Nutid - Thaksin Shinawatra och hans efterföljare
Highslide JS
Varför blev mina föräldrar skjutna frågade denne man. Men något svar kunde Thaksin inte ge honom.
Kriget mot narkotikan och fattigdomen (2003)

"Det finns inget under solen som den thailändska polisen inte kan göra," sade Thaksin den 14 januari 2003 och tillade; "Du måste använda en näve av stål mot narkotikahandlare och inte visa dem någon nåd. Då narkotikahandlarna är så hänsynslösa mot våra barn så är det inte fel att vara hänsynslösa mot dem …Om det inträffar dödsfall bland narkotikahandlarna är det normalt."

Lördagen den 1 februari 2003 aviserade premiärminister Thaksin ett tre månader långt "krig" för att bekämpa Thailands oerhört stora narkotikaproblem. Kung Bhumibol hade varit pådrivande och i samband med sitt födelsedagstal den 5 december 2002 uppmanade han till folklig samling mot narkotikan. 

Thaksin utnämnde sig själv till "general" i kriget mot knarket och i sina förberedelser såg han till att belöningarna för narkotikatips från myndighetspersoner, inklusive polis och militär, och allmänheten höjdes kraftigt.

Preparatet metamfetamin har fått en mycket snabb spridning i Thailand. Fyra procent (!) av befolkningen ansågs vid den här tiden vara beroende av ya ba ยาบ้า ("galen-medicin"), som thailändarna kallar drogen. Den största mängden kommer från fabriker inne i Burma och som sedan smugglas in över den långa gränsen till Thailand.


(Ya Ba-tabletter)

Polisen meddelade att fyra narkotikabrottslingar dödades och att över 1 000 personer greps under "krigets" första två dagar. Dessutom beslagtogs 3,1 miljoner metamfetamintabletter vid 3 000 razzior runtom i landet.

Söndagen den 9 februari, efter bara en dryg veckas "krig," rapporterade Thailands polischef, generalmajor Pongsapat Pongcharoen (Phongsaphat Phongcharoen) พงศพัศ พงษ์เจริญ (9 december 1955-), i TV att minst 87 misstänkta narkotikaförbrytare hade dödats. 


(Pongsapat Pongcharoen)

Av dessa hade åtta dödats av polisen i självförsvar, enligt Pongsapat. Resten skulle ha varit interna gangstermord.

Människorättsaktivister oroades av de höga dödstalen och misstankar om att polisen gjorde sig skyldig till avrättningar utan rättegång fördes fram. 

Men enligt polisen mördade ligamedlemmarna varandra för att förhindra tjallande. Att så många dödats beklagades av polischef Pongsapat, som förklarade att polisen hellre vill gripa dem levande.

Under den första krigsveckan grep polisen över 9 000 misstänkta och över fyra miljoner metamfetamintabletter togs i beslag och valuta motsvarande cirka 30 miljoner svenska kronor konfiskerades.

Den 20 februari rapporterade Aftonbladet att 596 personer dödats i narkotikakriget och att norra Thailand var lamslaget av skräck. Enligt rykten skulle polis och myndigheter ha fått besked om att framgång räknades i antalet lik och att cheferna måste visa effektivitet för att få behålla sina jobb. 

Tidningen the Nation  skrev att "det finns inget slut på mördandet" och anklagade polisen för att ha tagit lagen i egna händer och fungerat som dödspatruller. Det ansågs allmänt att många höga poliser själva är och har varit inblandade i narkotikahandeln och att de nu passade på att göra sig av med rivaliserande gäng och potentiella tjallare. 

En del källor påstod att dödandet under en period krävde cirka 40 människoliv om dagen och då återstod det fortfarande mer än två månader av narkotikakriget! Media och medborgarrättsrörelser anklagade nu öppet premiärminister Thaksin för medverkan till avrättningar av smågangstrar. Allt detta pågick inför vår svenske kungs statsbesök i Thailand.

Efter de tre krigsmånaderna uppgav polisen att 2 275 personer hade dödats. Men "kriget" fortsatte och det var inte förrän onsdagen den 3 december 2003 som Thaksin förklarade att "kriget" mot narkotikan var över och att man vunnit.

Thaksin tog lätt på kritiken om att polisen skjutit ihjäl tusentals förmodade narkotikasmugglare och sade att han snarare gladde sig över att dessa ”nationens fiender” hade utplånats.

Inflödet av narkotika till Thailand påstods ha minskat med 90 procent och myndigheterna uppgav att 91 800 tillverkare, smugglare eller användare av narkotika hade gripits. 586 357 missbrukare påstods dessutom ha rehabiliterats.

Asia Times Online skrev att mer än 2 500 dödades i kriget mot narkotikan. Media, både lokal och internationell, rapporterade och redogjorde för hundratals fall där polisen skjutit och dödat obeväpnade civila. Detta hade alltid skett i självförsvar, enligt de officiella rapporterna. Till dags dato har ingen åtalats eller ens prickats för sin roll i dessa händelser.

(Den tidigare omtalade Jai Ungpakorn talar om mer än 3 000 döda i narkotikakriget.)

Men inte nog med detta, utan Thaksin förklarade nu ett nytt "krig." Denna gång mot landets fattigdom! 

Trots att Thaksin förklarat kriget mot narkotikan för vunnet och den massiva kritiken mot hur kriget förts, genomförde man återigen en storoffensiv mot narkotikahandeln 2004. Den nya kampanjen skulle pågå till den 5 juni, enligt biträdande premiärministern Chavalit Yongchaiyudh. 

Enligt Chavalit var den första antiknarkkampanjen som börjat i februari 2003 framgångsrik, men smugglingen av droger över Thailands gränser befarades komma igång igen. Målen för den nya offensiven blev skolor och nöjesställen i byar längs gränsen mot Burma.

Trots den internationella kritiken blev regimens hårda tag mot knarkhandlarna populärt i Thailand. Många thailändare var oroade över ungdomars tilltagande drogmissbruk och att så mycket billig narkotika strömmat in över gränsen från Burma.  

Människorättsaktivister varnade för att regimen kunde tänkas slå till mot knarkhandeln igen för att stärka sin popularitet, som dalat efter problemen med fågelinfluensan och en rad våldsdåd i det muslimska södra Thailand. 

Premiärminister Thaksin sade att den nya kampanjen inte berodde på att Thailands narkotikaproblem ökat igen, utan bara att det var dags att en gång för alla att radera ut hela den kriminella narkotikahandeln. Thaksin tillbakavisade också kritiken mot det första narkotikakriget och framhöll att även många myndighetspersoner hade dött eller skadats i det tidigare "kriget."


Stavningsvarianter;

Pongsapat Pongcharoen; พงศพัศ พงศ์เจริญ.

Denna artikel senast uppdaterad: 2016-12-04, 14.35
Följ oss:
Som prenumerant på uppdateringar kommer du att få löpande information från thailandshistoria.se om nya artiklar och sektioner på vår hemsida, samt annan thairelaterad information som kan vara intressant från utomstående källor.

I våra utskick finns länkar du enkelt klickar på för att avsluta prenumerationen på uppdateringar på thailandshistoria.se.

Genom att klicka på "Prenumerera" accepteras dessa villkor och prenumeration till
påbörjas.