Bangkok, Rama I - Rama VII - Kung Chulalongkorn
Chulalongkorns besök i Norge

Mycket av följande information om kungens besök i Norge stammar från de tidigare omtalade breven som kungen skickade hem till Siam. En bok med titeln Reisebrev fra Norge 1907 Klai Baan, langt hjemmefra gavs ut i Norge 1996. Delar av denna bok ligger till grund för denna artikel.

Chulalongkorn reste till Europa 1907 med ett följe på 15-20 personer. I följet ingick en bror och två söner till kungen, ämbetsmän, tjänare samt kungens personlige livläkare, belgaren Eugene Reytter เออเจน ไรเตอร์, i följet.

Att Norge fanns med i reseprogrammet var förmodligen den tidigare omtalade amiralen Andreas du Plessis de Richelieus förtjänst. Hans anknytning till Norge har jag tidigare berättat om i artikeln ”Berättelsen om Andreas du Plessis de Richelieu.”

Richelieu som hade goda kontakter i Norge hade under våren 1907 rest dit för att förbereda Chulalongkorns kommande besök. Han skulle också själv följa med kungen under hans Norgebesök. Det handlade inte om något statsbesök utan det var en privat turistresa, men liksom under tidigare resor skulle Chulalongkorn se till att lära sig saker som kunde bidra till Siams modernisering.

Den 4 juli 1907 anlände Chulalongkorn till Norge med den engelska jakten Albion, som hyrts till Europaresan. Albion kastade ankar utanför Norges huvudstad Kristiania (senare Oslo) där kung Håkon VII (r. 18 november 1905-21 september 1957) genast gick ombord för att hälsa honom välkommen. På kajen väntade statsminister Christian Michelsen (15 mars 1857-29 juni 1925) och Kristianias borgmästare.


(Christian Michelsen)

Därefter kördes Chulalongkorn direkt till slottet där han blev inkvarterad. Här träffade han bland annat den fyra år gamla kronprinsen Olav (2 juli 1903–17 januari 1991), som han tyckte var mycket verbal och charmerande.


(Chualongkorn i Kristiania den 5 juni 1907)

Ett par dagar senare tog kung Håkon med sig sina utländska gäster för att titta på vikingaskepp som nyligen hade grävts fram. Därefter besökte de Frognerseteren. Utsikten härifrån gjorde stort intryck på gästerna och det samma gällde Holmenkollen som de också besökte.

Det var mycket folk vid Frognerseteren och Chulalongkorn tyckte inte att de visade tillräcklig respekt. Folk som samlat sig runt det kungliga sällskapet stirrade ohämmat på dem och det var långt ifrån alla som bugade sig för kung Håkon.

I samtal mellan kung Håkon och Kung Chulalongkorn menade Håkon att jämlikhetstänket i Norge hade gått för långt. Avskaffandet av adeln i Norge innebar att det inte längre var någon skillnad på folk när det gällde titlar och status. Chulalongkorn lade också märke till att vanligt folk inte kunde förbjudas tillträde till kronans egendomar.

En annan gång hade Chulalongkorn frågat kung Håkon om han var nöjd med att Norge bara hade en orden att dela ut, vilket han absolut inte var. Han berättade att han försökt ändra på detta då han såg utdelandet av ordnar som ett internationellt artighetstecken. Men i Norge brydde man sig inte om ordnar sade Håkon och det var många som ville avskaffa dem helt. Orsaken var att många såg bärare av ordnar som ett bevis på hög status och rang och därför förkastliga.

Dagen efter besöket till Frognerseteren reste det siamesiska kungliga sällskapet vidare med tåg till Hamar ฮามาร์. Den särskilda kungavagnen hade ställts till rådighet av kung Håkon. Från Hamar reste de vidare till Trondheim.

I Trondheim besökte kungen och hans följe domkyrkan i Nidaros นิดารูส, där kung Håkon hade blivit krönt den 22 juni 1906. Chulalongkorn var mycket överraskad över att kyrkan hade stora elektriska ljusstakar. Han lade också märke till att det fanns många engelska turister i Trondheim och att man faktiskt kunde använda engelska i de stora butikerna.


(Nidaros domkyrka)

Man tog också med Chulalongkorn på laxfiske, men det blev inte så lyckat då vattennivån i älven var för hög. Men han lade märke till hur vattnet från en fors drev skovelhjul och att tillhörande generatorer levererade hela 600 hästkrafter.

Chulalongkorn var mycket imponerad över elektricitetens utveckling, som var billigare än ångkraft och som kunde driva maskiner. Men elektricitet kunde också användas till att framställa salpeter, vilket han skulle få se i slutet av sin Norgeresa.

I Trondheim gick kungen och hans sällskap ombord på Albion igen och fortsatte sin resa mot slutmålet Nordkap. På vägen dit fick de se berget Torghatten med sitt karaktäristiska hål, som Chulalongkorn tyckte liknade ett berg i Phatthalung. Men han tyckte det norska berget var mera storslaget.


(Torghatten)

I Bodö บูเดอ hade en del av befolkningen gått ut för att hälsa på kungen och samma dag fortsatte resan norrut. Det kungliga sällskapet blev mycket imponerade då de nu fick uppleva midnattssolen.

I Hammerfest konstaterade kungen att nästan alla segelbåtar hade ryska flaggor och under resans fortsättning passerade man storslagna fågelberg och nästa dag var man framme i Nordkap. Här blev kungen buren upp och hans initialer och årtalet blev inristat i en stor sten.

Därefter begav man sig åter söderut och i närheten av Tromsö ทรูมเซอ besökte kungen ett sameläger. Samerna, som levde av turism, pratade litet engelska och de hade frågat kungen ”you king?” Han tyckte samerna liknade kineser mer än européer och han tog många fotografier av dem. I ett tidigare brev hade han förklarat för sin dotter Nibha Nobhadol att samerna var nomader, som vandrade med sina djur, liksom karenfolket hemma i Siam.


(Samer fotograferade av kung Chulalongkorn)

Vid Narvik fick Chulalongkorn se den nyligen byggda järnvägen som skulle frakta järnmalm från Sverige. Bygget hade varit mycket krävande och detta fick kungen att göra några betraktelser angående det norska folket. Han var imponerad över deras flit och att de aldrig gav upp inför problem och att de hela tiden tänkte på hur de bäst kunde göra nytta för landet som ju nästan bara bestod av berg.

Färden gick vidare till Kristiansund och därifrån till Geiranger där de begav sig till Djupvasshytta för att övernatta. Chulalongkorn var mycket nöjd över att befinna sig mer än 1 000 meter över havet, även om det var kallt. Snön här blev också en stor upplevelse.

Resan fortsatte nu till Grotli och ner till Stryn på smala och branta vägar med strålande utsikt. Kungen var mycket nöjd med denna resa över land, som ingen tidigare kung hade gjort och heller inte kung Håkon.

Färden fortsatte därefter med Albion och i Loen organiserades en tur upp till Kjenndalsglaciären. Från Gudvangen begav man sig över land till Stalheim och Voss. Störst intryck på Chulalongkorn gjorde en järnvägsbro av sten, som han menade var en stor ingenjörsbedrift.

Resan till Bergen แบร์เก็น gjordes med tåg och kungen gillade den urbana atmosfären i staden, vilket kanske berodde på att han inte besökt någon större stad sedan Kristiania. Av sevärdieterna i Bergen var det Fantofts stavkyrka som gjorde störst intryck på Chulalongkorn. Han tyckte den påminde mycket om ett burmesiskt tempel.


(Fantofts stavkyrka 1890)

Kyrkan var målad i grönt och rött, vilket också hade gjorts i den gamla thaistilen. Väggmålningarna hade dessutom figurer, som var målade på samma sätt som thaifolkets gamla målningar. Kungen menade att det var uppenbart att de norska hantverkarna i gamla dagar hade varit inspirerade av Fjärran Östern.

Från Bergen gick resan vidare till Odda ออดดา och Stavanger สตาวังเงร์ och härifrån med tåg till Flekkefjord เฟลคเคฟยอร์ด. Man berättade för kungen att sträckan hade 44 tunnlar och han konstaterade att norrmännen inte låtit sig avskräckas av så mycket borrande genom berg. Från Flekkefjord fortsatte de med Albion till Brevik เบรวิค, där Chulalongkorn och hans följe fick ett storartat mottagande.

Då de kom fram var det söndag eftermiddag och frälsningsarmén var på plats med sång och musik. Hela kvällen kretsade småbåtar runt Albion där kvinnor och män i alla åldrar sjöng och festade. En motorbåt med ett antal kvinnliga passagerare kretsade runt fartyget flera gånger innan de gav Chulalongkorn en blomsterbukett och en bild av Brevik där det stod skrivet ”Fra Fruen av Brevik til Kongen av Siam.”

Kungen gladde sig också över det fina vädret. Det var så varmt att de kunde sitta ute till långt in på kvällen. Han önskade att det kunde vara lika behagligt i Bangkok. Temperaturen var 18 grader, men det märkliga var att då det någon gång var samma temperatur i Siam så klagade man på att det var kallt.

Den trevliga kvällen ledde fram till några nya betraktelser av norrmännen. Han skrev att de var artiga, bildade och godhjärtade. De kunde visserligen inte låta bli att stirra på utlänningar som han och hans följe, men de svärmade aldrig runt dem och gapade som italienarna ibland kunde göra. Männen lyfte alltid på hatten och kvinnorna neg artigt. Överallt kastade folk blommor till dem och Chulalongkorn fick ofta blombuketter.

Nästa dag bar det av till Skien เชียน med tåg och därifrån till Skienvassdraget med ångfartyget Victoria. Vattenvägen hade gjorts farbar med hjälp av kanaler och slussar och Chulalongkorn fick återigen tillfälle att beundra norsk ingenjörskonst. Han skulle snart få se mer ingenjörskonst då han var på väg till Notodden นูโทดเดน där han avtalat ett möte med en ingenjör vid namn Samuel "Sam" Eyde (29 oktober 1866-21 juni 1940).


(Sam Eyde)

Kung Chulalongkorn hade haft lust att besöka Norsk Hydro นอร์สก์ ไฮโดร sedan första gången han hörde talas om företaget. Han var mycket fascinerad av att man kunde binda kväve ไนโตรเจน från luften med hjälp av elektricitet. Richelieu som var god vän med Eyde hade uppenbart förmedlat denna kontakt till Eyde.

Sam Eyde visade sig vara en gentleman ut i fingerspetsarna skrev Chulalongkorn som blev visad runt i fabriken. Kungen gav en detaljerad beskrivning av metoden att framställa salpeter och konstaterade att salpeter från Norge var billigare än salpeter från Chile.

Kungen och hans följe övernattade i Sam Eydes storslagna direktörsbostad och nästa dag gick färden med bil och båt till Rjukan รูก้อน och Rjukanfossen. Tyvärr regnade det kraftigt hela dagen och man berättade för kungen att det regnat ovanligt mycket hela året. Många menade att det var Eydes fel då han tagit bort saker från luften så att luften inte längre kunde hålla på vattnet.

Trots vädret blev det lyckad tur och Chulalongkorn blev imponerad över Rjukanfossen, men också över ingenjörerna och de stora planerna man hade för Rjukan.

Eyde berättade att Indiens regering hade bjudit dit honom för att bygga upp en liknande anläggning i Kashmir กัศมีร์. Men Eyde ville vänta tills allt kommit i gång ordentligt i Norge innan han reste till Indien. Chulalongkorn ville också införa konstgödsel i Siam och hade därför bett Richelieu om att få skickat ett ton som ett försök.

På kvällen var följet tillbaka i Notodden och under middagen pratade kungen med en man vid namn Birkeland om elektricitetens mysterier. Han fick bland annat höra om talas om Birkelands idé om en elektrisk kanon och en idé om att framkalla regn. Han fick också höra att Hydro hade uppfinningar och planer om telegrafisk överföring utan ledningar eller kablar, men att dessa idéer för tillfället lagts på hyllan.

Efter detta samtal skrev kungen följande profetiska rader; ”Det är inte för djärvt att spå att det i framtiden kan komma en bärbar telefon, som är så liten som ett personur. När du vill prata med någon kan du bara tala till uret och lägga det mot örat för att höra vad den andra parten säger.”

Dagen efter, den 1 augusti, besökte kungen och hans följe ett pappersbruk vid Notodden och reste sedan, ledsagad av Sam Eyde, tillbaka till Skien och vidare till Brevik. Chulalongkorn skickade sedan ett tacktelegram till kung Håkon och skänkte några fotografier av sig själv till Eyde och den siamesiske konsuln innan han steg ombord på Albion och lämnade Norge.


Stavningsvarianter;

Kristiania; Christiania.

Håkon VII; Haakon VII.

Nidaros domkyrka; Nidarosdomen.

Skienvassdraget; Telemarksvassdraget.

Denna artikel senast uppdaterad: 2019-11-23, 19.55
Följ oss:
Som prenumerant på uppdateringar kommer du att få löpande information från thailandshistoria.se om nya artiklar och sektioner på vår hemsida, samt annan thairelaterad information som kan vara intressant från utomstående källor.

I våra utskick finns länkar du enkelt klickar på för att avsluta prenumerationen på uppdateringar på thailandshistoria.se.

Genom att klicka på "Prenumerera" accepteras dessa villkor och prenumeration till
påbörjas.