Forntid - Thailand och omkringliggande länder före och under taifolkens ankomst
Pagan och mongolerna

Pagan som verkat starkt i början på 1200-talet splittrades med tiden beroende på uppror bland monfolket i söder och mongolernas attacker i norr. Mongolerna skulle visa sig vara en betydligt kraftfullare granne till Pagan och shanfolket än Nanzhao någonsin varit.

Som tidigare berättat erövrades Nanzhao av mongolerna tidigt 1253 och mongoliska "pacificeringskampanjer" mot shanerna och andra "sydliga barbarer" genomfördes i slutet av 1250-talet. Omkring 1260 betalade många furstar eller hövdingar i området tribut till Kina.

1271 skickade Kublai khan ännu en gång sändebud till de olika regionala rikena i området för att begära tribut. Men den unge burmanske kungen Narathihapate (Phra Chao Narathibodi) พระเจ้านราธิหบดี (r. maj 1256-december 1287) hade vägrat. Narathihapate var född den 23 april 1238.

Då Kublai khans sändebud återvände ännu en gång 1273 påstås det att Narathihapate lät avrätta dem. Men en annan källa säger att det var rebeller som dödade dem.

Kublai khan skall dock ha menat att Narathihapate låg bakom illdådet. Då det inte kom någon omedelbar hämnd från mongolerna misstolkade Narathihapate detta som ett svaghetstecken. Därför vågade han 1277 göra en attack in i den mongoliska lydstaten Kaungai, som låg mellan Pagan och Yunnan.

Lokala mongoliska garnisoner i Kaungai beordrades försvara riket och i början blev mongolernas hästar vettskrämda av burmanernas stridselefanter. Då beordrade den mongoliske generalen Khudu sina män att binda sina hästar vid träden i området, klättra upp i dem och sedan överösa tjockhudingarna med sina pilar.

Mongolernas pilar var försedda med metallspetsar som kunde tränga igenom elefanternas tjocka hud och de sårade och uppretade elefanterna kastade av sig sina ryttare och trampade ner allt på sin väg. Många av de burmanska soldaterna föll offer för de egna rasande elefanterna.

Därefter klättrade bågskyttarna ner från träden och anföll de retirerande burmanerna. Mongolerna förföljde dem därefter in på Pagans territorium vid Bhamo (Phamo) พะโม i Kachinstaten i norra nuvarande Burma.

Men till sist gav mongolerna upp sin offensiv och återvände till kinesiskt territorium med sin sårade general Khudu. Några källor säger att mongolerna tvingades lämna Pagan beroende på en extrem värmebölja. Men de var snart tillbaka.

Konflikten mellan Kina och Burma utvecklade sig nu till ett storkrig och slaget vid Ngasaunggyan (Songkhram Thi Ngasongkayan) สงครามที่งาสองกยัน 1277 blev det första av tre avgörande slag mellan de båda rikena. Någon källa kallar slaget "slakten" vid Ngasaunggyan där burmanerna blev grundligt besegrade.

Efter detta första framgångsrika slag lade mongolerna under sig hela södra Kina 1280. Sedan angrep de återigen Burma. Det andra stora slaget stod vid Bhamo 1283 och det tredje vid Pagan 1287. Kublai khans mongoliska ryttare visade sig vara allt för starka och burmanerna stod som förlorare i samtliga slag. Efter de tre slagen hade mongolerna snart erövrat hela Paganriket och flera källor säger att Pagandynastin (Ratachawong Phukam) ราชวงศ์พุกาม avslutades 1287.

Kung Narathihapate hade flytt till södra Burma efter slaget vid Bhamo. Han hade tagit sin tillflykt till staden Prome där hans son Thihathu ทิฮาธู var guvernör under perioden 1275-1288. Andra källor säger att han var guvernör här 1278-1288.

Thihathu planerade nu att mörda sin far, men en bror till Narathihapate förutsåg detta och lät fängsla Thihathu. Men av någon anledning såg pappa Narathihapate till att Thihathu blev frigiven. Som tack för hjälpen besannades broderns oro då Thihathu förgiftade sin far!

Narathihapate var 57 år gammal vid sin död i december 1286 och han dog därmed innan Pagans föll 1287. Thihathu mördade också sin äldste bror, innan han själv omkom i en olyckshändelse. Andra källor säger att Thihathu dog under ett försök att erövra Pegu. Hände det en olycka då?

Detta öppnade vägen för Narathihapates son Kyawswa (Phra Chao Kayochawa) พระเจ้ากะยอชวา (r. 30 maj 1289-17 december 1297), som var guvernör över Dala ดาลา, som tronföljare och marionettregent. Kyawswa var född den 2 augusti 1260.

Dala är i dag en del av Burmas gamla huvudstad Yangon (Yangkung) ย่างกุ้ง. Yangon är även känd under namnet Rangoon (Rangkung) ร่างกุ้ง, men jag har i fortsättningen konsekvent valt att använda namnet Yangon.

För att befästa sin makt i Nedre Burma (förutom Tenasserim) sökte Kyawswa stöd hos sin mor och Narathihapates änka drottning Pwa Saw (Saw Hla Wun) (cirka 1240-1244-cirka 1295/1296 eller 1313 eller ännu senare) och ministrarna i Pagan. Men han fick vänta ytterligare ett och ett halvt år för att det skulle lugna ner sig i Övre Burma. Observera att Pwa Saw är en titel och det dyker upp fler personer med samma denna titel längre fram!

Den 30 maj 1289 valdes Kyawswa formellt till kung i Pagan med hjälp av Narathihapates änkedrottning och ministrarna. Men den nye kungen hade bara makten över områden några kilometer utanför sin huvudstad i det gamla raserade riket. Med tiden förklarade sig olika delar av det gamla riket som självständiga riken.

De fantastiska välbevarade ruinerna i Pagan utgör i dag en av Asiens mest storslagna fornminnesplatser och är upptagen på UNESCO:s ยูเนสโก världsarvslista. Ruinstaden som tidigare varit svårtillgänglig har nu börjat bli allt mera känd i väst. Hundratals tempel hade byggts i staden och det förnämsta, Anandatemplet (Ananthawihan) อานันทวิหาร, byggdes omkring 1100 till ära för en av Buddhas främsta lärjungar.


Stavningsvarianter och alternativa regeringstider;

Narathihapate; Narasimhapati, Narathihapati, Naurathihapati, Narathihape, Phra Chao Narasihabodi พระเจ้านรสีหบดี, Narasihapoti นรสีหปตี, Sithu IV.
Alternativ regeringstid för Narathihapate; 1240-1284, 1254-1287, 1255-1286, 1255-1287, 6 maj 1256-1 juli 1287, 1256-1287, 6 maj 1256-1 juli 1287.

Khudu; Qutuq, Khutu.

Bhamo; Bamaw, Bamo บะมอ, Banmo บานมอ, Phamo ภามอ.

Ngasaunggyan; Na Chon Kyan, Nachongyan นชองยาน, Ngasa-ongyan งาสะอองยาน.

Thihathu; Sihasu สีหสุ, Sihasura, Thiha Thu, Thihatu.

Kyawswa; Cho Sawan จอสวาร, Kyaw Swa, Kyawsawa, Kyaw Zwa, Kyawswar, Kyaswa.
Alternativ regeringstid för Kyawswa; 1287-1298.

Yangon; Yanggoon.

UNESCO; Förenta nationernas organisation för utbildning, vetenskap och kultur, United Nations Educational, Scientific and Cultural Organization (ongkan kan süksa witthayasat lae watthanatham haeng sahaprachachat) องค์การการศึกษา วิทยาศาสตร์ และวัฒนธรรมแห่งสหประชาชาติ.
Denna artikel senast uppdaterad: 2019-11-20, 13.42
Följ oss:
Som prenumerant på uppdateringar kommer du att få löpande information från thailandshistoria.se om nya artiklar och sektioner på vår hemsida, samt annan thairelaterad information som kan vara intressant från utomstående källor.

I våra utskick finns länkar du enkelt klickar på för att avsluta prenumerationen på uppdateringar på thailandshistoria.se.

Genom att klicka på "Prenumerera" accepteras dessa villkor och prenumeration till
påbörjas.