Medan mahatthai, eller ministeriet för de norra provinserna, under 1830-talet hade varit upptagna med problemen i nordöst var ledaren för kalahom, Dit Bunnag, delvis upptagen med problem med de södra provinserna på Malackahalvön. Här var det faktiskt lika vanligt med krig och militära expeditioner som i nordöst, men detta var inte något nytt.

Dit Bunnag, som utsetts till kalahom 1830, var sedan 1822 också phrakhlang. Då han tog över kalahom blev han den andre mannen i Siams historia som satt som ledare på två så viktiga poster samtidigt.

Problemen i söder började i Kedah 1831 då partisaner, som stödde exilsultanen Ahmad Tajuddin, gjorde uppror och lyckades kasta ut de siamesiska ämbetsmännen från riket. Det var en brorson till den tidigare sultanen Ahmad Tajuddin vid namn Tunku Kudin (Tonku Koden) ตนกูกูเด่น som hade samlat en armé från provinsen Wellesley som lyckades erövra Kedahs huvudstad Alor Setar. Kedahs guvernör, Phraya Aphaithibet (Saeng), flydde till Phatthalung.

Den siamesiske guvernören i Nakhon Si Thammarat, Chaophraya Nakhon (Noi), började rusta en armé och bad Songkhla och Pattani om att göra detsamma. Songkhla motsatte sig detta och i Pattani startade ett uppror. Pattani hade varit uppdelat i sju små stater under Songkhlas kontroll sedan 1817 och nu slog de små staterna i Pattani ihop sina styrkor i ett försök att avsluta Siams herradöme i området. Fem av Pattanis sju små stater styrdes av en man vid namn Tuan Sulong ต่วนสุหลง.

När Pattani attackerade Songkhla begärde Songkhla hjälp från Bangkok, men inte ens de fyra arméer som Siam skickade var tillräckligt för att slå tillbaka Pattanimalajerna som stöddes av Kelantan och Terengganu.

Ytterligare siamesiska styrkor skickades därför till regionen och dessa förstärktes tidigt 1832 av Nakhon Si Thammarats styrkor under ledning av Chaophraya Nakhon (Noi), som hade lyckats återerövra Alor Setar och Kedah och återinrätta siamesiskt styre här. Den ovan omtalade Tunku Kudin hade begått självmord.

I mitten av 1832 hade de sju små staterna i Pattani kuvats av Chaophraya Phrakhlang (Dit Bunnag) och nya siamesiska guvernörer hade utnämnts i de flesta av staterna, inklusive i Pattani självt och i Yaring ยะหริ่ง. Yaring är numera ett distrikt i provinsen Pattani. Samma år som upproret 1832 tvingade britterna Ahmad Tajuddin att flytta från Penang till Malacka.

(Distriktet Yaring i Pattani)

Kedah veknade snabbt när man insåg hotet från de siamesiska arméerna i norr. Man erbjöd sig att betala ett stort skadestånd och att överlämna regenten från Pattani, som flytt hit, till siameserna. Nu tog man också itu med Terengganu, där den stolte sultanen inte var villig att be Siam om ursäkt. Han avlägsnades därför och ersattes av en kusin. När arbetet var avslutat i söder återvände siameserna hem med tusentals fångar och ett stort krigsbyte.

Rama III hade skickat hela 300 000 man till området i söder. Våldet de utövade var fruktansvärt brutalt och slutade med en symbolisk marsch där 400 fångar, vars senor på baksidan av knäna hade skurits av, tvingades "marschera" 100 mil till Bangkok!