Forntid - Thailand och omkringliggande länder före och under taifolkens ankomst
Den fortsatta kungaföljden i Angkor

Denna kungaföljd är en fortsättning från ovanstående artikel ”Angkor och Lopburi,” där den senaste kungen var Suryavarman I. Han följdes av;

  • Kung Udayadityavarman II (Uthaithitworaman 2) อุทัยทิตย์วรมัน 2 (r. 1050-1066). Han utsattes under sin regeringstid för flera upprorsförsök åren 1051 och 1065.

  • Kung Harshavarman III (Hansaworaman 3) หรรษวรมัน 3 (r. 1066-1080) som var en yngre yngre bror till Udayadityavarman II. Åren 1074-1080 invaderades khmerriket av Champa som intog khmerernas starka fäste i staden Sambor Prei Kuk.

    Harshavarman III:s regeringstid präglades av interna uppror som han till sist inte kunde hantera. Harshavarman III blev därmed den siste i sin dynasti.

  • Det finns källor som talar om en kung vid namn Nripatindravarman (r. 1080-1113). Men de flesta av källorna talar i stället om kung Jayavarman VI (Chaiworaman 6) ชัยวรมัน 6 (r. 1090-1107), vars regeringstider kan ha sammanfallit. Jayavarman VI kanske aldrig regerade från Angkor. Det var Jayavarman VI som lät bygga det tidigare omtalade templet Prasat Hin Phimai i dagens Thailand.

    Jayavarman VI var en usurpator från området Phimai. Förmodligen fick han kriga i många år mot de som var lojala mot Harshavarman III och hans dynasti. Nripatindravarman kan ha tillhört denna dynasti och varit rättmätig tronföljare.

  • Kung Dharanindravarman I (Thoranintharaworaman 1) ธรณินทรวรมัน 1 (r. 1107-1113) var en äldre bror till Jayavarman VI. Han blev mördad och ersatt av sin brorsonson.

  • Suryavarman II (Suriyaworaman 2) สุริยวรมัน 2 (r. 1113-1150) som var brorsonson till den gamle kungen har fått äran att ha byggt Angkor Vat, som han lät tillägna guden Vishnu. Det finns källor som säger att det tog nästan 37 år att bygga detta tempel och att det stod helt färdigt först flera år efter Suryavarman II:s död.

    Kort tid efter sin kröning i 1113 inledde Suryavarman II militära kampanjer och hans första mål var en attack mot Champa. Men hans militära kampanjer var sällan särskilt framgångsrika. Anledningen till anfallet på Champa var kanske att han ville få bättre tillgång till marina handelsvägar.

    Då det vietnamesiska riket Dai Viet (Tai Wiat) ไตเวียด tillät flyktingar från Champa att fly i säkerhet på sitt territorium anföll Suryavarman II också Dai Viet. Det första anfallet med 20 000 man genomfördes 1128, men hans armé besegrades och Suryavarman II lyckades med nöd och näppe ta sig hem levande.

    1131 tvingade Suryavarman II Champa att bidra med soldater till ännu ett misslyckat anfall på Dai Viet. Du kan läsa mera om Dai Viet litet längre fram i artikeln ”Vietnam.”

    Chamkungen Jaya Indravarman III (Phra Chao Chaiyaintharaworaman 3) พระเจ้าชัยอินทรวรมันที่ 3 (r. 1139-1145) valde därför att betala tribut till Dai Viet i stället för till Angkor och Suryavarman II invaderade därför Champa ännu en gång och intog huvudstaden Vijaya 1145. Därefter försvann denne chamkung helt enkelt ur historien.

    Jag har tidigare skrivit att khmererna sedan ockuperade Champa fram till 1149 då Champa uppenbart återigen blev självständigt. Därefter talar mina källor om en ny misslyckad khmerinvasion 1150, alternativt 1153. Eller handlade det möjligen om två invasionsförsök?

  • Kung Dharanindravarman II (Thoranintharaworaman 2) ธรณินทรวรมัน 2 (r. 1150-1156) var en kusin till Suryavarman II. Andra källor anger hans regeringstid till 1150-1160. Observera att denne kung också saknas i en del källor!

  • Kung Yasovarman II (Yasoworaman 2) ยโศวรมัน 2 (r. 1156-1165) som var son till Dharanindravarman II tog sedan över tronen. Yasovarman II blev senare störtad och avrättad.

    Prins Jayavarman skulle egentligen ha tagit över tronen efter sin fars död, men hans bror Yasovarman tog i stället över denna. Då Jayavarman var en hängiven mahayanabuddhist bestämde han sig för att undvika ett blodigt inbördeskrig genom att utmana sin bror. I stället gick han i exil i det gamla fienderiket Champa.

  • Kung Tribhuvanadityavarman (Triphuwathityaworaman) ตรีภูวนาทิตยวรมัน (r. 1165-1177) var den rebell som störtade sin föregångare.

    Innan Tribhuvanadityavarman hade lyckats störta Yasovarman II hade den ovan omtalade prins Jayavarman valt att lämna sin exil i Champa för att hjälpa sin bror, men han hade kommit för sent. Brodern var redan död och Tribhuvanadityavarman satt redan på tronen. Därför valde Jayavarman ännu en gång att gå i exil i Champa.

    Tribhuvanadityavarman tvingades kuva flera upprorsförsök av tidigare lojala supportrar till Yasovarman II, men han lyckades behålla tronen ända intill grannriket Champa anföll och invaderade Angkorriket 1177. Detta finns också beskrivet mera detaljrikt i den kommande artikeln ”Champa.”

    Tribhuvanadityavarman skall ha blivit avrättad av ockupanterna, men det finns också källor som säger att han dog i strid mot Champas styrkor. Under perioden 1178-1181 fanns det därför ingen kambodjansk kung.

Det kan ha varit en självständig kung från Lopburi som 1167 lämnade efter sig en inskription vid Nakhon Sawan นครสวรรค์ i nuvarande Thailand. Denne kung är känd som kung Dharmacoka (Thammasok) ธรรมโศก.


(Provinsen Nakhon Sawan)

Staden Nakhon Sawan och dess omgivning har en rad gamla namn såsom Paknam Pho (Mueang Paknam Pho) เมืองปากน้ำโพ, Mueang Si Khwae เมืองสี่แคว, Mueang Phrabang เมืองพระบาง, Pak Phrabang ปากพระบาง, Mueang Phangkha เมืองพังคา eller Nakhon Phangkha นครพังคา och Mueang Chon Tawan เมืองชอนตะวัน.

Det kan vara intressant att veta att där floderna Ping (Maenam Ping) แม่น้ำปิง, eller Raming (Maenam Raming) แม่น้ำระมิงค์ som var flodens gamla namn, och floden Nan (Maenam Nan) แม่น้ำน่าน flyter samman vid Paknam Pho bildas Chaophrayafloden.


(Chaophrayafloden med bifloder)

  • Kung Jayavarman VII (Chayworaman 7) ชัยวรมัน 7 (r. 1181-1218), är identisk med den Jayavarman som tidigare varit i exil i Champa. Efter Champas attack på Angkor 1177 hade han valt att återvända hem och han blev väl mottagen av rikets befolkning.

    Han lyckades också driva bort chamfolket från Angkorriket och återetablera rikets herradöme över centrala nuvarande Thailand före 1180. Möjligen utvidgade han även sitt territorium en bit ner på Malackahalvön.

    Han blev därefter krönt som Jayavarman VII 1181. Han var född cirka 1122 och var då närmare 60 år gammal vid sin kröning, även om en av mina källor säger att han var 55 år gammal.

    Jayavarman VII blev en stor byggherre som lät återuppbygga det härjade Angkor och bygga vägar som förband rikets olika delar. Bland byggprojekten fanns den berömda centrala delen Angkor Thom (Nakhon Thom) นครธม, strax norr om Angkor Vat, med det berömda Bayontemplet (Prasat Bayon) ปราสาทบายน i centrum.


    (Bayontemplet)

    Han lät även bygga de berömda khmertemplen Ta Phrom (Prasat Ta Phrom) ปราสาทตาพรหม till sin mammas ära och Preah Khan (Prasat Phra Khan) ปราสาทพระขรรค์ till sin pappas ära.


    (Ta Phrom)


Stavningsvarianter och alternativa regeringstider;

Udayadityavarman II; Phra Chao Uthaithitworaman 2 พระเจ้าอุทัยทิตย์วรมันที่ 2.

Harshavarman III; Phra Chao Hansaworaman 3 พระเจ้าหรรษวรมันที่ 3, Sadasivapada (efter hans död), Sadaśivapada.
Alternativ regeringstid för Harshavarman III; cirka 1066-1080, 1066-1089?, 1066/1067-1080, 1066-1090.

Nripatindravarman; Napatindra Varman, Napatindravarman, Noriditdravarman (personnamn), Noriditdravarman Paramakaivalyapada (efter hans död).

Jayavarman VI; Phra Chao Chaiworaman 6 พระเจ้าชัยวรมันที่ 6.
Alternativa regeringstider för Jayavarman VI; 1080-1107, 1080-cirka 1107, 1080-1113?, 1090-1107, ?-1107.

Dharanindravarman; Paramanishkalapada (efter hans död), Phra Chao Thoranintharaworaman 1 พระเจ้าธรณินทรวรมันที่ 1.
Alternativ regeringstid för Dharanindravarman I; 1107-1112.

Suryavarman II; Paramavishnuloka (efter hans död), Phra Chao Suriyaworaman 2 พระเจ้าสุริยวรมันที่ 2, Suriyavarman II.
Alternativ regeringstid för Suryavarman II; 1112-1162, 1113-1145/1150, 1113-1145, 1113-minst 1145, 1113-cirka 1150.

Dai Viet; Anachak Dai Wiat อาณาจักรไดเวียด, Đại Việt, Đại Việt Quốc, Dai Waet ไดแวด, Tai Wiat ไตเวียด, Viet Dai.

Dharanindravarman II; Paramanishkalapada, Phra Chao Thoranintharaworaman 2 พระเจ้าธรณินทรวรมันที่ 2.

Yasovarman II; Phra Chao Yasoworaman 2 พระเจ้ายโศวรมันที่ 2, Yashovarman II.
Alternativ regeringstid för Yasovarman II; cirka 1150-cirka 1165, cirka 1150-1165, efter 1150-1165, 1150-cirka 1165, 1150-1165, 1160-1165, 1160-1166, 1160-1165/1166, 1160-1167.

Tribhuvanadityavarman; Phra Chao Tri พระเจ้าตรีภูวนาทิตยวรมัน, Tribhuvanaditya, Tribhuvanāditya.
Alternativ regeringstid för Tribhuvanadityavarman; 1160-1167, cirka 1165-1177, 1165-1177, 1166-1177.)

Nakhon Sawan; Mueang Nakhon Sawan เมืองนครสวรรค์, Nagara Svarga, Nagor Svarga, Nakawn Sawan, Nakawu Sawan, Nakhonsawan, Nakon Sawan, Nakorn Sawan.

Dharmacoka; Phra Choa Si Thammasokkarat พระเจ้าศรีธรรมโศกราช.

Paknam Pho; Paknam Bho, Pak Nam Phau, Pak Nam Po, Paknampo, Paknam-Po Paknam Po, Paknampoh, ปากน้ำโผ่, ปากน้ำโพโผล่.

Mueang Si Khwae; Muang Si Khwae.

Mueang Phrabang; Mueang Phra Bang.

Mueang Phangkha; Mueang Nakhon Phangkha เมืองนครพังค่า, Mueang Phangkha เมืองพังค่า, Nakhon Phangka, Phangkha พังคา.

Mueang Chon Tawan; Muang Chon Tawan.

Pingfloden; Maenam Ping, Mae Ping, Me Phing, Me Ping.

Raming; Mae Raming.

Jayavarman VII; Chaivoraman, Chaiworaman VII, Jayavathon (personnamn), Mahaparamasangata, Mahaparamasaugata, Phra Chao Chaiworaman 7 พระเจ้าชัยวรมันที่ 7, Yasoriaman VII.
Alternativ regeringstid för Jayavarman VII; 1181-cirka 1215, 1181-1215/1220, 1181-1218?, 1181-cirka 1219, cirka 1181-1218, 1181-1219, 1181-1220?, 1181-cirka 1220, 1182-1201.

Angkor Thom; Angkor-Thom.

Denna artikel senast uppdaterad: 2020-10-10, 21.06
Följ oss:
Som prenumerant på uppdateringar kommer du att få löpande information från thailandshistoria.se om nya artiklar och sektioner på vår hemsida, samt annan thairelaterad information som kan vara intressant från utomstående källor.

I våra utskick finns länkar du enkelt klickar på för att avsluta prenumerationen på uppdateringar på thailandshistoria.se.

Genom att klicka på "Prenumerera" accepteras dessa villkor och prenumeration till
påbörjas.