Kungligheter, övriga personer & kuriosa - Kuriosa
Highslide JS
Thaiboxare
Thaiboxning - Legender och historik

För att förstå något av den oerhörda popularitet och betydelse thaiboxningen har i sitt hemland, bör man känna till litet om Thailands historia, där boxare (kungar och andra) spelat framträdande roller.

Muay thai มวยไทย, som thaiboxning heter på thai, är som thailändarna själva betonar en mycket gammal kampteknik som utvecklats av och för ett fattigt folk. Detta på grund av bristen på bra vapen och för att kunna försvara sig mot bättre utrustade fiender.

Sannolikt fanns någon slags kampteknik redan mycket tidigt, som senare utvecklades till den speciella thaiboxningen. När nybyggarna uppförde bosättningar och utvidgade sitt territorium behövde de soldater. Dessa lärde sig sannolikt någon form av kampteknik och bruket av olika typer av traditionella vapen såsom svärd, pilbågar och lansar.

Behovet av boxningstränare (khru muay ครูมวย) växte och de utvecklade undan för undan de taktiska principerna. Som självförsvar fick muay thai stor spridning bland befolkningen och för de yngre männen var tidig träning och upptränad skicklighet meriterande för deras möjlighet att bli soldater.

En del av de berättelser som följer nedan har påträffats i skrift, men främst i den muntliga tradition som förmedlas än i dag. Visserligen skiljer sig versionerna åt ibland, men budskapet har alltid varit detsamma.

På annat ställe på min hemsida har jag berättat att det vara så att thaiboxningens konst stammar från kung Naresuans tid. (se även "Ayutthaya," "Ayutthaya och kontakterna med väst," artikeln "Striderna i Shanstaterna och Naresuans död (1605).")

Under Ayutthayaperioden levde även kung Süa. (Se även "Ayutthaya," "Siam isolerar sig från väst," artikeln "Kung Süa (1703-1709).") Han uppsökte olika byars boxningstävlingar runt om i landet för att testa sin egen förmåga mot de lokala mästarna. Kungen var då förklädd och boxades under antaget namn. Han blev en legend redan under sin livstid tack vare sitt enastående intresse för muay thai och sina tävlingsframgångar.

När Ayutthaya föll 1767 blev många siameser krigsfångar i Burma. Vid en religiösa festival i Rangoon som den burmesiske kungen höll 1774 fanns olika former av underhållning med på programmet. Detta inkluderade boxningstävlingar i både burmesisk boxning (bando) och muay thai.

Siamesernas skicklighet i muay thai var välkänd och här fanns ett utmärkt tillfälle att få en uppgörelse mellan de två stilarna. Bland de siamesiska fångarna fanns en man vid namn Nai Khanom Tom นายขนมต้ม.

Han hade tidigare varit bosatt i Burma och varit anställd som soldat i en Pegugarnison. Där hade han fått träning i olika krigskonster inklusive muay bando. Men då han inte gillade sina kamrater i garnisonen hade han hoppat av och sökt sig till de siamesiska styrkorna under general Taksin.

Efter att ha blivit tillfångatagen av burmeserna vid en gränsstrid hamnade han åter i Burma, men nu som slav. Han var känd som en oerhört skicklig thaiboxare.

Man gav nu Nai Khanom Tom valet att förbli slav eller slåss för sin frihet mot den burmesiske mästaren. Han valde det sistnämnda och besegrade därefter sin burmesiske motståndare och sedan inte mindre än ytterligare 11 utmanare.

Här säger legenden att han tvingades ta sig an alla sina motståndare i en följd! Andra källor säger litet mer blygsamt att han besegrade alternativt 9 eller 10 motståndare.

Denna prestation beundrades inte bara av de övriga siamesiska krigsfångarna utan lika mycket av den burmesiske kungen Hsinbyushin. Han applåderade högt och skall ha sagt till Nai Khanom Tom; ”Varje kroppsdel av en siames är välsignad med gift. Till och med hans bara händer kan fälla nio eller tio motståndare."

Nai Khanom Tom fick nu välja om han ville ha guld och juveler som gåva, eller välja den kvinna som han önskade. Men Nai Khanom Tom hade ingen användning för varken guld eller juveler och valde istället att få ta med sig ett urval siamesiska kvinnor som tagits till fånga under de många tidigare striderna mellan Burma och Siam.

Med den burmesiske kungens välsignelse fick han därefter lämna Burma oskadd. Till minne av boxningshjälten Nai Khanom Tom är den 17 mars utsedd till "Boxningens dag" i Thailand. Intäkterna av vissa tävlingar, som då genomförs till hans ära, går till fonder för nuvarande boxares välfärd.


(Affisch från filmen "Nai Khanom Tom" från 2003)

Hur skicklighet i muay thai kunde vara mycket meriterande visar ännu en berättelse frän Taksins tid. En viss Phraya Phichai Dap Hak som studerat under många berömda mästare fick tillfälle att demonstrera sitt boxningskunnande för kungen. Som tack för uppvisningen fick Phraya Phichai Dap Hak bli soldat och avancerade sedermera till guvernör. (Se även "Ayutthaya," "Ayutthayas fall," artikeln "Krig mot Burma (1772).")

1778 under Kung Rama I:s regeringstid. anlände två franska boxare till Thailand. Deras boxning omfattade både slag och sparkar och systemet kallas idag savate. Fransmännen hade dessförinnan besegrat flera välrenommerade boxare på den indokinesiska halvön och ville möta siameser.

En man vid namn Mueng Plan, tillhörande den kungliga vaktstyrkan, utsågs att försvara den siamesiska äran. När matchen mot den förste fransmannen började koncentrerade sig denne att använda slag mot Mueng Plans nacke och nyckelben. Men Mueng Plan försvarade sig bra och tog därefter initiativet och fick sin motståndare i stora problem.

Den andre fransmannen ingrep då för att hjälpa sin landsman. Detta regelbrott fick palatsvakten att ingripa, med påföljd att de båda fransmännen fick bäras tillbaka till den båt som skulle föra dem från Thailand. (Denna berättelse skiljer sig en del från berättelsen i "Bangkok blir huvudstad," artikeln "Maha Uparat Surasi.")

Muay thai blir sport

Under kung Chulalongkorns regeringstid var muay thai mycket populärt och många nya träningsläger tillkom. Medlemmar av den kungliga familjen rekryterade framstående boxare och åtskilliga tävlingar hölls för kungens nöje.

Under kung Vajiravudhs regeringstid fortsatte antalet tävlingar i thaiboxning att öka och man började också använda den västerländska boxningsringen. Den allra första uppfördes 1921 i Bangkok.

Även när nymodigheten med ringen kom fortsatte boxarna att linda sina händer med rep av hampa. I vissa fall, men främst under tidigare perioder, kunde man till och med använda lim blandat med glaskross i repens yttersta lager!

Utbyte med utländska boxare blev allt vanligare. En fristilsmatch som blev vida omtalad var den mellan Young Harntalay (Yang Hanthale) ยัง หาญทะเล och Chin Chang (Chichang) จิ๊ฉ่าง från provinsen Guangdong (Kwangtung) i Kina. Chang påstods ha utvecklat chi (ungefär "inre kraft") till en mycket hög nivå och hade ett grundmurat rykte som mycket skicklig.


(Chin Chang och Young Harntalay i den berämda matchen)

De många åskådarna fick se Harntalay vinna med en välplacerad spark som golvade Chang. Matchen fick svåra följder för Chang som tvingades tillbringa många månader på sjukhus för vård av sina skador. Matchen lär ha ägt rum omkring 1920-talet.

Boxningsringen liksom ringdomare och tidtagning med klocka anammades också från västerländsk boxning. Tidigare hade man skött tidtagningen med hjälp av en genomborrad kokosnöt som flöt i vatten. När den sjönk var ”ronden” slut.

1929 infördes boxningshandskar i muay thai efter att en filippinsk boxare, i internationell stil, gjort en uppvisning med boxhandskar på Lumphinistadion i Bangkok. Man insåg då att boxningshandskar var ett bättre alternativ än att linda händerna med rep. Dessutom började man att dela in matcherna i ronder med en paus mellan varje rond.

Fler nymodigheter infördes och det hårt lindade "höftskynke" som tidigare varit boxarnas klädsel byttes mot vida kortbyxor och en blå respektive röd ringhörna markerade boxarnas plats i ringen. Men några egentliga inskränkningar i thaiboxningens tillåtna slagrepertoar med armbågar, knän, fötter och knytnävar blev det inte.

Däremot utvecklades thaiboxarnas fotarbete och slagteknik mer och mer mot internationell boxning. Den traditionella förflyttningentigersteg (rörelse efter mönstret av en triangel) byttes efter hand ut mot den internationella boxningens fotarbete och slagteknik.

Fram till 1942 (under kung Prajadhipoks regeringstid) grundades flera permanenta boxningsstadions både i Bangkok och i provinserna. Dessa arenor försvann emellertid i slutet på andra världskriget.

1945 renoverades Rajadamnernstadion i Bangkok, vilket markerade inledningen till en era då både antalet fasta tävlingsplatser och antalet tävlingar på nytt ökade kraftigt. Dessutom ändrades regelsystemet bland annat så att varje reguljär match fick fem treminutersronder, med två minuters vila mellan varje, samt införandet av viktklasser.

Några äldre auktoriteter inom muay thai har ibland framfört att viktklassindelningen inte bara hade fördelar. Antalet tekniker som behövde brukas blev färre. Tidigare kunde boxarna få motståndare av olika vikt och var då tvungen att ha olika strategier och tekniker beroende på om motståndaren var lättare eller tyngre än han själv.

Ovanstående mycket korta summariska beskrivning visar hur muay thai utvecklats från en utpräglad stridskonst, med uråldriga traditioner, till en sport påverkad av internationell boxning.


Externa länkar;

Bando
http://en.wikipedia.org/wiki/Bando

Muay thai, se thaiboxning

Savate
http://www.savateaustralia.com/Savate

Savate
http://www.bridgemansavate.com/

Thaiboxning
http://en.wikipedia.org/wiki/Muay_Thai

Denna artikel senast uppdaterad: 2016-12-09, 06.24
Följ oss:
Som prenumerant på uppdateringar kommer du att få löpande information från thailandshistoria.se om nya artiklar och sektioner på vår hemsida, samt annan thairelaterad information som kan vara intressant från utomstående källor.

I våra utskick finns länkar du enkelt klickar på för att avsluta prenumerationen på uppdateringar på thailandshistoria.se.

Genom att klicka på "Prenumerera" accepteras dessa villkor och prenumeration till
påbörjas.