Bangkok, Rama I - Rama VII - Bangkok blir huvudstad
Rama I:s bakgrund och familj

Rama I fick tio barn med sin huvudfru, som faktiskt aldrig fick någon formell drottningtitel av sin man. Hon hette från början Nak นาค (15 mars 1737-25 maj 1826) och var dotter till en välhavande affärsman, som sägs ha varit etnisk mon.

(Se även toppmenyn "Kungligheter, övriga personer & kuriosa," artiklarna "Rama I, bakgrund" och "Hustrur och barn till Rama I.")

Nak hade gift sig med den blivande Rama I någon gång under perioden 1758-1761. Då var han känd som den högt rankade ämbetsmannen Luang Yokrabat i Ratchaburi.

Det skulle dröja ända tills Naks son (Rama II) blev kung innan hon fick den kungliga titeln Krom Somdet Phra Amarindramat (Krom Somdet Phra Amarintharamat) กรมสมเด็จพระอมรินทรามาตย์. Hon kallas oftast för Amarindra (Amarin) อมรินทร.

Ännu senare fick hon drottningtiteln Somdet Phra Amarinthara Borommarachini สมเด็จพระอมรินทราบรมราชินี av kung Rama VI.

Alla Rama I:s barn hade fötts före hans kröning och då han väl blev krönt var sex av barnen redan döda. Kvar i livet fanns två söner och två döttrar.

Den äldste sonen hette Chao Fa Chim เจ้าฟ้าฉิม (24 februari 1767-21 juli 1824) och han är också känd som prins Isarasundhorn (Chao Fa Kromma Luang Itsarasunthon) เจ้าฟ้ากรมหลวงอิศรสุนทร. Han kommer senare att bli till Rama II.

Hans yngre bror Chao Fa Chui เจ้าฟ้าจุ้ย (29 mars 1773-16 juli 1817) och är också känd som prins Senanurak (Chao Fa Kromma Khun Senanurak) เจ้าฟ้ากรมขุนเสนานุรักษ์.

Bland döttrarna, som dött före Rama I:s kröning, fanns en dotter vid namn Chim Yai (Chao Fa Chim Yai) เจ้าฟ้าฉิมใหญ่ (1757?-29 september 1779) som varit gift med kung Taksin. Hon lämnade efter sig en son som kung Rama I senare tog till sig som prins.

Denne son kommer senare att dyka upp som prins Kasatranuchit (Kromma Khun Kasatranuchit) กรมขุนกษัตรานุชิต (17 september 1779-13 september 1809).

För att göra det riktigt rörig är Kasatranuchit också känd som Chao Fa Men เจ้าฟ้าเหม็น, Chao Fa Supantuwongse (Chao Fa Suphanthuwong) เจ้าฟ้าสุพันธุวงศ์ och Chao Fa Aphaithibet เจ้าฟ้าอภัยธิเบศร์!

Bortsett från sina egna barn gav Rama I kungliga titlar till sin bror, sina två överlevande systrar, sin dotterson samt elva brorsöner och brorsdöttrar.

En av hans brorsöner hade just återvänt från en ambassad i Peking som skickats dit av kung Taksin. Trots att kung Taksin hade regerat i 14 år hade kejsaren av Kina inte erkänt honom som kung förrän 1781.

Rama I:s mest betydelsefulla systerdotter hette Bunrot บุณรอด (21 september 1767-18 oktober 1836). Hon var dotter till kungens andra syster Sri Sudaraksa (Cha Fa Krom Phra Si Sudarak) เจ้าฟ้ากรมพระศรีสุดารักษ์ (1739-28 juli 1799). Bunrots pappa var en välhavande kinesisk handelsman känd under namnet Chao Krua Ngern เจ้าขรัวเงิน แซ่ตัน (?-?).

Bunrots betydelse ligger i att hon så småningom gifte sig med prins Isarasundhorn. Hon kommer senare att bli känd som drottning Sri Suriyendra (Somdet Phra Si Suriyen) สมเด็จพระศรีสุริเยนทร์. Härigenom tillfördes släkten Chakri ytterligare kinesiskt blod.

Rama I hade också barn med sina bihustrur, eller Chao Chom Manda เจ้าจอมมารดา och dessa barn fick titeln Phra Ong Chao. Rama I fick sammanlagt 42 barn, 17 söner och 25 döttrar med 29 olika mödrar. Dessa hustrur ägnade en stor del av sin tid med att bygga och renovera inte mindre än 23 buddhisttempel i Bangkok och Thonburi.

(Se även toppmenyn "Kungligheter, övriga personer & kuriosa," "Tidigare kungligheter," "Hustrur och barn till Rama I.")

Faktum är att de två döttrarna till Rama I, som överlevt hans kröning, aldrig någonsin blev gifta och de lämnade heller ingen avkomma efter sig. Det betraktades som under deras värdighet, nu då de var kungliga, att gifta sig med kungens undersåtar.

Alla grannländers kungliga familjer var dessutom vasaller eller fiender. Kungliga prinsessor från Chakridynastin skulle i generationer få lida av detta dilemma.

Förutom titlarna Chao Fa eller Phra Ong Chao fick de flesta prinsarna ytterligare en titel: Krom กรม. Rama I belönade också många av de officerare som kämpat tillsammans med honom med höga titlar.

Angående Rama I:s regering så behöll kungen det välbeprövade byråkratiska systemet från Ayutthayaperioden, som utvecklats under kung Ramathibodi I:s och kung Trailoks tid. Det fanns fem departement; ett försvars-, inrikes-, finans-, palats-, och ett jordbruksdepartement.

Med den ökande handeln i Bangkok blev ledningen av hamnen allt viktigare, men den sorterade fortfarande under finansdepartementet, Phrakhlang. Det var från denna hamnledning som utrikesdepartementet så småningom utvecklades. Men under tiden fungerade finansministern, Chaophraya Phrakhlang, också som utrikesminister.

Det var uppenbart att det att vara förstfödd ännu inte betraktades som kvalificerande nog att bli tronföljare. Prins Isarasundhorn blev heller inte utnämnd till Maha Uparat. Det hade istället Rama I:s bror, Chaophraya Surasi, blivit. Surasi var också känd som prins av Främre palatset.

Trots att Rama I alltid erkänt sin första hustru Nak (Amarindra) huvudfru (drottning) verkar det inte som om hon fick någon titel eller nytt namn under hans regeringstid. Det fick hon som tidigare nämnt först då hennes son blivit kung.

Amarindra hade en bror och tre systrar. Brodern blev Xuto (Chuto)-familjens ชูโต överhuvud. Den första systern fick ingen manlig arvinge. Den andra systern gifte sig med en man från Bunnagfamiljen, adelsmannen och ämbetsmannen Chaophraya Akkha Mahasena (Bunnag) เจ้าพระยาอรรคมหาเสนา (บุนนาค) (1738-1805).

Chaophraya Mahasena var sjätte generation till den tidigare omtalade persiske shejken Ahmad som hade slagit sig ner i Ayutthaya på 1600-talet där han snabbt blivit en betydelsefull man. Den tredje systern bildade familjen na Bangchang ณ บางช้าง.

(Se även ”Ayutthaya,” "Ayutthaya och kontakterna med väst," artikeln ”Perserna i Ayutthaya.”)

Vad vet vi då om Rama I:s förfäder? Den senare kung Mongkut menade att Rama I härstammade från monofficerare som kommit till Ayutthaya från Burma, då prins Naresuan återvände från sin exil i Burma 1571.

Så här säger en annan källa; Thong Duangs förfäder, på den manliga sidan, var etniska mon som kommit från Pegu till Ayutthaya tillsammans med prins Naresuan 1584. Naresuan hade gett dessa mon en hemstad vid Wat Khun Saen วัดขุนแสน och de hade varit anställda i siamesisk tjänst sedan dess. Wat Khun Saen finns fortfarande kvar som en ruin i Ayutthaya.

(Se även ”Ayutthaya,” avsnittet ”Ayutthaya och kontakterna med väst,” artikeln ”Siam proklamerar sig åter självständigt (1584).”)

Därefter blir allt oklart fram till Phraya Kosa (Pan), som varit ambassadör till Frankrike under kung Narais regeringstid. Från honom kan fyra generationer spåras bakåt och den fjärde var Rama I:s far Thong Di.

(Se även ”Ayutthaya,” ”Samuel White,” artikeln ”Siams första ambassad till Frankrike.”)

Det har också sagts att Phraya Kosas mor var den tidigare omtalade prinsessan Amphai. Om detta är korrekt så måste hon ha varit släkt med kung Ekathotsarot, liksom kung Narais mor. För vi vet att kung Narai hade gift in sig i den tidigare dynastin.

(Se även ”Ayutthaya,” avsnittet ”Ayutthaya och kontakterna med väst,” artikeln ”Kung Chai (r. 1656-1656) - Kung Si Suthammaracha (r. 1656-1656) – Kung Narai (r. 1656-1688).”)

Då verkar det som om Chakrifamiljen stammar helt tillbaka från Phra Ruang-dynastin av Sukhothai och U Thong-dynastin i Ayutthaya genom den kvinnliga grenen från prinsessan Amphai.

Detta menar den långt senare prins Chula Chakrabongse (Phra Ong Chao Chula Chakraphong) พระองค์เจ้าจุลจักรพงษ์ (28 mars 1907-10 december 1963).


(Chula Chakrabongse)

En källa berättar följande dramatiska historia;

Jag har tidigare berättat att general Chakri 1779 hade tagit en av kung Siribunyasarns döttrar som konkubin. Hon blev senare känd som Chao Chom Waen och påstås ha blivit sin mans favorit.

Hans hustru Nak påstås ha haft mycket svårt att acceptera detta och skall vid ett tillfälle ha slagit Waen med en träkäpp. Waen sprang då till sin man och berättade om detta, vilket gjorde honom rasande. Han blev så arg att han hotade med att döda Nak med ett svärd.

Det var bara med hjälp av den ovan omtalade sonen Chao Fa Chim som Nak kunde fly till palatset i Thonburi för att bosätta sig hos sin dotter Chim Yai, som då var en hustru till kung Taksin.

Efter denna händelse skulle förhållandet mellan Nak och Chaophraya Chakri aldrig bli bra igen och Nak stannade kvar i palatset i Thonburi. Då Chim Yai dog 1779 tog Nak hand om dotterns barn, inklusive den ovan omtalade prins Kasatranuchit.

Amarindra levde ett tillbakadraget liv intill hon dog 89 år gammal 1826.


Stavningsvarianter;

Amarindra; อัมรินทร์.

Isarasundhorn; Isarasundorn, Isarasunthorn, Issarasunthorn, Itsarasunthorn, Itsarasuntorn.)

Chao Fa Chui; Chuy, สมเด็จเจ้าฟ้าชายจุ้ย.

Senanurak; Krom Phra Ratchawang Bowon Maha Senanurak กรมพระราชวังบวรมหาเสนานุรักษ์.

Kasatranuchit; Kasatra, Kasutranuchit, Krasatranuchit, Kshatriyanuchit, กระษัตรานุชิต.

Chao Fa Men; Mom Men หม่อมเหม็น.

Bunrot; Bunreod, Boonrad.

Sri Suriyendra; Somdet Phra Si Suriyenthara Borommarachani สมเด็จพระศรีสุริเยนทราบรมราชินี.

Chaophraya Akkha Mahasena; Akkara, Akara Mahasena, Akkra, Ankha-Mahasena, Chaophraya Mahasena เจ้าพระยามหาเสนา.

Na Bangchang; Na Bangxang.

Chula Chakrabongse; Mom Chao Bhongsechak Chakrabhongse, Chulachakrapongse.

Denna artikel senast uppdaterad: 2016-12-02, 10.46
Följ oss:
Som prenumerant på uppdateringar kommer du att få löpande information från thailandshistoria.se om nya artiklar och sektioner på vår hemsida, samt annan thairelaterad information som kan vara intressant från utomstående källor.

I våra utskick finns länkar du enkelt klickar på för att avsluta prenumerationen på uppdateringar på thailandshistoria.se.

Genom att klicka på "Prenumerera" accepteras dessa villkor och prenumeration till
påbörjas.