Forntid - Thailand och omkringliggande länder före och under taifolkens ankomst
Angkorrikets början

Den nye kungen, som khmerernas premiärminister valde, visade sig vara ett förträffligt val. Han är känd som Jayavarman II (Phra Chao Chaiworaman 2) พระเจ้าชัยวรมันที่ 2 (r. 802-835).

Liksom tidigare varierar regeringstiderna och namnen på kungarna i olika källor och jag har i första hand valt att följa de namn och regeringstider som anges i Wikipedia.

En källa säger att Jayavarman II var en avlägsen släkting till en tidigare kung, vem det nu var, och att han var född omkring 770. Sakta men säkert började Jayavarman II nu bygga upp sin makt och sitt inflytande genom att besegra ett antal kungarivaler.

Innan han blev kung sägs det att prins Jayavarman hade befunnit sig vid Sailendradynastins hov på Java. Om han befunnit sig där som gisslan eller för studier vet man inte. Någon källa säger att han återvände hem omkring 800 för att verka som marionett under kungen av Java. Men andra källor indikerar att han återvänt betydligt tidigare och grundade sin första huvudstad omkring 781! En annan källa säger att han återvände omkring 790.

Enligt en av källorna utvidgade Jayavarman II sitt territorium åren efter 790 och grundade sin huvudstad Hariharalaya (Hariharalai) หริหราลัย, nära den gamla staden Roluos (Roluai) ร่อลวย vid Tonle Sap. Han anses också ha lagt grunden till Angkorriket och staden Angkor (Mueang Phra Nakhon) เมืองพระนคร, som skulle växa upp omkring 15 kilometer längre bort i nordvästlig riktning.

En källa säger att Hariharalaya var huvudstad 802-889 och en annan källa säger att Angkor blev huvudstad först på 900-talet!

802 förklarade Jayavarman II sitt kungarike självständigt från alla riken. Detta gjorde han på berget Mahendraparvata (Mahentharabanphot) มเหนทรบรรพต, som i dag är känt som Phnom Kulen (Phanom Kulen) พนมกุเลน. Phnom Kulen ligger 45 kilometer norr om dagens Siem Reap (Siam Riap) เสียมเรียบ i provinsen med samma namn.


(Vattenfall på Phnom Kulen)


(Provinsen Siem Reap i Kambodja)

Självständighetsförklaringen var en klar markering mot Java. Men Jayavarman II hade anammat Sailendradynastins konst och kultur och tagit med sig detta till det kambodjanska hovet.

Trots sina tidiga militära framgångar verkar han ha varit en ganska osäker monark. Före 819 bytte han nämligen plats för sin huvudstad flera gånger. Han grundade en huvudstad vid berget Mahendraparvata, med samma namn, och denna stad blev en av hans tre huvudstäder eller hov.


(Ruiner i Mahendraparvata)

De andra två var Indrapura (Intharapura) อินทรปุระ, med det alternativa namnet Amarendrapura (Amarentharapura) อมเรนทรปุระ, och Hariharalaya. Men det finns källor som säger att Indrapura var Jayavarman II:s första huvudstad. Indrapura låg nära dagens moderna stad Kampong Cham กำปงจาม.


(Indrapura från luften)

Förväxla inte denna stad med staden i Champa med samma namn! Du kan läsa mer om Champa längre fram i artikeln ”Champa.”

I Hariharalaya, föll han äntligen till ro efter en helig hinduisk ceremoni på berget Mahendraparvata (Phnom Kulen), som förklarade honom som en gudomlig inkarnation av guden Shiva (Phra Siwa) พระศิวะ.

I början av 800-talet hade Jayavarman II lyckats få kontroll över det delade khmerriket. Under de kommande två århundradena byggde han och hans efterträdare upp ett rike som fick grannrikena att framstå som ”lilliputtstater." Riket blev känt som Angkorriket och expanderade i alla riktningar.

Med tanke på Kambodjas nuvarande storlek kan det vara svårt att föreställa sig hur stort riket en gång varit och hur stor betydelse det haft i Sydostasiens historia. På 900-1200-talet ingick, förutom nuvarande Kambodja, stora delar av nuvarande Vietnam, Laos och Thailand i khmerriket. I öst och sydöst kontrollerade Angkor Mekongdeltat och tryckte på mot Champa.


(Khmerriket på 900-talet)

Khmererna anföll och ockuperade riket Champa 1145-1149 och anföll ännu en gång 1153. Här säger en annan källa 1150 eller handlar det om två anfall?. Men Champa gick senare till motoffensiv, vilket du kan läsa mera om i artikeln "Champa," litet längre fram i detta avsnitt. I norr sträckte sig khmerriket så småningom till området vid nuvarande Vientiane i Laos.

Lägg märke till att stavningen Vientiane stammar från tiden med fransk närvaro i Laos. Stadens namn uttalas Wiang Chan både på thai och lao. Oftast har jag följt ett transkriptionssystem använt av historikern Martin Stuart-Fox (1939-), då det gäller laotiska namn. Men i det här fallet har jag behållit den franska stavningsvarianten. En del menar att stadens namn betyder månstaden, medan andra bestämt hävdar att namnet stammar från pali och betyder sandelträstaden.

Området vid Vientiane hade också något slags inflytande i området vid dagens Luang Prabang i nuvarande Laos och i det område som i dag kallas för Chiang Saen. Föregångaren till dagens Chiang Saen, som i dag ligger i provinsen Chiang Rai i nuvarande Thailand, låg vid den här tiden emellertid längre norrut, på andra sidan Mekongfloden, och därmed i nuvarande Laos.

Embryot till Chiang Saen sägs i flera källor ha börjat någon gång på 600-talet Andra källor säger att Chiang Saen fick namnet Ngoen Yang เงินยาง omkring 850. Tyvärr finns det inga pålitliga källor om stadens historia förrän på 1200-talet. Chiang Saen (Ngoen Yang) som från början bara hade varit en befäst utpost växte sedan dramatiskt och blev ett eget kungarike.

Du kan läsa mera om Chiang Saens historia i avsnittet ”Taifolkens tidiga invandring i Thailand,” artikeln ”Taifolken i Yonok.”

Genom att Vientianeområdet ingick i Angkorriket fick Angkor också inflytande in i regionen Xishuangbanna, nära gränsen till Nanzhao. Kanske genomförde khmererna också enstaka militära expeditioner i detta område. I väst och nordväst kontrollerade khmererna nedre delen av slättlandet där Chaophrayafloden (Maenam Chaophraya) แม่น้ำเจ้าพระยา flyter fram i nuvarande Thailand och därmed också monfolkets gamla områden.

Ibland ser man litet missvisande bara namnet Maenam (alternativt Menam, Me Nam) för Chaophrayafloden. Maenam แม่น้ำ betyder helt enkelt flod på thai och används allmänt framför alla floders namn.

Khmererna utvidgade också sitt välde till att omfatta monkungariket Hariphunchai หริภุญไชย. Rikets huvudstad hette också Hariphunchai och är föregångare till den moderna staden Lamphun, nära dagens Chiang Mai i norra nuvarande Thailand.

Enligt taikrönikorna misslyckades khmerernas attack mot monfolkets Lopburi ลพบุรี och Hariphunchai, men khmerinflytandet var så starkt här att det finns grund till att tro att de faktiskt lyckades. Ofta används det gamla namnet Lavo (Lawo) ละโว้ för Lopburi.


(Provinsen Lopburi)

Även i söder, på Malackahalvön, markerade khmererna sin närvaro. Här kan de ha regerat över samhällen med khmernybyggare, eller andra etniska grupper, med hjälp av militära garnisoner. Det är värt att lägga märke till att khmererna, tack vare sin expansion, faktiskt med tiden kontrollerade alla kommunikations- och handelsvägar i den centrala delen av den indokinesiska halvön.

I slutet av 800-talet när khmererna övertog monfolkets ställning som den ledande makten i regionen var området vid dagens Nakhon Ratchasima i nuvarande Thailand, uppenbart ett av de områden som först erövrades och ruinerna av ett storslaget khmertempel finns fortfarande kvar i distriktet Phimai พิมาย.

Staden Phimai nämns för första gången på 600-talet, men templet Prasat Hin Phimai ปราสาทหินพิมาย byggdes omkring 1100. Detta tempel byggdes därmed kort tid innan khmererna påbörjade byggandet av det fantastiska templet Angkor Vat (Nakhon Wat) นครวัด i nuvarande Kambodja.


(Prasat Hin Phimai)


(Angkor Vat)


(Khmerrikets ungefärliga utbredning 960)

Khmererna miste en tid sin makt över monfolket, då monfolkets område invaderades av burmanerna på mitten av 1000-talet. Om detta kan du läsa mer om i den kommande artikeln ”Monfolket och burmanerna.”

Att khmererna miste sin kontroll över monfolket berodde på att Angkor var upptaget med inre stridigheter och krig i öster. Men då det burmanska rikets styrka minskade återtog khmererna med tiden kontrollen över monfolkets områden.

Kanske tog khmererna också kontroll över delar av Malackahalvön igen. Men det finns historiker om hävdar att burmanerna kontrollerade stora delar av halvön mellan 1060 och 1200. Se även artikeln "Kung Anawrahta och hans efterträdare" längre fram.

Khmercivilisationen är känd för sin religiösa devarajakult. Kungen betraktades som en inkarnation av guden Shiva och var därmed gudomlig. Storslagna tempel och andra byggnadsverk byggdes därför till kungens ära.

I templen tillbads Shiva i form av en lingam (ling) ลิงค์ (fallossymbol) som placerades i ett heligt torn (prasat) ปราสาท vid foten av ett heligt berg, vid namn Meru เมรุ eller Sumeru เขาพระสุเมรุ, som antingen var äkta eller konstgjort. Detta tempelberg blev ett dominerande inslag i den religiösa arkitekturen i hela den khmerdominerade världen.


(Lingam från 900-talet)

Shiva är tillsammans med Vishnu och Brahma (Phra Phrom) พระพรหม hinduismens (satsana hindu) ศาสนาฮินดู viktigaste gudar. Shiva står för en förgörande kraft, men har även en roll som fruktbarhetsgud.

Vanligtvis, men inte alltid, handlade det om Shivadyrkan i templen och att kungen betraktades som en universell monark. Trots att devarajakulten för länge sedan har upphört har tanken om kungen som gudomligt sanktionerad levt kvar och många hinduisk-khmerska kungliga ceremonier har levt vidare ända fram till våra dagar i den thailändska monarkins ritualer.

Världens största religiösa byggnadsverk, templet Angkor Vat, var bara ett av många fantastiska tempel som khmererna uppförde. Det finns källor som säger att Angkor Vat byggdes under perioden 1112-1150.

På slutet av 1100-talet förbands Angkorrikets olika delar genom ett nätverk av landsvägar, som höjde sig några meter över slätten, med broar över vattendrag och floder. Spår av dessa vägar har påträffats både mellan Phimai och Angkor och mellan That Phanom ธาตุพนม i Thailand och Sai Fong ซายฟอง i Laos. Sai Fong låg sydost om dagens Vientiane.


(Khmerrikets utbredning 1100-1200)


(Distriktet That Phanom i provinsen Nakhon Phanom)

Angkorriket hade sin storhetstid mellan 1000 och 1200. Hur många invånare Angkor hade under sina glansdagar varierar mycket beroende på källan. Jag har sett siffror som varierar mellan 80 000-500 000!

Intressant är att så sent som i slutet av 1400-talet hade khmererna fortfarande kvar den sydliga delen av dagens Vietnam, som senare togs ifrån dem av vietnameserna.


Stavningsvarianter, alternativa regeringstider och alternativa levnadstider;

Jayavarman II; Chaivoraman, Jayawarman II (malaj), Paramesvara (efter hans död), Phra Chao Chaiworaman 2 พระเจ้าชัยวรมัน 2.
Alternativ regeringstid för Jayvarman II ; 790-835, 790-850, 802-834, 802?-850, 802-850, 802-869, 802-efter 830.
Alternativ levnadstid för Jayavarman II; cirka 750-835, 770-850, cirka 770-850.

Hariharalaya; Hariharalay.

Roluos; Phumi Roluos Chas.

Mahendraparvata; Mahendra-berget.

Phnom Kulen; Bhnam Gulen, Kulen-berget. Phnom Koulen, Phnum Kulén. Siem Reap; Siamrap, Siam Rat เสียมราฐ, Siam Reap, Siemreab, Siem Reab, Siemreap, Siem Riep.

Siem Reap; Siamrap, Siam Rat เสียมราฐ, Siam Reap, Siemreab, Siem Reab, Siemreap, Siem Riep.

Kampong Cham; Kompong Cham, Kompuangcham ก็อมปวงจาม.

Shiva; Siva.

Ngoen Yang; Ngoenyang.

Chaophrayafloden; Chao Phaya, Chao Phraya, Chao Phya, Chao Praya, Chau Phya, Jao Phraya, Mehnam, Mei Nam, Meinam, Menam, Menam Chao Phya, Me Nam Chao P'ia, Me Nam Chuo P’ia.

Hariphunchai; Anachak Hariphunchai อาณาจักรหริภุญชัย, Haribhunjaya, Haribhuñjaya, Hariphunchai หริภุญไชย, Haripunchai, Hari Punchai, Haripunchay, Haripunjai, Haripunjaya, Nakorn Haripunchai.

Lopburi; Chrestapura, Krung Lawo กรุงละโว้, Lavanagara, Lawapura ลวปุระ, Lawo, Lawoh, Lo-hu, Lohu, Lop Buri, Louveau, Louvo, Lvo, Luvo, Mueang Lawo เมืองละโว้.

Phimai; Amphoe Phimai อำเภอพิมาย, Bhimapura, Muang Pimai, Phimay, Pi Mai, Vimai, Vimay, Vimayapura.

Angkor Vat; Angkor Wat.

Lingam; Linga, Shiva Linga, Siwalueng ศิวลึงค์.

Meru; Sineru.

That Phanom, distriktet: Amphoe That Phanom อำเภอธาตุพนม.

Sai Fong; Bansaifong, Ban Sai Fong, Ban Xayfong, Mueang Sai Fong, Saifong, Sayfong, Xay Fong.

Denna artikel senast uppdaterad: 2020-06-30, 17.38
Följ oss:
Som prenumerant på uppdateringar kommer du att få löpande information från thailandshistoria.se om nya artiklar och sektioner på vår hemsida, samt annan thairelaterad information som kan vara intressant från utomstående källor.

I våra utskick finns länkar du enkelt klickar på för att avsluta prenumerationen på uppdateringar på thailandshistoria.se.

Genom att klicka på "Prenumerera" accepteras dessa villkor och prenumeration till
påbörjas.