Forntid - Thailand och omkringliggande länder före och under taifolkens ankomst
Monfolket - Suvarnabhumi, Dvaravati och Haripunjaya

Då är det dags att berätta litet mer om monfolket. Detta folk hade tidigt slagit sig ner vid floden Salween i nuvarande Burma.

De fortsatte att sprida sig söderut och österut långt in i nuvarande Thailand. Det var ett konstnärligt folk som skapade en högtstående civilisation, vilket dokumenteras av ruiner och redskap som påträffats i området.

Tidigt omtalas ett område i Sydostasien som kallades Suvarnabhumi (Suwannaphum) สุวรรณภูมิ, vilket ibland översätts till det gyllene landet eller guldlandet (Din Daen Thong) ดินแดนทอง. (Suvarna=guld och bhumi=land.)

En del forskare menar att detta område kan ha legat i nuvarande centrala Thailand, medan andra menar att Suvarnabhumi var den region som sträcker sig från Pegu (Pha-kho) พะโค i nuvarande Burma ner över Malackahalvön.

Pegus officiella namn är numera Bago. Men för att undgå missförstånd har jag valt att använda det gamla sättet att skriva namnet i min text.

Peguregionen kallas också för Hanthawaddy (Hongsawadi) หงสะวดี. Men forskarna har inte riktigt kunnat bli eniga om områdets omfattning.

På Chaophrayaslätten har man funnit bevis för tidig indisk påverkan. Här har man funnit byggnadsfundament och Buddhastatyer (Phra Phuttha Rup) พระพุทธรูป i stilarter som var vanliga i Indien mellan år 200-400 före vår tideräkning.

Att man också hade kontakt med Europa ยุโรป, kanske förmedlad av indierna, visar fyndet av en grekisk-romersk lampa från första århundradet av vår tideräkning! Fynden gjordes i distriktet Tha Maka ท่ามะกา på en plats vid namn Phong Tuk (Phong Tük) พงตึก, i provinsen Kanchanaburi.


(Den romerska lampan från Phong Tuk)

Enligt traditionen skall en buddhistisk mission, som den indiske kungen Ashoka (Asok) อโศก (r. cirka 272-232 före vår tideräkning) skickade för att sprida buddhismen, ha kommit till Suvarnabhumi på 200-talet före vår tideräkning. Ashoka levde cirka 304-232 före vår tideräkning.

Du kan läsa mera om buddhismen i avsnittet "Buddhismen och den tidiga buddhismens historia."


(Kung Ashoka)

Tidigt lydde delar av monfolket förmodligen under khmerriket Funan, men vi vet knappast något om dem från den tiden. Men de skilde sig från sina herrar genom sin buddhistiska religion, eftersom majoriteten av khmererna vid den här tiden bekände sig till brahmanismen.

I slutet av 500-talet eller i början av 600-talet, då Funans makt minskat, avlöste monfolket khmererna som dominerande makt i dagens mellersta Thailand. Det förefaller som om det fanns flera monstater, men det viktigaste riket blev känt som Dvaravati (Thawarawadi) ทวารวดี.

Dvaravati blev ett centrum för buddhistisk mission och det var härifrån som buddhismen började sprida sig i det område som idag är Thailand, Burma, Laos och Kambodja.

En del forskare menar att Dvaravati bara var en direkt förlängning av Suvarnabhumi. Enda skillnaden skulle vara namnet. Suvarnabhumi kan ha existerat från omkring 200 före vår tideräkning till mitten av 400-talet och Dvaravati från mitten av 400-talet till mitten av 1000-talet.

Vi vet heller inte mycket om Dvaravati. Varken hur stort riket var, vilka andra folkslag som bodde här eller var en eventuell huvudstad låg. Kanske var Nakhon Pathom นครปฐม huvudstad, men i vilket fall som helst var den en av rikets viktigaste städer.


(Provinsen Nakhon Pathom)

Dvaravati hade under flera hundra år stort kulturellt inflytande vida utanför sina egna gränser. Nakhon Pathom låg vid den här tiden betydligt närmare havet, vilket underlättade kommunikationerna. Idag ligger den moderna staden Nakhon Pathom cirka 60 kilometer väster om Bangkok.

Här måste nämnas att namnet Bangkok blivit så vedertaget att det även används av thailändarna själva då de talar med oss européer. Men på thai heter Bangkok Krungthep กรุงเทพฯ. Detta kan du läsa mera om i "Bangkok, Rama I-Rama VII," avsnittet "Bangkok blir huvudstad" och artikeln med samma namn.

Ett stort buddhisttempel med en väldig stupa uppfördes vid Nakhon Pathom. Den kallades för Phra Pathom Chedi พระปฐมเจดีย์, eller den första stupan. (Chedi betyder stupa). Stupan har under historiens gång varit föremål för flera ombyggnader och restaureringar.


(Phra Pathom Chedi)

(Ibland används ordet pagod för stupa, vilket inte är helt korrekt. Du kan hitta en förklaring till detta i de externa länkarna.)

Den ursprungliga stupan, som lär finnas inuti den nuvarande, är enligt traditionen byggd under perioden 100-400 före vår tideräkning och är då över 2000 år gammal. Men när uppförandet egentligen påbörjades får de lärde tvista vidare om.

En modell av den ursprungliga stupan finns söder om Phra Pathom Chedi. Efter mitten av 1000-talet drabbades stupan av förfall. Men under den långt senare kungen Mongkut påbörjades renoveringsarbetet som senare fortsattes av hans son och efterträdare kung Chulalongkorn (Chulalongkon) จุฬาลงกรณ์.

Monbefolkningen i Dvaravati bodde huvudsakligen i väster på den lägre centralslätten och vid floden Ping vid dagens Lamphun och Chiang Mai. Deras bröder längre mot öst, i dagens nordöstra Thailand, uppslukades antingen av khmerbefolkningen eller senare av taifolk som snart skulle börja röra sig in i området.

Inskriptioner från Dvaravatitiden är skrivna på monspråket och de tidigaste inskriptionerna är från 700-talet och har påträffats i Lopburi. Inskriptionerna berättar mycket litet om regionens historia och historikerna har fått hämta sina upplysningar från andra källor.

Riket blomstrade tack vare handeln över stora delar av Sydostasien. Det förekom handel mellan Martabanviken (Ao Motama) อ่าวเมาะตะมะ och Thailandviken (Ao Thai) อ่าวไทย via de tre pagodernas pass (Dan Phra Chedi Sam Ong) ด่านพระเจดีย์สามองค์, i slutet av 500-talet.


(Phra Chedi Sam Ong)

Egentligen borde passet översättas till ”de tre stupornas pass”, men jag har valt att göra en direkt översättning från engelskans Three Pagodas Pass.

Kinesiska källor nämner det buddhistiska kungariket Dvaravati för första gången på 600-talet. Förmodligen flyttades Dvaravatis politiska och kulturella, och kanske också befolkningsmässiga, centrum västerut från 800-talet och framåt. Detta beroende på trycket från khmerernas nybildade Angkorrike.

Monfolket hade bildat en utlöpare till Dvaravatiriket i norr, med centrum omkring dagens Lamphun och Chiang Mai. Riket, som kallades Haripunjaya, kan ha grundats av religiösa män på mitten av 700-talet eller tidigt på 800-talet.

I sanningens namn finns det väldigt varierande tidsangivelser för Haripunjayas grundande. Det finns källor som är så specifika att de anger tiden för grundandet till den 19 februari 661 och andra säger år 654. Men källorna är ofta överens om att det handlade om före detta munkar som grundare.

Men att staden grundats på 600-talet är numera starkt ifrågasatt av många historiker och har ändrats till runt år 750.

Anledningen till expansionen var, enligt taikällor, buddhistisk mission. Haripunjaya hade nära kontakt med Lopburi i söder och skall ha hänvänt sig till den buddhistiske regenten här för att be om en regent.

Denne skickade då sin dotter som begav sig till Haripunjaya, med ett stort följe mon, och etablerade en dynasti som skulle vara fram till mitten av 1000-talet. Denna mystiska drottnings namn var Camadevi (Phra Nang Chammathewi) พระนางจามเทวี och hon skall ha bosatt sig i Lamphun. Enligt Chiang Mais krönika regerade hon här i 50 år och dog 92 år gammal.

En källa talar om ett anfall från en kung Vilanga (Khun Wilangkha) ขุนวิลังคะ från lawafolkets kungarike. Han skall ha attackerat med 80 000 man, men blev besegrad. Men Camadevi skall ha låtit sina två söner gifta sig med lawakungens två döttrar och därigenom ha skapat en allians mellan de två rikena.

Camadevi lär ha haft med sig en berömd Buddhastatyett till Haripunjaya, Kristallbuddhan (Phra Se Tang Khamani พระเสฅังคมณี eller Phra Kaeo Khao พระแก้วขาว), som du kommer att få höra mera om längre fram. (Se även "Sukhothai och Lan Na," "Lan Na och Laos tidiga historia," artikeln "Mangrai erövrar Haripunjaya (1281).")


(Kristallbuddhan)

Kristallbuddhan som är en av Thailands heligaste buddhastatyetter finns idag i templet Wat Chiang Man วัดเชียงมั่น i Chiang Mai.

Både under och efter denna mondynasti betraktades Haripunjaya som ett kulturellt och religiöst centrum vartill buddhistmunkar reste för studier. 

Palikrönikan Camadevivamsa (Tamnan Chammathewiwong) ตำนานจามเทวีวงศ์ skrevs tidigt på 1400-talet och handlar om hur Haripunjaya grundandes av Camadevi och hennes efterföljare de kommande 500 åren.

Krönikan som daterats till omkring 1410 skrevs av en buddhistmunk från Lan Na. Hans namn var Phra Bodhirangsi Mahathera (Phra Phothirangsi Maha Thera) พระโพธิรังษี มหาเถระ.


Stavningsvarianter;

Suvarnabhumi; Supanbhumi, Suvannabhumi, Suwannaphum, Suwanphumi, Suvarnbhumi, Suvarnaphumi.)

Pegu; Pégou, Pe-ku เปกู.

Hanthawaddy; Hamsavati (pali), Hamsawaddy, Handawaddy, Hangsavati, Hansavadi, Hansavati, Hanswatty, Hantawaddy, Hantawadi หานตาวดี (burmesiska), Hanthawaddy Bago, Hanthawaddy Pegu, Hanthawadi, Hanthawady, Henzawadi, Hongsawadee, Hongsawatoi, Hongthawida, Honsa, Inthapattha, Inthaputh, Moung Hongsa, Müang Chiang Khom เมืองเชียงคม, Müang Inthapat เมืองอินทปัต.

Tha Maka; Amphoe Tha Maka อำเภอท่ามะกา.

Phong Tuk; Phong Tuek, Pong Tuk, Pongtuk, Tambon Phong Tuk ตำบลพงตึก.

Ashoka; Asoka, Asoka Raja, Phra Chao Asok Maharat พระเจ้าอโศกมหาราช.

Dvaravati; Dvara Vati, Tharawadi ทาราวดี, Thavaravadee, T'o-ho-lo, To-lo-po-ti.

Nakhon Pathom; Nakorn Pathom.

Krungthep; Khrung Thep (felaktigt).

Phra Pathom Chedi; Phra Pathommachedi.

Chulalongkorn; Tschulalongkorn.

Thailandviken; Gulf of Siam, Thailandbukten, Siambukten.

De tre pagodernas pass; Chedi Sam Onk.

Camadevi; Cama, Chamadevi, Chamthewi, Chamdevi, Chama Dewi, Chamadevi, Channa Devi, Channadevi, Jamadevi, Jamathewi, Jam Thewi, Phanangjamatevi, Phra Nang Cham Thewi.

Kristallbuddhan; Phra Sae Tang Kamani, Phra Se Tang Khammani, Phra Kaeo Khao.

Wat Chiang Man; Wat Chiang Mun.

Camadevivamsa; The Chamadevivongs, The Legend of Queen Cama.

Phra Bodhirangsi Mahathera; Phra Mahathera Bodhiramsi.

Denna artikel senast uppdaterad: 2017-02-27, 13.27
Följ oss:
Som prenumerant på uppdateringar kommer du att få löpande information från thailandshistoria.se om nya artiklar och sektioner på vår hemsida, samt annan thairelaterad information som kan vara intressant från utomstående källor.

I våra utskick finns länkar du enkelt klickar på för att avsluta prenumerationen på uppdateringar på thailandshistoria.se.

Genom att klicka på "Prenumerera" accepteras dessa villkor och prenumeration till
påbörjas.