I tidigare artiklar har jag nämnt den italienske formgivaren och arkitekten Corrado Feroci (15 september 1892-14 maj 1962) och några av hans verk som idag kan beskådas i både Bangkok och ute i provinsen.
Corrado var född i staden Florens ฟลอเรนซ์ i regionen Toscana ตอสคานา i nuvarande Italien och hade studerat vid den Kungliga konstakademin i Florens. Här undervisade han sedan själv från 1914 till 1923.
Corrado hade gift sig med Paola Angelini พาโอล่า แองเจลินี 1918, men redan efter ett år skilde de sig. 1921 gifte han om sig med Fanny Viviani แฟนนี วิเวียนนี (5 april 1893-1 februari 1989), som han fick de två barnen Isabella อิซซาเบลล่า och Romano Vivani โรมาโน (15 december 1927-21 november 2006) med. Några födelsedata för Isabella saknar jag.

(Silpa Bhirangsi med sin familj)
1923 fick Corrado Feroci ett erbjudande om att komma till Siam för att undervisa i västerländsk skulpturkonst vid Fine Arts Department som då tillhörde ministeriet för palatsfrågor (krasuang wang) กระทรวงวัง.
Detta erbjudande hade han accepterat och tillsammans med sin fru Fanny och dottern Isabella anlände han till Siam ombord på ett fartyg och 1924 fick han ett treårskontrakt som skulptör med en månadslön på 800 baht. Men hans vistelse i Siam/Thailand skulle bli mycket längre än så.
Den 12 oktober 1943 grundade han Silpakornuniversitetet (Mahawitthayalai Sinlapakon) มหาวิทยาลัยศิลปากร. Från början hette det School of Fine Arts (Rongrian Pranit Sinlapakam) โรงเรียนประณีตศิลปกรรม och hade öppnats 1933. Universitetet är Thailands främsta för konst och litteratur, men har i dag även kurser inom teknik och farmakologi.
Då Benito Mussolini störtades 1943 och Italien gick över på de allierades sida befann sig italienaren Corrado Feroci plötsligt i ett fiendeland. Enligt mina källor blev han också arresterad av japanerna, men den thailändska regimen begärde att de skulle få hålla honom i förvar. Detta för att förhindra att han som krigsfånge skulle hamna som tvångsarbetare vid den tidigare omtalade Dödens järnväg.
För att minska risken för ett nytt japanskt gripande gav man Corrado ett thailändskt medborgarskap 1944 samt ett thailändskt namn, Silpa Bhirasri (Sin Phirasi) ศิลป์ พีระศรี. Bakom detta stod den tidigare omtalade Luang Wichit.
Den svåra ekonomiska nedgången efter andra världskriget drabbade Silpa Bhirasri hårt. Han blev tvungen att sälja både sin bil, sitt hus och sin mark för att lösa sina finanser, men till sist gick det inte längre. Han blev var därför tvungen att resa tillbaka till Italien med sin familj. Men Silpa Bhirasris längtan tillbaka till Thailand blev till sist för stark och han återvände 1949 ännu en gång till en tjänst som lektor vid Silpakornuniversitetet, men den här gången ville hans familj inte följa med honom.
Silpa Bhirasi har designat många av Bangkoks mest kända monument och statyer. Bland hans verk finns en staty av kung Rama I vid Memorial Bridge (1929), den tidigare omtalade statyn av Thao Suranari (Ya Mo) i Khorat (1934), Demokratimonumentet (1939) och Segermonumentet (Victory Monument) (1942). Silpa Bhirasi skrev också många läroböcker om konst och en engelsk-siamesisk ordbok.
Silpa Bhirasri dog 69 år gammal i Bangkok den 14 maj 1962 av hjärtsvikt efter att ha opererats för tjocktarmscancer på Sirirajsjukhuset. Han är dock inte begravd i Thailand utan på kyrkogården Cimitero degli Allori i förorten Galuzzo tillhörande Florens i Italien.

(Corrado Ferocis grav i Italien)
Detta är dock lite av en sanning med modifikation. Den 17 januari 1963, efter Silpa Bhirasris kremering, delades hans aska upp i tre delar och bara en av dessa delar skickades till Italien. De två övriga delarna blev kvar i Bangkok och förvarades på Silpakornuniversitetets område och konstmuséet Silpa Bhirasri National Museum (Phiphitthaphan Sathan Haeng Chat Sin Phirasi) พิพิธภัณฑสถานแห่งชาติ ศิลป์ พีระศรี.
Silpa Bhirasris födelsedag, den 15 september, firas varje år i Thailand som Silpa Bhirasri-dagen. På innergården till Silpakorn University knäböjer studenterna och offrar då blommor och tallrikar med spagetti vid hans staty. 1992 ärades han med ett eget frimärke på sin 100-årsdag.
Silpa Bhirasris tidigare bostad, där han bodde de första åtta åren i Siam, har varit öppen för besökare sedan 2017 och erbjuder guidade turer på den plats där några av Thailands mest kända skulpturer och monument skapades. Ett museum för modern konst i Bangkok är också uppkallat efter Silpa Bhirasri.
1949, då Silpa återvände till Thailand, var hans äktenskap med Fanny Viviani över. Han började nu leva med en kvinna vid namn Malini Kenny มาลินี เคนนี่, som var 37 år yngre än honom. 1959 gifte de sig och de levde sedan ihop fram till hans död 1962. Några gemensamma barn fick paret inte.

(Silpa Bhirasri och Malini Kenny)