Bangkok, Rama I - Rama VII - Kung Chulalongkorn
Berättelsen om Erik Seidenfaden

Jag har i den föregående artikeln berättat att det var en dansk som blev ansvarig för den siamesiske generalguvernören Chhum Abhaiwongses flytt från Kambodja till Siam. Här nedan berättar jag först om händelser i förbindelse med evakueringen av Chhum och sedan litet om hans bakgrund.

Danskens namn var Erik Seidenfaden อีริค ไซเดนฟาเดน (25 mars 1881-22 september 1958) och han är bara en av många intressanta danskar som verkat i Siam och flera av hans landsmän har också fått egna artiklar efter denna.

Kapten Erik Seidenfaden hade beordrats att organisera flytten av Chhum Abhaiwongses familj som bestod av 44 hustrur och 50 barn! Chhum hade liksom sin stamfader också den gamla titeln Chaophraya Abhaipubet.

Evakueringen som påbörjades i slutet av april 1907 fördelades på hela nio landkonvojer och skulle ta tre månader att slutföra. Fransmännen hade erbjudit generalguvernören att få använda deras båtar och ta sig hem via Kambodjas vattenvägar och över havet till Siam. Men detta erbjudande hade han tackat nej till trots att det var regntid.

Tillhörigheterna och de resande fraktades av sammanlagt 1 700 oxkärror och 37 elefanter. 26 av elefanterna transporterade generalguvernörens döttrar och danserskor. 1 350 av oxkärrorna hade rekvirerats från lokala bönder i Prachinburi, som var slutmålet för resan. Under sin 300 kilometer långa väg västerut var man bland annat utsatta för ständiga regnväder och det påstås att konvojerna förföljdes av ett gäng stråtrövare.

Förutom hjordar av hästar, kor, oxar, får och tre axishjortar(!) fanns det också ett antal australiensiska kapplöpningshästar. Konvoj nummer två bestod av 215 oxkärror som transporterade värdeföremål såsom elfenben och 1 800 000 silverpiastrar motsvarade 1.1 miljarder baht i 2012 års penningvärde.

Generalguvernörens egen livvakt bestod av 40 man, beväpnade med gevär och svärd, och Erik Seidenfaden hade 100 gendarmer med sig. Många av dessa, eller kanske flertalet, var danskar.

Resan var extremt påfrestande i mycket svår terräng, med mängder av vattendrag och branta sluttningar och få broar. Eskorten tillbringade 15-17 timmar om dagen genomblöta och leriga i sina sadlar plågade av insektsbett och otillräckligt med mat. Resesällskapet plågades också av sjukdomar såsom malaria, dysenteri och kolera och många led av vitaminbristsjukdomen beriberi (rok nep cha) โรคเหน็บชา.

På nätterna samlade de sina kärror i ring för sin säkerhets skull, men man lyckades aldrig bli torra. Vattnet trängde in överallt hela tiden. Under den sista delen av resan var man tvungna att bygga broar över de mest strida vattendragen.

Då den välbevakade konvoj två till sist nådde fram till Prachinburi blev Seidenfaden lättad, med tanke på ryktet om rånare som följde efter konvojen. Nu använde man sig av gendarmeriets egna ångare för att föra den enorma penningsumman till Bangkok.

Till sist nådde den sista konvojen fram till Kabinburi กบินทร์บุรี i provinsen Prachinburi. Härifrån var det omöjligt att transportera sig över land på grund av alla bifloder till Prachinburifloden (Maenam Prachinburi) แม่น้ำปราจีนบุรี som översvämmat området. Men fem ångare tillhörande gendarmeriet och 40 stora pråmar kunde ta över och transportera både gods och djur den sista biten av sträckan.

I den sista konvojen fanns en mager och febersjuk Erik Seidenfaden med. Han låg utslagen i en kärra utan att någon tog hand om honom. Han blev hittad av en sergeant och en annan dansk kapten vid namn Johansen, som hört talas om hans situation kom till hans räddning. Han blev placerad på kaptenens bekväma husbåt och under resan över Thailandviken återhämtade han sig i havsluften.

En kambodjansk källa talar om mindre smickrande ögonvittnesberättelser angående Chhums flytt. Enligt dessa skulle Chhum ha tagit med sig omkring 100 kärror med guld och andra värdeföremål som han krävt i skatt av bönderna i Battambang.

Samma kambodjanska källa säger att familjen Abhaiwongses långa regerande i Battambang var både hatat och uppskattat beroende på vem man frågade. De som gynnats av familjens styre älskade dem och grät då de flyttade. De som däremot hade undertryckts var naturligtvis överlyckliga då familjen flyttade.

De som hade valt att följa med familjen till Siam blev dock övergivna och kände sig svikna och de flesta valde till sist att återvända till Battambang.

Då är det dags att berätta litet om Erik Seidenfadens bakgrund;

Han född den 25 mars 1881 i Köpenhamn, där han växte upp och började sedan studera vid Köpenhamns universitet där han tog en examen 1898. Men han valde sedan istället att studera till lantbrukare 1901-1902, innan han ändrade sig igen och valde att bli yrkesmilitär.

1903 var han en lågt rankad underofficer i infanteriet, innan han samma år började läsa till officer. Det var i samband med detta som han fick ett erbjudande om att flytta till Siam för att bli militärinstruktör, vilket han accepterade.

Han anlände till Siam 1906 och blev anställd i siamesisk militär tjänst i det kungliga siamesiska gendarmeriet och blev utnämnd till kapten 1907. Den 5 oktober 1908 gifte han sig med en 16-årig siamesisk kvinna vid namn Malé Maria Praivichitr Emdeng (15 september 1892-15 maj 1973), som han fick sex barn med.

1914 befordrades Erik Seidenfaden till major och blev chef över det kungliga siamesiska gendarmeriets officersskola, med uppdraget att modernisera den siamesiska militären.

1920 lämnade han sin militära karriär bakom sig och blev chef för ekonomiavdelningen i ett siamesiskt elbolag, där han stannade kvar till 1941. Min källa kallar elbolaget för Thai Electric Corporation Ltd., vilket verkar litet tokigt. Det bör rimligtvis istället vara Siam Electricity Company. Därefter gick han i pension, men stannade kvar i Siam (Thailand) ytterligare några år.

Under sin tid i Siam blev Erik Seidenfaden också känd som etnolog och antropolog och han forskade och skrev en mängd artiklar och flera böcker om taifolkens historia, kultur och språk. Han var president för Siam Society under perioden 1937-1941 och blev hedersmedlem 1947 och många av hans artiklar publicerades i Journal of the Siam Society.

1947 valde Erik Seidenfaden att återvända hem till Danmark med sin familj och slog sig ned i Lyngby norr om Köpenhamn. Tyvärr vet jag för närvarande inte mycket om paret Seidenfadens barn, men hoppas att återkomma angående detta.

Den 22 september 1958 dog Erik Seidenfaden 77 år gammal. Hans fru dog också i Danmark 80 år gammal 1973.


Stavningsvarianter;

Erik Seidenfaden; Erick Seidenfaden.

Kabinburi; Kabin.

Kungliga siamesiska gendarmeriet; Royal Siamese Gendarmerie.

Malé Maria Praivichitr; Male Maria Praivichitr.

Siam Electricity Company; Siam Electric Company Ltd.

Denna artikel senast uppdaterad: 2018-12-18, 21.39
Följ oss:
Som prenumerant på uppdateringar kommer du att få löpande information från thailandshistoria.se om nya artiklar och sektioner på vår hemsida, samt annan thairelaterad information som kan vara intressant från utomstående källor.

I våra utskick finns länkar du enkelt klickar på för att avsluta prenumerationen på uppdateringar på thailandshistoria.se.

Genom att klicka på "Prenumerera" accepteras dessa villkor och prenumeration till
påbörjas.