Bangkok, Rama I - Rama VII - Öppningen mot väst
Krig mot Vietnam 1841-1845

Kambodjanerna var nu innerligt trötta på att styras av en drottning och den pågående vietnamiseringen och de fruktade att Vietnam helt enkelt skulle annektera Kambodja. De såg nu prins Ang Duong som sitt sista hopp att få tillbaka en manlig regent.

Därför gjorde man nu uppror mot vietnameserna och bad Siam om hjälp. En mission skickades till Bangkok för att be om att Ang Duong skulle få återvända för att bli kung. Det blev återigen Chaophraya Bodindecha som skulle hjälpa Ang Duong tillbaka till Kambodja. I början av 1841 lämnade de Bangkok och marscherade in i Kambodja.

De siamesiska trupperna i Battambang förstärktes och trupper skickades också för att skydda Siem Reap. Bodindecha skickade en avdelning för att inta Kampong Thom och den kambodjanske guvernören av Pursat valde att fly från vietnameserna och slå sig samman med siameserna.

De tre vietnamesiska kommendanterna i Pursat drog sig tillbaka från staden och Bodindecha var inte sen att ockupera den. Men den vietnamesiske generalen i Phnom Penh begav sig till Chi Kraeng จีแกรง, som idag tillhör den kambodjanska provinsen Siem Reap, och besegrade de siamesiska styrkorna som befann sig där.

Bodindecha lämnade kvar Ang Duong i Pursat och hans armé marscherade i väg för att kringgå vietnameserna och intog på vägen Chau Doc. Många kambodjaner hade nu ställt sig på siamesernas sida och deltog i striderna. Inte mindre än 2 000 vietnameser togs till fånga och skickades till Bangkok. Bodindecha fortsatte sedan till Oudong där vietnameserna fortfarande hade ett starkt fäste.

Vietnamesiska ämbetsmän i Phnom Penh hade bett om att Ang Mey skulle få återvända till Kambodja för att få slut på oroligheterna, men kejsare Ming Mang hade vägrat. Men sedan dog Minh Mang och ersattes av sin son Thieu Tri (Thiao Thri) เทียวทรี (r. 14 februari 1841-4 november 1847) i början av 1841.

Thieu Tri såg nu till att skaffa fram ett eget alternativ till Ang Duong genom att frige prins Ang Em. När Bodindecha fick veta detta bad han Ang Duong att slå sig ner i Oudong i mitten av 1841. Detta för att kambodjanerna skulle få tid att vänja sig vid honom och bli lojala mot honom.

I augusti 1841 arresterades drottning Ang Mey och hennes systrar och fördes till Gia Dinh (Saigon). Ang Baen blev faktiskt mördad då hon dränktes i Mekongfloden 1842. Det finns emellertid en kambodjansk historiker som säger att hon torterades till döds av en vietnamesisk general, innan hon slängdes i floden. Någon källa säger att Ang Mey och systrarna fördes till Vietnam redan 1840.

Vietnameserna lät därefter belägra Oudong, men de avbröt belägringen och tog med sig Ang Em till Chau Doc. Denna reträtt förargade kejsare Thieu Tri så mycket att den vietnamesiske generalen faktiskt valde att begå självmord.

Bodindecha marscherade därefter in i Phnom Penh den 18 december 1841, men Ang Em hade lämnat staden och begett sig till den södra delen av Kambodja. Siameserna följde sedan efter vietnameserna ända till Chau Doc och hade därmed befriat större delen av Kambodja från vietnamesiskt inflytande. Men den södra delen av Kambodja behärskade prins Ang Em fortfarande.

Bodindecha lät nu installera Ang Duong (Phra Ong Duang) พระองค์ด้วง (r. 1841-1844) som kung i Phnom Penh. Problemet med Ang Em skulle senare lösa sig då han omkom i inbördeskriget 1843.

I början av 1842 inleddes en ny siamesisk offensiv och siamesiska flottstyrkor anlände till Kampot, som skulle användas som bas varifrån förnödenheter skickades till de siamesiska arméerna. Bodindecha lät också gräva skyttegravar utmed Ha Tien-kanalen vid Chau Doc för att försvara sig mot vietnamesiska motattacker.

Ytterligare en siamesisk flottstyrka anlände till Ha Tien som belägrades och utsattes för artilleribeskjutning. Men vietnameserna fick förstärkningar från Hué och centrala Vietnam och styrkan som anlände från Gia Dinh (Saigon) kom till stadens undsättning. Detta fick den siamesiska flottstyrkan att dra sig tillbaka till Kampot då monsunen närmade sig.

Detta tillbakadragande av den siamesiska flottstyrkan fick negativa konsekvenser för Bodindechas armé. Vietnameserna från Ha Tien kunde nu ta sig fram till Chau Doc och i maj 1842 tvingades Bodindecha dra sig tillbaka. Vietnameserna förföljde dem och lyckades ta ett stort antal siamesiska krigsfångar.

Det var först nu när den vietnamesiska motoffensiven blivit framgångsrik och det såg ut som en seger för vietnameserna som Ang Mey kunde återvända till Kambodja. I mars 1844 skrev Ang Mey ett brev till ämbetsmännen och ledarna i provinserna där hon bad om stöd för sitt regentskap. Ang Mey (r. 1844-1845) återinsattes därefter som drottning av Kambodja.

Vietnameserna återerövrade Phnom Penh 1845 och siameserna hade därför tagit med sig Ang Duong och retirerat till Oudong. Samma år lämnade Bodindecha kvar sin armé i Oudong och reste till Bangkok för att konsultera Rama III. Därefter återvände han med ytterligare 40 000 soldater. Denna förstärkning gjorde att vietnameserna misslyckades med att inta Oudong. Men de behöll Phnom Penh.

Ang Mey hade nu avsatts av vietnameserna och hon och hennes systrar hade 1845 förts till Hué.

Både Vietnam och Siam ville nu uppenbart få till stånd en fred och fredsförhandlingar inleddes 1845-1846. Ett fredsavtal skrevs under i juni 1846 och 1847 hade Vietnam dragit bort alla sina styrkor från Kambodja.

Kung Ang Duong accepterades slutligen som kung av bägge parter och hans andra regeringstid anges därför till 1845-19 oktober 1860. En del källor har inte med drottning Ang Meys andra regeringsperiod och anger därför Ang Duongs regeringstid till 1841-1860. Han blev krönt först den 7 mars 1848.

I oktober 1846 släppte vietnameserna en dotter och andra familjemedlemmar till Ang Duong och de återförenades i Oudong. Det kambodjanska hovet skulle stanna kvar i Oudong ända fram till 1866 då man flyttade till Phnom Penh.

Kambodja hamnade under gemensamt siamesiskt-vietnamesiskt beskydd och i januari 1847 betalade Ang Duong tribut till både Siam och Vietnam. Men man skickade tribut till Hué vart tredje år och en årlig tribut till Bangkok. Detta skulle fortsätta ända tills fransmännen gjorde Kambodja till ett franskt protektorat 1863. Ännu en gång, liksom fallet varit under Rama I, hade Siam blivit den dominerande makten i Kambodja.

Vietnam och Siam kompromissade och det blev bestämt att Ang Duong och Ang Mey skulle regera sida vid sida. De två kröntes samtidigt i Bangkok och Phnom Penh 1848, men de historiska källorna nämner bara Ang Duongs trontillträde. Ang Mey nämns istället som tronarvinge och inte som regent.

Trots att Ang Duong var noga övervakad av siameserna har han ändå behandlats respektfullt av kambodjanska historiker, som betraktar honom som grundare av en modern självständig nation efter årtionden av krig, oro och vietnamesisk kontroll. Han var en poet och en from buddhist, som verkade för att återupprätta rikets anseende. Han välkomnade europeiska besökare vid hovet och i slutet av sin regeringstid ledde han framgångsrikt kambodjanska styrkor mot ett cham-rebeller.

Ang Duong försökte också minska det siamesiska inflytandet genom att i hemlighet be den franske kejsaren Napoleon III จักรพรรดินโปเลียนที่ 3 (r. 1852-1870) om hjälp. Ett franskt sändebud skall därefter ha försökt ta sig till Oudong, men stoppades av siamesiska ämbetsmän.


(Napoleon III)


Stavningsvarianter och alternativa regeringstider;

Chi Kraeng; Chi-kreng, Chi Kreng, Gycrang, ชีแกฺรง.

Thieu Tri; Phra Chao Thiao Tri พระเจ้าเถี่ยวตรี, Thiệu Trị.

Ang Duong; Hariharak Ramaisarah, Phra Racha Somdet Phra Harirak Ram Suriya Maha Isuan Adiphap พระราชา สมเด็จพระหริรักษ์รามสุริยะมหาอิศวรอดิภาพ, Preah Baat Ang Duong, Preah Raja Samdach Preah Hariraksha Rama Suriya Maha Isvara Adipati. Somdet Phra Harirak Ram Maha Itsarathibodi สมเด็จพระหริรักษ์รามมหาอิศราธิบดี.
Alternativ regeringstid för Ang Duong; 1840-1859, 1841-19 oktober 1860, 1841-1850, 1841-1859, 1841-1844 och 1845-1860.

Denna artikel senast uppdaterad: 2019-12-17, 20.53
Följ oss:
Som prenumerant på uppdateringar kommer du att få löpande information från thailandshistoria.se om nya artiklar och sektioner på vår hemsida, samt annan thairelaterad information som kan vara intressant från utomstående källor.

I våra utskick finns länkar du enkelt klickar på för att avsluta prenumerationen på uppdateringar på thailandshistoria.se.

Genom att klicka på "Prenumerera" accepteras dessa villkor och prenumeration till
påbörjas.