Bangkok, Rama I - Rama VII - Öppningen mot väst
Problem med Champasak

En liknande olycksbådande situation som den i Kambodja uppstod även i furstendömet Champasak under Rama II:s regeringstid

Då Fay Na dog 1811 tog det två år att hitta en efterföljare som Siam kunde acceptera. Först regerade Fay Nas son No Muong (Chao Nu) เจ้านู, men han dog endast tre dagar efter att han utsetts till kung 1811! Därefter regerade en man vid namn Cha Nou (r. 1811-1813).

Men den observante kommer att upptäcka att en del källor anger No Muongs regeringstid till 1811-1813! Handlar det om en förväxling med Cha Nou? Några källor saknar regent under den här perioden.

Den prins som siameserna accepterade som efterträdare till Fay Na kallades Manoi (Chao Ma Noi) เจ้าหมาน้อย (r. 1813-1819). Manoi betyder faktiskt ”lilla hunden.” Han visade sig emellertid svag och ineffektiv.

(Alternativ regeringstid; 1813-1820, 1813-1817.)

Siameserna kände sig därför tvungna att intervenera flera gånger i Champasaks affärer under det kommande årtiondet. Först för att lösa en dispyt mellan Manoi och hans Maha Uparat och sedan 1819 då det bröt ut en allvarlig revolt bland bergsfolken i de nordöstra delarna av riket.

Upproret leddes av en tidigare munk vid namn Sa (Ai Sa) อ้ายสา, som ansåg sig ha magiska krafter. Med folkligt stöd lyckades han erövra staden Champasak och Manoi och hans hov tvingades fly till Ubon. Siamesiska trupper begav sig ut och återställde ordningen, men fick problem med att hitta en lämplig ersättare. Manoi flydde sedan till Bangkok 1820 där han uppenbart dog året efter.

Siameserna var nu i stort behov av att befästa sin auktoritet över Champasak. Kung Anouvong av Vientiane, vars son Yo (Chao Yo) เจ้าโย้ hade lyckats fånga den gäckande Sa, bad siameserna att utnämna Chao Yo som regent över Champasak.

Rama I:s systerson, prins Phithaksamontri (Kromma Luang Phithakmontri) กรมหลวงพิทักษ์มนตรี (1 september 1770-27 maj 1822), som var rådgivare till den siamesiska regeringen motsatte sig detta då han menade att detta bara skulle utöka Vientianes inflytande söderut, vilket kunde göra Anouvong till en farlig vasall.

(Se även toppmenyn "Kungligheter, övriga personer & kuriosa," artiklarna "Rama I, bakgrund" och "Hustrur och barn till Rama I.")

Rama II:s son, den tidigare omtalade prins Jessadabodindra, menade å andra sidan att man var tvungna att stärka södra Laos av fruktan för att vietnameserna kunde ge sig in i området, vilket de gjort i Kambodja, och han stödde Chao Yo.

Detta var den minst dåliga lösningen av de möjligheter som stod till buds. Det var bättre med ett starkt Vientiane och Champasak än ett svagt Champasak och ett allvarligt vietnamesisk hot. Chao Yo regerade förmodligen 1821-1827, även om en del källor säger att han började regera 1819.

(Alternativ regeringstid; 1819-1826, 1819-1827.)


Stavningsvarianter;

No Muong; No-Muang, Nu Muong.

Manoi; Ma Noi, Phom Ma Noi, Phomma Noi, Phommanoy.

Yo; Nho, Nyô, Rajabud Yo, เจ้าราชบุตร (โย้).

Phithaksamontri; Chao Fa Chui เจ้าฟ้าจุ้ย.

Denna artikel senast uppdaterad: 2017-02-21, 16.04
Följ oss:
Som prenumerant på uppdateringar kommer du att få löpande information från thailandshistoria.se om nya artiklar och sektioner på vår hemsida, samt annan thairelaterad information som kan vara intressant från utomstående källor.

I våra utskick finns länkar du enkelt klickar på för att avsluta prenumerationen på uppdateringar på thailandshistoria.se.

Genom att klicka på "Prenumerera" accepteras dessa villkor och prenumeration till
påbörjas.