Bangkok, Rama I - Rama VII - Kung Chulalongkorn
Berättelsen om Gustav Schau

Gustav Schau (G. Schau) จี เชา (28 oktober 1859-31 augusti 1919) var ännu en intressant dansk som gjorde karriär i Siam. Hans siamesiska titel var Phraya Vasuthep (Phraya Wasuthep) พระยาวาสุเทพ.

Då Danmark förlorade det dansk-tyska kriget 1864 innebar det stora förändringar för danskarna. Armén miste sin dragningskraft som karriärmöjlighet och många emigrerade från Nordslesvig, som nu blev tyskt.

En del kaptener, fartyg och sjömän från Danmark hamnade i Bangkok och blev registrerade hos den danske konsuln Fredrik C.C. Köbke (15 september 1837-27 oktober 1881), som efter hand fick ett omfattande register over danskar i Siam.


(Fredrik C.C. Köbke)

Gustav Schaus egen far och pappans fem bröder, som alla var officerare, hade stupat under krigen mot tyskarna. Bröderna många år innan pappan, som stupade i april 1864 endast 38 år gammal. Gustavs mamma levde sedan som änka ända fram till sin egen död 1899. Gustav själv förblev ungkarl hela sitt liv och det finns inget som tyder på att han blev far till några barn.

Gustav var född 1859 och skickades till internatskolan Sorö akademi 1869. Enligt arkiven var hans studieresultat inte lysande, vilket kanske kan var förståeligt med tanke på hans bakgrund. Men hans två år äldre bror Valdemar blev senare advokat och domare vid högsta domstolen i Köpenhamn.

Gustav lämnade skolan i april 1876 och blev infanterist i armén. Han fick graden fänrik 1881 och med den graden lämnade han armén sent 1884 och seglade direkt till Siam.

Då den unge marinlöjtnanten Andreas du Plessis de Richelieu kommit till Siam 1875 hade han haft med sig ett rekommendationsbrev från den danske kungen. De goda kontakterna mellan det danska kungahuset och det siamesiska resulterade med tiden i att många kungliga siameser fick militär träning i Danmark.

Men Gustav Schau hade uppenbart inga rekommendationer med sig utan kom bara till Bangkok som privatperson för att söka arbete.

Det finns en populär version, eller myt, om hur Gustav fick sitt första jobb. Prins Damrong, som vid den här tiden var kommendant vid det kungliga livgardet, säger att han efter en parad tidigt 1885 fick syn på en lång blond yngling i civila kläder som presenterade sig och berättade om sin militära bakgrund. Därefter bad han helt enkelt om ett jobb i den siamesiska armén.

Enligt egen utsago blev prins Damrong mycket imponerad över den unge mannen och anställde honom på stående fot. Gustav fick i uppdrag att verka som instruktör och träna exercis med livgardet.

Men arkiven visar att Gustav först anställdes av Richelieu, som löjtnant i marininfanteriet. Efter en kort tid här hamnade han dock vid det ovan nämnda livgardet. Han fick en nära och vänskaplig relation med prins Damrong och Gustav befordrades först till kapten och sedan till major.

1897 ombads Gustav att bilda en polisstyrka i Bangkok och en polisstyrka ute i provinsen. Han accepterade att bilda och bli chef för ett gendarmeri ute i provinsen, men inte för en polisstyrka. Det kungliga siamesiska gendarmeriet som bildades blev därför en paramilitär polisstyrka. Gustav började med 250 man och en station.

Mannen bakom det hela var prins Damrong som nu blivit inrikesminister.

Gustavs tanke var att bilda en elitorganisation ledd av danska officerare med garnisoner spridda över hela det oroliga landet. Naturligtvis var organisationen som sådan politiskt känslig, då utlänningar med tiden skulle få kontroll över tusentals beväpnade män.

Laglösheten vid den här tiden var omfattande ute i provinsen, då det inte fanns någon polis som verkade här. De vanligaste brotten var boskaps- och timmerstölder, men även mord och rån var allmänt förekommande. Det handlade om stråtrövargäng som ibland kontrollerade hela städer och provinser, vilket gjorde resande och handel mellan provinserna nästan omöjligt. Dessutom förekom en stor illegal handel med opium, trots att regeringen hade monopol på denna. Ett människoliv var inte mycket värt vid den här tiden.

För att kunna organisera sitt gendarmeri på bästa sätt anställde Gustav 20 danska officerare. Till sist skulle varje provins ha en dansk officer som instruktör. I avtal som slöts mellan Siam och Frankrike fanns det en klausul om att det bara var danska officerare eller siameser som fick tjänstgöra i de provinser som gränsade till franska Indokina. När Gustav var klar med sitt bygge av organisationen hade hans styrka växt till omkring 9 500 man, som var utstationerade på 400 stationer eller vaktposter runt om i landet.

(Det finns källor som istället talar om 10 000 man och 450 stationer.)

Officerarna var tvungna att kunna mer än det rent militära och polismässiga arbetet. De var nämligen tvungna att själva uppföra sina stationer och andra byggnader, att inspektera fängelser och rapportera om hur det var ställt med befolkningens ve och väl där de befann sig.

Gustav Schau blev högt respekterad för sin organisationsförmåga, rättvisa och sin rastlösa energi. Hans danska officerare hyste stor respekt för sin chef och många av de siamesiska underofficerarna hade porträtt av honom i sina privata bostäder.

Gustav sparade heller inte på sina egna krafter och var ofta ute på inspektionsresor till fots, på hästrygg eller med gendarmeriets egen flodångare. Stationerna var nämligen ofta placerade utmed floder och det fanns ett talesätt bland hans personal: ”Håll alltid god ordning, för plötsligt kommer Phraya Vasuthep runt hörnet”.

1889 bröt det ut regelrätta kinesiska gängkrig i Bangkok. De olika hemliga sällskapens kamp om territorium och makt fortsatte under flera dagar och blev för mycket för regimen och den övriga befolkningen i Bangkok. Gustav Schau beordrades nu att ingripa, vilket han gjorde med full kraft.

Med hjälp av sin landsman Andreas du Plessis de Richelieu, som bistod med en marin styrka på 400 man, och sina egna 300 gendarmer begav de sig till oroligheternas centrum i Sam Peng.

Den danske officeren Walter Christmas har bidragit med följande beskrivning om vad som hände;

“Siameserna attackerade folksamlingarna som lejon…..Alla kineser som gjorde motstånd blev skjutna. Många hoppade ner i kanalerna och blev skjutna i vattnet. Hundratals personer arresterades och en del blev halshuggna, en del blev piskade och sedan frigivna. De som arresterats buntades ihop i grupper om två till fem personer, genom att deras långa hårflätor tvinnades ihop, och sedan förda till Richelieus vapenförråd.”

1909 då Gustav befordrades till generalmajor hade han kommit en bra bit på vägen mot ordning och bättre säkerhet ute i provinserna.

När kung Chulalongkorn dog 1910 ökade pressen på utlänningarna i Siam. Många av kungens söner hade fått en militär eller civil utbildning i Europa och var nu ytterst angelägna att ta över deras jobb. Men prins Damrong lyckades övertala Gustav att stanna kvar ytterligare några år.

Men de personliga spänningarna mellan de danska officerarna och de siamesiska ämbetsmännen växte. Guvernörerna var ofta av kunglig börd och gillade inte utlänningar. De siamesiska officerarna och guvernörerna var fruktade bland siameserna och ansågs arroganta och inkompetenta av danskarna. De danska officerarna anklagades i sin tur för att vara för tillmöteskommande eller ”demokratiska” mot vanligt folk.

1915 tvingades prins Damrong lämna sitt arbete och Gustav Schau valde klokt nog att säga upp sig och återvända till sitt hemland. Han skall resignerat ha sagt följande i samband med detta; “När jag är borta kommer gendarmeriet att förändras radikalt. Allt jag byggt upp under de här 18 åren kommer att rivas ned. Mitt arbete har varit förgäves.”

De övriga danska officerarna valde att stanna kvar under den nya ledningen och de förändrade villkoren fram till 1926, då de plötsligt avskedades utan föregående varsel.

Gustav kom hem till Köpenhamn efter mer än 30 år i Siam. Med sig hem fick han en icke föraktlig pension från den siamesiska regeringen. Han blev sedan invald i styrelsen för Östasiatiska kompaniet, en post som han hade kvar ända till sin död 1919.


Stavningsvarianter;

Phraya Vasuthep; Phraya Vasuthep, Phya Vasudep.

Fredrik C.C. Köbke; Fredrik Carl Christian Köbke, Koebke.

Det kungliga siamesiska gendarmeriet; Royal Siamese Gendarmerie.

Denna artikel senast uppdaterad: 2017-03-01, 21.45
Följ oss:
Som prenumerant på uppdateringar kommer du att få löpande information från thailandshistoria.se om nya artiklar och sektioner på vår hemsida, samt annan thairelaterad information som kan vara intressant från utomstående källor.

I våra utskick finns länkar du enkelt klickar på för att avsluta prenumerationen på uppdateringar på thailandshistoria.se.

Genom att klicka på "Prenumerera" accepteras dessa villkor och prenumeration till
påbörjas.