Modern tid - Thailand under och efter Vietnamkriget
Gränsstriderna med Laos

De kommande gränsstriderna mellan Thailand och Laos hade sitt ursprung i hur de båda länderna tolkade gränstraktaten från 1900-talets början. Det handlade då speciellt om det fransk-siamesiska avtalet från 1907 som använde de naturliga vattenvägarna som gräns mellan Siam och Franska Indokina.

Thailand motsatte sig inte avtalet från 1907, utan var bara oenig om vilken av Mekongflodens bifloder som utgjorde gränsen mellan länderna.

Men naturligtvis spelade de båda ländernas ideologiska skillnader en roll och som du får se handlade det också om en rivalitet om tillgången på värdefullt timmer i gränsområdena.

Redan från 1975 och framåt hade det varje år förekommit problem och strider utmed gränsen till Laos. Längst ner i denna artikel kan du se fler detaljer om detta.

Anledningen till konflikten 1984 var att man i början av mars inte kunde komma överens om huruvida tre byar i gränsområdet tillhörde Thailand eller Laos. Dessutom handlade det om en pågående hmongrevolt i Laos där dessa hmong hade baser i Thailand, varifrån de gjorde regelbundna räder in i Laos.

De tre byarnas namn var Ban Mai บ้านใหม่, Ban Kang (Ban Klang) บ้านกลาง och Ban Savang (Ban Sawang) บ้านสว่าง. Laotiska trupper hade därefter ockuperat byarna den 15 april 1984.

I juni 1984 kom den thailändska arméns vägbyggare fram till de tre avlägsna byarna, som enligt tillgängliga kartor tolkades som tillhörande Thailand. Den 6 juni besegrade man den lokala milis som försvarade byarna och ockuperade i sin tur byarna, där det bodde sammanlagt omkring 2 000 invånare.

Thailändska och laotiska trupper drabbade sedan samman nära byarna den 7-9 juni. Detta blev inledningen på en militär och diplomatisk konfrontation som kom att vara i flera månader. Antalet stupade anges i en källa till dussintals på båda sidor.

De båda länderna började förhandla i Bangkok den 21 juli, men den 15 augusti 1984 avbröt Thailand förhandlingarna.

Den 1 september gick laotisk militär till motangrepp på de thailändska trupperna nära Ban Mai, vilket resulterade i tre stupade thailändska soldater. Men den 2 oktober meddelade Thailand att de skulle dra tillbaka sina styrkor från byarna, vilket man också gjorde den 15 oktober.

Laos satte nu press på Thailand och tog med sig ärendet till FN:s säkerhetsråd där ärendet diskuterades den 22 oktober.

Då Thailand aspirerade på en plats i säkerhetsrådet förklarade man att man inte tänkte behålla några trupper vid byarna och att man ville få till stånd en fredlig lösning genom att se över gränsdragningen. Men Laos avslog Thailands förslag om att en neutral eller gemensam grupp skulle avgöra gränsfrågan rörande de tre byarna.

Det verkliga motivet till denna konflikt handlade om rivalitet om den rika tillgången på timmer i regionen.

Gränsen mot Laos fortsatte därefter att vara ett känsligt ämne, men spänningarna minskade något efter att de thailändska ekonomiska investeringarna ökade åren efter konflikten 1984.

Men ännu var det inte helt lugnt vid gränsen och laotiska trupper och thailändsk polis drabbade samman den 10 augusti 1985, där en thailändsk polis dödades.

Den 14 juni 1986 blev 35 laotiska immigranter dödade av laotisk militär nära Chiang Kham vid Mekongfloden. Den här gången blev det Thailand som tog med sig ärendet till FN:s säkerhetsråd.

Förhållandet mellan de båda länderna förbättrades tillfälligt i augusti 1986 då den laotiske premiärministern Kaysone Phomvihane skickade ett brev till Prem då han återigen utsetts till Thailands premiärminister.

I maj 1987 anklagade Laos Thailand för att ha samlat trupper vid Laos norra gräns för att försvara illegal timmeravverkning. Detta blev starten på nya fientligheter den 3 november efter att thailändska väpnade styrkor hade ryckt in i Laos och ockuperat en omtvistad by vid namn Ban Rom Klao บ้านร่มเกล้า, där man hissade den thailändska flaggan.

Konflikten kallas också Ban Rom Klao-konflikten (Somaraphum Ban Rom Klao) สมรภูมิบ้านร่มเกล้า. Förutom byn Ban Rom Klao handlade det om ytterligare tre små gränsbyar som Thailand menade tillhörde provinsen Uttaradit.

Laos i sin tur menade att Ban Rom Klao hörde till distriktet Boten บ่อเตน i provinsen Sainyabuli medan Thailand menade att den hörde till distriktet Chat Trakan ชาติตระการ i provinsen Phitsanulok.

Thailändsk militär och flyg attackerade därefter de laotiska ställningarna under perioden 15-27 december. Detta blev inledningen på mycket allvarliga strider vid den thai-laotiska gränsen.

Den laotiska regeringen protesterade kraftfullt och laotisk militär svarade med att genomföra en nattlig attack på den lilla thailändska garnisonen vid Ban Rom Klao. Garnisonen besegrades och den thailändska flaggan ersattes med en laotisk.

Laos tog med sig ärendet till FN:s generalsekreterare Javier Perez de Cuellar ฮาเวียร์ เปเรส เดอ เควยาร์ (19 januari 1920-) den 17 december, medan Thailand den 26 december krävde att Laos skulle dra tillbaka sina trupper från området.


(Javier Perez de Cuellar)

Thailand och Laos kom överens om förhandlingar den 30 december och FN:s Perez de Cuellar erbjöd sig den 4 januari 1988 att underlätta dessa.

Den 6 januari 1988 sade en talesman för det nationella säkerhetsrådet (NSC) (Samnakngan Sapha Khwam Mankhong Haeng Chat) สำนักงานสภาความมั่นคงแห่งชาติ att man hade bevis för att den så kallade Pak Mai-gerillan (Phak Mai) พรรคใหม่, som var en Moskvatrogen thailändsk kommunistisk organisation, slogs på de laotiska styrkornas sida i gränsområdet till provinsen Phitsanulok.

I Thailand, som slagit ner den kommunistiska undergrävande verksamhet i norr och nordöst tidigare under 1980-talet, oroades man över att Laos kunde användas som bas för ny undergrävande verksamhet.

Generalsekreteraren för det nationella säkerhetsrådet (NSC). Suwit Suthanukul (Suwit Sutthanukun) สุวิทย์ สุทธานุกูล (25 oktober 1930-), anklagade offentligt Vietnam, som vid den här tiden hade omkring 40 000 soldater i Laos, för provokationer och för att hjälpa Laos i gränsstriderna. Men Vietnam förnekade inte helt oväntat dessa anklagelser.

Den 7 januari 1988 skrev New York Times att gränskonflikten mellan Laos och Thailand höll på att växa till en större diplomatisk kris. Detta samtidigt som både Vietnam och Sovjetunionen försökte förbättra sina relationer med de ickekommunistiska nationerna i Sydostasien.

Thailändskt flyg gick sedan återigen till attack mot de laotiska trupperna i det omstridda området den 1-5 februari. Den 3 februari drabbades den thailändska armén av en tragedi då omkring 70 thailändska soldater blev dödade av så kallad "friendly fire." Det vill säga av sina egna styrkors vapen.

FN:s Perez de Cuellar erbjöd sig att försöka medla mellan parterna den 5 februari, men Thailand avslog erbjudandet. Mellan den 14-17 februari fortsatte striderna, innan man kom överens om ett eld upphör den 17 februari. Den 19 februari trädde vapenvilan i kraft.

Korruption hade också haft ett finger med i spelet angående striderna 1987. Detta hävdade försvarsanalytikern och skribenten Robert Karniol som skrev för Singaporetidningen Straits Times เดอะสเตรทส์ไทมส์.


(Robert Karniol)

Enligt Karniol handlade det om ett thailändskt bolag som hämtade timmer i området. Bolagets verksamhet hade underlättats genom att man betalade mutor till både den thailändska och laotiska militären. Då bolaget, på den thailändska arméns inrådan, slutade betala mutor till laoterna inleddes konflikten. Fientligheterna skall sedan ha upphört då företaget började betala igen, påstod Karniol.

De laotiska trupperna hade i motsats till de thailändska trupperna mångårig stridsvana i sin kamp mot antikommunistiska styrkor och de försågs också med materiel av sina vietnamesiska allierade.

Å andra sidan var de thailändska styrkorna utrustade med moderna vapen, men hade dålig ledning. Detta berodde på konstanta politiska utspel från Bangkok som distraherade de erfarna officerarna, menade en man vid namn Tim Huxley ทิม ฮักซเลย์. Denne Huxley var verkställande direktör för International Institute of Strategic Studies-Asia med säte i Singapore.


(Tim Huxley)

Konflikten slutade först då det enda återstående alternativet var ett fullskaligt krig, sade Karniol. Lyckligtvis valde Thailand att tona ner konflikten.

Faktum är att de thailändska styrkorna drabbades av större förluster än de laotiska då thailändarna många gånger attackerade väl förskansade laotiska styrkor som låg nedgrävda och inväntade de thailändska styrkorna. De sammanlagda förlusterna på båda sidor handlade om ungefär 1 000 man.

Att de laotiska styrkorna visade sig vara starkare än förväntat fick enligt Karniol stor militär betydelse. Under striderna, som snart hamnade i ett låst läge, misslyckades de thailändska styrkorna med att besegra ett hårdnackat laotisk försvar av en strategisk höjd som kallades 1428.


(Höjd 1428)

General Chavalit Yongchaiyudh, som var befälhavare för armén vid den här tiden, fick utstå kritik för att föra krig mot utrikesministeriets önskemål. Handley går ett steg längre och säger att Chavalit fick skulden för uteblivna framgångar i striderna och att premiärminister Prem också fick del av skulden. Detta skulle ha bidragit till att Prem tvingades upplösa parlamentet och utlysa nyval. 

Vietnam hade hjälpt sin allierade genom att skicka trupper från den andra vietnamesiska infanteridivisionen till flygfältet Ban Nakok i Sainyabuli för att hjälpa laoterna med deras militära operationer.

Thailand och Laos skrev under ett avtal om säkerhet och samarbete den 17 augusti 1990. Den 19 maj 1997 skrev de båda länderna under ett gränsavtal och man bildade en gemensam gränskommission som började arbeta med att markera gränserna den 1 november samma år.


Här nedan kan du läsa litet mer detaljerat om några av de många gränsstriderna mellan Thailad och Laos under 1970 och 1980-talet;

Thailand bröt de diplomatiska förbindelserna med Laos sommaren 1975 och under juni månad förekom dagliga sammandrabbningar i gränsområdet.

Thailändsk polis och laotisk militär drabbade samman vid gränsen den 22 juli 1975. Tre thailändska soldater dödades.

Laotiska trupper attackerade en thailändsk patrullbåt på Mekongfloden den 17 november 1975, vilket resulterade i en dödad thailändsk soldat. Thailand stängde sin gräns mot Laos den 18 november.

Thailändsk polis och laotisk trupp drabbade samman vid gränsen den 20 maj 1976, där sex thailändska poliser blev dödade.

Laotisk trupp sköt in på thailändska territorium vid flera tillfällen under perioden den 14-20 oktober 1976, med resultatet att en person dödades.

Thailändska trupper attackerade tre laotiska öar (Sang Khi, Con Tam och Singsou) i Mekongfloden i april 1977.

Thailändska trupper och laotiska trupper drabbade samman nära Mekongfloden den 14-17 december 1978, där fyra thailändska soldater dödades.

Thailändsk polis och laotiska trupper drabbade samman nära byn Tha Song Khon den 24 januari 1979, där två thailändska polismän dödades.

Laotiska trupper attackerade en thailändsk patrullbåt som befann sig på den laotiska sidan av Mekongfloden den 15 juni 1980. En thailändsk officer dödades. Thailand svarade med att stänga gränsen mot Laos under merparten av juli månad vilket orsakade en allvarlig matbrist i Vientiane.

Thailändska och laotiska trupper drabbade samman nära Mekongfloden den 20-27 januari 1981, där tre laotier dödades.

Thailand hävdade att laotiska trupper som var stationerade på ön Don Sangkhi i Mekongfloden hade skjutit på de thailändska byarna Ban Mai บ้านใหม่ och Ban Kutbong บ้านกุดบง den 16-17 juni 1982, där två bybor blev dödade. Följande dag skall laotierna ha skjutit granater mot thailändska patrullbåtar nära ön.


Stavningsvarianter;

Ban Rom Klao; Ban Romklao, Baan Rom Klao.

Boten; Botèn, บ่อแตน.

Sainyabuli; Xaignabouli, Xaignabouri, Xainyaburi, Xaiyaburi, ไซยะบุรี, ไซยะบูลี.

Chat Trakan; Amphoe Chat Trakan อำเภอชาติตระการ.

Javier Perez de Cuellar; Javier Pérez de Cuéllar.)

Nationella säkerhetsrådet; National Security Council (NSC).

Pak Mai; New Party.

Suwit Suthanukul; Suvit Suthanukul.

Ban Nakok; Baan Nakok.

Don Sangkhi; Don Sang Khi.

Ban Kutbong; Ban Kudbong, Ban Kut Bong.

Denna artikel senast uppdaterad: 2017-03-05, 23.07
Följ oss:
Som prenumerant på uppdateringar kommer du att få löpande information från thailandshistoria.se om nya artiklar och sektioner på vår hemsida, samt annan thairelaterad information som kan vara intressant från utomstående källor.

I våra utskick finns länkar du enkelt klickar på för att avsluta prenumerationen på uppdateringar på thailandshistoria.se.

Genom att klicka på "Prenumerera" accepteras dessa villkor och prenumeration till
påbörjas.