Efter Ayutthayas fall blev Burma själv hotat av en invasion från ett helt annat håll, nämligen från ett imperialistiskt Kina. Kineserna påstod att de kände sig hotade då burmeserna gick in i lao-shanområdet på gränsen till Yunnan.

Kina som lydde under manchukejsaren Chien-lung (Qianlong-kejsaren) (r. 11 oktober 1735-8 februari 1796) menade att landet utsattes för burmesisk aggression och 1768 skickades en armé från Yunnan in över gränsen till shanstaterna i Burma.

Andra källor talar om fyra kinesiska invasionsförsök som börjat redan 1765 och som fortsatte fram till 1769. Men hursomhelst hade Yunnanprovinsen i Kina nyligen underlagts manchuernas herradöme och det förekom oroligheter vid gränsen mellan Burma och Yunnan.

Burmeserna lyckades slå tillbaka kineserna gång på gång, men vid ett tillfälle nådde kineserna nästan fram till Ava. De hade bara 50 kilometer kvar till Ava då de blev grundligt besegrade. Att burmeserna lyckades hålla kinesernas invasionsstyrkor stången var en stor militär bedrift. Dessa strider försvagade dock Burma, vilket skulle få stor betydelse för siameserna i det kuvade Siam. 

Kineserna inledde fredsförhandlingar med burmeserna i Kaungton i nuvarande norra Burmas, som 1770 resulterade i en fred.