Ngoen Rüang; Pho Khun Ngoen พ่อขุนเงิน, Lao Ngoen ลาวเงิน, Thao Lao Ngoen Rüang ท้าวลาวเงินเรือง, Lao Ngoen Bun Rüang. Thao Bun Rüang ท้าวบุญเรือง?

Phaya Lao Meng; Cao Lao Meng, Laomeng, Phaya Lao Mang, Phraya Lao Meng พระยาลาวเมง.

Phaya Chom Pha Rüang; Khun Chom Pha Rüang ขุนจอมผาเรือง.

Phaya Lao Sin; Phraya Lao Sin พระยาลาวซิน.

Phaya Lao Ming; Khun Ming, Phraya Lao Ming พระยาลาวมิง.

Phaya Lao Müang; Chao Lao Moeng, Khun Moeng, Lao Mueang, Phraya Lao Müang พระยาลาวเมือง.

Denna artikel senast uppdaterad: 2017-09-06, 16.38
Följ oss:
Som prenumerant på uppdateringar kommer du att få löpande information från thailandshistoria.se om nya artiklar och sektioner på vår hemsida, samt annan thairelaterad information som kan vara intressant från utomstående källor.

I våra utskick finns länkar du enkelt klickar på för att avsluta prenumerationen på uppdateringar på thailandshistoria.se.

Genom att klicka på "Prenumerera" accepteras dessa villkor och prenumeration till
påbörjas.