Nutid - Abhisit Vejjajiva och Thaksins försök till återkomst
Highslide JS
Thailändsk polis arresterar en misstänkt separatist
Våldet i söder (2009-2011)

Våldet i södra Thailand hade börjat år 1976. År 1968 hade Pattani United Liberation Organisation (PULO) (Ong Kan Plot Ploi Saha Pattani) องค์กรปลดปล่อยสหปัตตานี (พูโล) grundats och den 3 april 1976 förklarade denna organisation att de förutom sin politiska kamp nu också tänkte bekämpa de siamesiska myndigheterna militärt. Den militära grenen fick namnet Pattani United Liberation Army (PULA).


(PULO:s emblem)

I början fördes kampen främst i djungeln, i form av gerillakrig mot den thailändska militären och polisen. Idag ser den annorlunda ut med attacker även mot thailändska regeringsrepresentanter och "kollaboratörer." Hit räknas även buddhistmunkar, lärare, hjälparbetare och andra civila.

Dessutom finns det numera en rad andra separatistgrupper, som verkar självständigt. Uppenbart influerade av dagens terrorister i övriga världen började de med oerhört grymma övergrepp. I arsenalen av grymheter förekommer att man skär halsen av folk och försök till etnisk rensning genom att fördriva vad de kallar "siamesiska buddhister."

PULO:s tidiga ledare levde själva i säkerhet utomlands, där de tränades i terroristläger. Från början befann de sig i Libyen (Prathet Libia) ประเทศลิเบีย och senare i Iran. Men PULO hade inga större framgångar i sin strävan att få till stånd en självständig islamsk stat i södra Thailand och ledarna flyttade faktiskt till Sverige, där de uppenbart fortfarande finns kvar.

Den främste ledaren här kallar sig själv för Kasturi Mahkota (Katsaturi Makota) กัสตูรี มาห์กอตา och har bott i Sverige i omkring 20 år och är svensk medborgare. Men han har inte varit beredd att uppge sin bostadsort och sitt riktiga namn för journalister, men bostadsorten Malmö มัลเมอ eller Göteborg กอเทนเบิร์ก kan vara en bra gissning.


(Kasturi Mahkota)

PULO fick senare en efterföljare i något som kallas Barisan Revolusi Nasional-Coordinate (BRN-C). Men BRN-C var inte någon alldeles ny organisation utan hade ursprungligen bildats i dåvarande Malaya. Detta som en utbrytargrupp från dåvarande Barisan Revolusi Nasional (BRN).

Utbrytargruppen BRN-C skall ha bildats då BRN:s taktik inte var "hård" nog! Istället för direkta attacker på den thailändska armén och frivilligstyrkor som bekämpar dem började man istället med direkta avrättningar och bombdåd.

Vilket mål som BRN-C och PULO haft för sin verksamhet har aldrig varit helt tydligt. Men enligt de som tillhört organisationen och de som varnats för att samarbeta med de siamesiska myndigheterna har våldverkarna i söder som mål att separera provinserna Yala, Narathiwat och Pattani samt halva Songkhla från Thailand. Detta område skulle sedan ingå i ett sydostasiatiskt kalifat som skulle sträcka sig från Mindanao มินดาเนา till Arakan (Rakhine) och Dhaka (Thaka) ธากา.

Motståndarna mot den thailändska regeringen i söder kan varken betraktas som vinnare eller förlorare. Men i ärlighetens namn är de flesta av de som dödats i konflikten sedan 1976 muslimer.

De varierande Bangkokregimerna har växelvis försökt sig med hårda militära insatser, varvat med försök på försoning och en blandning av de två strategierna utan att läget förbättrats. Abhisits regerings "nya" politik i söder innebar inte heller några framsteg. Under Abhisits första hundra dagar som premiärminister dödades mer än 100 personer i södra Thailand.

BRN-C har fortsatt sina övergrepp genom att döda soldater och oskyldiga civila för att visa Bangkokregimen att den inte kan segra i söder. Under tiden har man avvisat alla förhandlingar med tidigare och den nuvarande regimen. Det verkar uppenbart att ingen nation för närvarande kan handskas med separatistiskt våld och att BRN-C kommer att fortsätta sina våldsamma handlingar.

I Sydsvenskan i juli 2007 stod det att Sverige skulle hjälpa militärregimen i Thailand att övervaka muslimska exilthailändare i Skåne. Enligt Bangkoktidningen the Nation hade utrikesminister Carl Bildt (15 juli 1949-) lovat Tharit Charungvat, från det thailändska utrikesministeriet, att SÄPO skulle ”dela med sig” av sina underrättelser. Carl Bildt och Tharit skulle ha träffats i Hamburg ฮัมบูร์ก.

"Carl Bildt informerade oss om att Sverige noga övervakar denna grupp av människor. De svenska myndigheterna är redo och villiga att dela med sig av underrättelser på vår begäran,” sade Tharit Charungvat till the Nation. Enligt Tharit skulle samarbetet dock begränsas så att det skyddade svenska medborgares rörelsefrihet och utländska exilmedborgare, enligt gällande svenska lagar.

Enligt Bildt handlade mötet istället om att ”understryka betydelsen av återställandet av en konstitutionell demokratisk ordning i landet." Sydsvenskan hade förgäves sökt Carl Bildt för en kommentar angående vad Tharit sagt till the Nation. SÄPO:s presstalesman Jakob Larsson var förtegen om det påstådda samarbetet: ”Vi har inga kommentarer alls om detta. Vi yttrar oss inte om vilka grupper vi har eller inte har koll på.”

PULO har en webbsajt där det även finns artiklar på engelska som berättar om den thailändska militärens påstådda övergrepp i Pattaniprovinsen. Denna webbsajt sades skötas från en adress på Rosengård i Malmö. Ungdomsrörelsen Panyom (Khabuan Kan Yaowachon Haeng Chat Pattani) ขบวนการเยาวชนแห่งชาติปัตตานี påstods vara särskilt aktiv i Lund ลุนด์.

2007 betraktade militärregimen i Bangkok de mest aktiva PULO-sympatisörerna i Skåne som medlemmar av en islamistisk terroristorganisation. Själva förnekade de utpekade all koppling till al-Qaida och andra terroristklassade nätverk.

Torsdagen den 5 november 2009 berättade Bangkok Post att premiärminister Abhisit hade förklarat i parlamentet att regeringen motsatte sig idén om att låta delar av de sydligaste delarna av landet få självstyre (autonomi). Detta skulle inte lösa problemen i området enligt Abhisit.

Abhisit hade svarat på en fråga från Puea Thais parlamentsmedlem Waemahadi Waedaoh (Waemahadi Waedao) แวมาฮาดี แวดาโอ๊ะ (1962-) från Narathiwat.


(Waemahadi Waedaoh)

Frågan kom i förbindelse med regeringens planer om att decentralisera det administrativa styret i de sydligaste provinserna Yala, Pattani och Narathiwat.

Waemahadi bad också Abhisit att förklara en nyhetsrapport från Malaysia som sade att Abhisit hade gått med på att diskutera bildandet av självstyrande områden i de tre gränsprovinserna med Malaysias premiärminister Najib Razak นาจิบ ราซัค (23 juli 1953-).


(Najib Razak)

Abhisit förklarade att den malaysiska mediarapporten saknade grund. Han stödde inte idén om en autonom zon i söder och menade att den malajiske premiärministern var helt införstådd med att oron i södra Thailand var en intern thailändsk angelägenhet.

Abhisit medgav också att han inte riktigt förstod Puea Thais ordförande Chavalit Yongchaiyudhs ganska vaga idé om något som kallats "Pattani City" eller "Nakhon Pattani."

Abhisit medgav också att han inte riktigt förstod Puea Thais ordförande Chavalit Yongchaiyudhs ganska vaga idé om något som kallats "Pattani City" eller "Nakhon Pattani."

Noppadon Pattama förklarade att Chavalit Yongchaiyudhs förslag om ett Pattani City bara handlade om en form av speciell administration liknande den i Pattaya City เมืองพัทยา eller Bangkoks storstadsadministration (BMA).

Men Abhisit var övertygad om att våldet i de södra provinserna skulle upphöra om man kunde garantera befolkningen här rättssäkerhet och hjälp till ekonomisk utveckling.

På torsdagen berättades det att Pattani United Liberation Organisation (PULO) i Malaysia skulle ha bett Malaysias premiärminister att medla i konflikten i södra Thailand. Men vicepremiärminister och säkerhetsansvarige Suthep Thaugsuban sade samma dag att detta inte var någon trolig utveckling. ”Personligen tror jag inte att PULO:s förslag skulle fungera, men jag tänker inte säga något som kan orsaka osämja,” sade han.

Suthep sade också att regeringen inte behövde oroa sig för att Puea Thais ordförande Chavalit Yongchaiyudh planerade att diskutera sitt förslag om ett självstyrande ”Pattani City” med den malaysiske premiärministern i Kuala Lumpur. Konflikten i söder är en intern fråga som Thailand måste lösa på egen hand.

Onsdagen den 23 mars 2011 bad arméchefen Prayut Chan-o-cha en grupp bestående av 600 personer från de tre våldsdrabbade södra provinserna om ursäkt. Ursäkten gällde två tidigare omtalade allvarliga händelser med ett stort antal dödsoffer 2004.

Prayut talade till folk från provinserna Pattani, Yala och Narathiwat som genomgick en utbildning organiserad av operationskommandot för inre säkerhet (ISOC) i Bangkok.

Prayuth sade att han djupt beklagade att 32 thailändska muslimer dödats vid belägringen av moskén Krue Sae i Pattani den 28 april 2004 och att 78 unga muslimer dött vid Tak Bai i Narathiwat den 25 oktober 2004.

"De två händelserna borde inte ha inträffat. Jag ber alla i söder om ursäkt, och då speciellt till de dödas släktingar, även om jag vid den här tiden inte hade den här ställningen inom armén.”

"Händelserna inträffade delvis på grund av vårdslöshet från myndigheternas sida. Jag lovar att något liknande aldrig kommer att inträffa igen," sade han.

"Enbart soldater kan inte lösa problemet [i söder]. Alla måste bidra med en hjälpande hand," sade Prayut. "De tre provinserna kan inte separeras [från Thailand] eller ges självstyre då detta skulle vara i strid med författningen," tillade han.

Parlamentsmedlemmar från de södra oroliga provinserna, tillhörande Demokraterna, uttryckte onsdagen den 23 februari 2011 sin djupa oro över det ökande våldet i de södra proviserna Pattani, Yala och Narathiwat.

De fyra parlamenstmedlemmarna Anwar Salae อันวาร์ สาและ (4 december 1970-) och Ismael Ben-ibrohim อิสมาแอล เบญอิบรอฮีม (4 september 1957-) från Pattani och Prasert Pongsuwansiri ประเสริฐ พงษ์สุวรรณศิริ (29 juli 1956-) och Abdulkarim Dengrakina อับดุลการิม เด็งระกีนา (31 maj 1965-) från Yala menade att om inga framsteg gjordes inom en till två månader måste de ansvariga regeringsämbetsmännen ersättas.


(Prasert Pongsuwansiri)

De angav bilbomben i Yala söndagen den 13 februari som ett exempel på det ökande våldet i området.

Prasert sade att han och andra parlamentsmedlemmar hade besökt Yala efter attacken, där 17 personer skadades och butiker hade eldhärjats.

Lokalbefolkningen hade sagt att soldaterna borde dras tillbaka från området. De hade visat sin oförmåga att förhindra våldet trots det stora antalet vägspärrar som satts upp för att kontrollera fordon, sade Prasert.

Tillfrågad om regeringens politik var ett misslyckande sade Prasert att han personligen menade att det var de lokala ämbetsmäns fel. De hade misslyckats med att fullgöra sina skyldigheter.

Måndagen den 12 september 2011 rapporterade Bangkok Post att separatiströrelsen Pattani United Liberation Organisation (PULO) hade erbjudit sig att samtala med den thailändska regeringen för att lösa konflikten i sydligaste Thailand. Samtalen skulle dock ske genom en tredje part.

Erbjudandet, som hade publicerats på PULO:s webbsida söndagen den 4 september, härstammade från PULO:s Kasturi Mahkota.

Men tyvärr resulterade detta optimistiska besked inte i något genombrott, vilket många hade hoppats.


Stavningsvarianter;

Pattani United Liberation Organisation; Patani United Liberation Organisation.

Kasturi Mahkota; กัสตูรี มะกอตอ.

Dhaka; Dacca.

Najib Razak; Rajib Tun Razak, Rajib Razak.

Pattaya City; Mueang Phatthaya, Müang Phatthaya.

Denna artikel senast uppdaterad: 2017-05-05, 10.32
Följ oss:
Som prenumerant på uppdateringar kommer du att få löpande information från thailandshistoria.se om nya artiklar och sektioner på vår hemsida, samt annan thairelaterad information som kan vara intressant från utomstående källor.

I våra utskick finns länkar du enkelt klickar på för att avsluta prenumerationen på uppdateringar på thailandshistoria.se.

Genom att klicka på "Prenumerera" accepteras dessa villkor och prenumeration till
påbörjas.