Den tidigare omtalade kung Anawrahta och hans rike Pagan skulle tillsammans med Angkorriket få stor betydelse för taifolkens historia. Han hade som omtalat kuvat monfolket i söder. Se även den tidigare artikeln ”Monfolket och burmanerna."

Efter sin kampanj mot monfolket genomförde Anawrahta framgångsrika kampanjer ännu längre söderut, men även mot shanfolkets områden ända in i Yunnan och mot riket Arakan อะระกัน (eller (Ya-khai) ยะไข่), i nuvarande västra Burma. Observera att Arakan sedan 1990 istället heter Rakhine (Ra-khün) ระขึน eller (Ra-khai) ระไคน์.

(Staten Rakhine)

I sina sydliga kampanjer fortsatte Anawrahta med sina arméer ända till Mergui (Marit) มะริด, i nuvarande södra Burma, och förmodligen vidare ännu längre söderut ner på Malackahalvön till Kra-näset (Kho Khot Kra) คอคอดกระ. Mergui är i dag känt under namnet Myeik. Lägg märke till att Mergui i vissa källor omtalas som Tenasserim, vilket inte är korrekt.

Kra-näset kallas den smala landbrygga som förbinder Malackahalvön med Asiens fastland. Den thailändska staden Ranong ระนอง ligger vid den smalaste delen. Namnet härstammar från staden Kraburi กระบุรี, som också ligger i provinsen Ranong (Changwat Ranong) จังหวัดระนอง.

(Ranong)

Krönikor från Pegu antyder att senare burmanska kungar fortsatte att genomföra religiösa kampanjer nere på Malackahalvön under 1100-talet.

Khmererna, vars välde höll på att försvagas, fick också smaka på Pagans styrka. Taitraditionen berättar att kung Anawrahta gjorde erövringar helt till Lopburi och Dvaravati och att khmererna tvingades acceptera burmanskt herradöme. Krönikor från Pegu säger också att Anawrahta nådde fram till Lopburi, men också ända till Angkor. Men för det sistnämnda finns inga bevis och den burmanska krönikan nämner heller inget om detta.

Men det förefaller troligt att Anawrahta. åtminstone vid något tillfälle, behärskade stora delar av nuvarande Thailand. Hans erövringar bidrog till att försvaga khmererna ytterligare. Under perioder då burmanerna inte hade full kontroll över sina erövrade landområden började en rad självständiga taistater dyka upp.

Kung Anawrahta blev en ivrig förkunnare av buddhismen. Han var den förste regenten som gjorde den nya theravadabuddhismen till statsreligion i Paganriket och därmed fortsatte dess spridning i nuvarande Burma.

Ungefär samtidigt upplevde buddhismen ett uppsving i Indien och det var inga svårigheter att rekrytera missionärer härifrån, eller från Sri Lanka. Det är högst sannolikt att buddhismen är så stark i Burma, som den är i dag, tack vare kung Anawrahta.

Anawrahta dog den 11 april 1077. En krönika antyder att hans fiender dödade honom i ett bakhåll och att de sedan gjorde sig av med kroppen på ett sådant sätt att den aldrig hittades. Men i andra källor kan man läsa att en burmesisk M>nat<>/EM> (ande) uppenbarade sig förklädd som en vildbuffel som sedan stångade honom till döds. Hans kropp rövades sedan bort av demoner. Lägg också märke till att fler källor anger Anawrahtas dödsår till 1078.

Anawrahta efterträddes av sin son Sawlu (Phra Chao Solu) พระเจ้าสอลู (r. 11 april 1077-före den 21 april 1084). Sawlus födelsedatum varierar i källorna, men anges till den 19 april 1049 i Wikipedia.

Sawlu skall ha tagits till fånga omkring april 1283 då monfolket revolterade. Ungefär ett år senare skall han ha dött i fångenskap. Hans efterträdare blev brodern Kyansittha (Phra Chao Kayansittha) พระเจ้ากยันสิทธา (r. cirka april 1084-1112/1113). Sawlu hade före sin död hunnit utvidga sin fars rike och detta fortsatte hans bror också med.

Jag har tidigare nämnt att vissa historiker hävdar att delar av Malackahalvön var under Pagans kontroll mellan 1060 och 1200, medan andra istället hävdar att khmererna stärkte sitt inflytande här efter Anawrahtas död. Se även den tidigare artikeln ”Angkorrikets början.”

Men den burmanska närvaron här var uppenbart kraftfull på mitten av 1100-talet, vilket ledde fram till en konflikt mellan Pagan och Sri Lanka. Pagan hade nämligen infört handelsrestriktioner och blockerat Sri Lankas handel över Kra-näset på Malackahalvön. Dessutom hade man tagit en singalesisk prinsessa till fånga som varit på väg till ”Kamboja."

En singalesisk styrka invaderade därför Nedre Burma 1165 som lyckades erövra Bassein (Müang Phasim) เมืองพะสิม, Pagan och Papphalama och döda den burmanske kungen Alaungsithu (Phra Chao Alongsithu) พระเจ้าอลองสิธู (r. 1112/1113-1167) 1167. Bassein är i dag känt under namnet Pathein.

Alaungsithu efterträddes av kung Narathu (Phra Chao Narathu) พระเจ้านราธู (r. 1167-cirka februari 1171) och han i sin tur av kung Naratheinkha (Phra Chao Narethekha) พระเจ้านรเถขะ (r. cirka februari 1171-cirka maj 1174).

Kanske fick Sri Lanka då kontroll över stora delar av Malackahalvön, men 1186 slöts ett fredsavtal med Pagans kung Narapati Sithu (Phra Chao Narapati Sithu) พระเจ้านรปติสี่ตู่ (r. cirka maj 1174-18 augusti 1211). Narapati Sithu var född 1138. Detta hindrade dock inte burmanerna från att göra anspråk på stora delar av Malackahalvön, men efter denne kung avtar bevisen för burmanskt inflytande i regionen.

För den intresserade presenterar jag här kungaföljden efter Narapati Sithu;

Htilominlo (Phra Chao Thilominlo) พระเจ้าทีโลมีนโล (r. 18 augusti 1211-19 juli 1235), som även är känd som Nadaungmya (Phra Chao Naduangmaya) พระเจ้านดวงมยา.

Naratheinga Uzana (Phra Chao Naratengka Usana) พระเจ้านราเต็งกา อุซะนา (r. cirka 1231?/35-19 juli 1235).

Kyawswa (Phra Chao Chasawa) พระเจ้าจะซวา (r. 19 juli 1235-cirka maj 1251).

Uzana (Phra Chao Usana) พระเจ้าอุซะนา (r. cirka maj 1251-cirka 6 maj 1256).

Lägg märke till att det dyker upp ytterligare en kung med namnet Kyawswa i nästa artikel. Här kan du också läsa vidare om kungaföljden i Pagan.