Forntid - De tidiga människorna i Sydostasien
Andra minoritesgrupper i Thailand

Följande minoritetsgrupper räknas inte till tai-folken. De har uppenbart ett annat etniskt ursprung och talar, eller har talat språk, som inte tillhör taispråken. Vi börjar med att presentera några av minoritetsgrupperna i nordöstra Thailand, som även kallas för Isan อีสาน.

I Isan finns, förutom det tidigare omtalade laofolket, även en stor folkgrupp tillhörande khmer-folket (khamen) เขมร. Majoriteten av dessa khmer är i dag kända som kambodjaner och är bosatta i dagens Kambodja (Prathet Kamphucha) ประเทศกัมพูชา. Deras språk tillhör gruppen mon-khmer (phasa trakun mon-khamen) ภาษาตระกูลมอญ-เขมร.

Khmerer som sedan lång tid är bosatta i Isan kallas thai-khmerer (thai chüasai khamen) ไทยเชื้อสายเขมร. Det thailändska namnet betyder ”thai med kambodjansk ursprung.”

Dessa thai-khmer är omkring 1.2 miljoner till antalet och talar sin egen variant av kambodjanska. På thai har denna dialekt flera namn såsom phasa khamen thin thai ภาษาเขมรถิ่นไทย, phasa khamen nüa ภาษาเขมรเหนือ (nordkhmer) eller phasa khamen Surin ภาษาเขมรสุรินทร์ (khmer Surin).

Men det finns en del språkforskare som menar att nordkhmer eller khmer Surin bör betraktas som ett eget språk istället för en dialekt, även om det är nära besläktat med standardkhmer eller centralkhmer.

(Khmerfolket och dess ursprung kan du läsa mera om längre fram i avsnittet ”De tidiga människorna i Sydostasien,” artikeln ”Indoneser.”)

Det har funnits khmerer i Isan åtminstone sedan khmerriket bildades. Senare då taifolk blev de dominerande i området blev khmererna utsatta för ett ökat tai-inflytande och på 1700-talet annekterades den tidigare kambodjanska provinsen Surin สุรินทร์. Khmerinvånarna här blev då undersåtar till den siamesiske kungen och en lång process av kulturell assimilering inleddes.


(Surin)

Ett annat folkslag i Isan är kuy (kui) กูย, som flyttade in västerifrån på Khoratplatån (Thi Rap Sung Khorat) ที่ราบสูงโคราช på 1700-talet. De anlände samtidigt med lao-folket. Kuy-folket talar liksom khmerfolket ett språk tillhörande språkfamiljen mon-khmer. Uppskattningsvis finns det 300 000 personer i Thailand som fortfarande talar detta språk. Lägg märke till att thailändarna kallar dem för suai ส่วย.


(Kuy)


(Karta över Khoratplatån)

Idag finns det kuy även i Laos och Kambodja.

Folkgruppen bru บรู (som betyder ”folket som lever i skogen") är en etnisk grupp som finns i Thailand, Laos och Vietnam. Deras språk tillhör också språkfamiljen mon-khmer. I Thailand lever de flesta bru i provinserna Sakon Nakhon สกลนคร och Mukdahan มุกดาหาร i Isan.


(Bru)


(Sakon Nakhon)


(Mukdahan)

Folkgruppen so โส้ lever på båda sidorna av Mekongfloden i Isan och Laos. Namnet sägs betyda ”äldre broder,” vilket indikerar att de fanns på plats innan deras ”yngre bröder” laofolket kom till området. De har ett eget språk som tillhör även det tillhör språkfamiljen mon-khmer. Men många av dem talar också lao.


(So)

De drevs under de tidiga århundradena uppenbart bort från de bästa landområdena av taifolk. För omkring 400 år sedan tvingade taispråkiga grupper dem att flytta ännu en gång och den här gången till Mekongflodens bankar. Gradvis tog de till sig taifolkens sätt att leva.

I norra nuvarande Thailand finns folkgrupperna lawa ละว้า och mlabri มลาบรี. De talar båda språk tillhörande familjen mon-khmer.


(Lawa i Chiang Mai)

Lawa kommer jag att berätta mera om i avsnittet ”Thailand och omkringliggande länder före och under taifolkens ankomst,” artikeln ”Lawafolket.” Mlabri kan du läsa mera om i detta avsnitt, artikeln ”Indoneser.”

I provinsen Nan น่าน i norra Thailand finns ett folkslag som kallas khmu (khamu) ขมุ. De flesta (fler än 600 000) bor i Laos och omkring 10 000 har bosatt sig i Thailand. Deras språk tillhör också språkfamiljen mon-khmer.


(Nan)


(Khmu)

Lua ลัวะ är en minoritetsgrupp i Laos även om det numera bor en relativt stort antal i Thailand. Deras språk tillhör också språkfamiljen mon-khmer. Under Vietnamkriget (Songkhram Wiatnam) สงครามเวียดนาม flydde många lua från den laotiska provinsen Luang Prabang (Luang Phrabang) หลวงพระบาง till provinsen Nan i Thailand.

(Luang Prabang borde egentligen skrivas Luang Phabang. Detta då bokstaven r inte finns med i den laotiska stavningen och p:et är ett aspirerat p som bör skrivas ph. Tidigare fanns bokstaven r inte ens med i det laotiska alfabetet, men numera finns den med och används då man skriver utländska namn där bokstaven ingår.)

Det fanns en stor koncentration av lua i flyktinglägret Ban Vinai (Sun Ophayop Ban Winai) ศูนย์อพยพบ้านวินัย i Thailand. Men tidigt under 1970-talet och 1980-talet fick många luafamiljer tillstånd att bosätta sig i USA (Saharat Amerika) สหรัฐอเมริกา. De familjer som blev kvar i läger i Thailand flyttade tillbaka till Sainyabuli (Chaiyaburi) ไชยบุรี och närliggande laotiska provinser i mitten av 1980-talet och i början av 1990-talet.

Observera att lua ibland felaktigt förväxlas med lawa!

Folkslaget phai finns också i Laos och Thailand. De talar också ett mon-khmer-språk. En källa säger att det finns 36 000 phai i provinsen Nan och 15 000 i Laos.

Folkslaget palaung (palong) ปะหล่อง är en etnisk mon-khmer-minoritet som finns i Shanstaten (Rat Chan) รัฐฉาน i Burma, i Yunnanprovinsen i Kina och norra Thailand. Endast ett mindre antal av deras sammanlagda befolkningsmängd på 557 000 finns i Thailand.


(Palaung)


(Shanstaten i Burma)

I nuvarande Thailand finns en minoritetsgrupp av chamfolk จาม som stammar från riket Champa (Anachak Champa) อาณาจักรจามปา. De talar ett språk tillhörande den austronesiska språkfamiljen (trakun phasa osatro-nisian) ตระกูลภาษาออสโตรนีเซียน och undergruppen malajo-polynesiska språk (klum phasa malayo-pholinesian) กลุ่มภาษามาลาโย-โพลีเนเซีย.

Detta rike kommer jag att berätta om längre fram i avsnittet ”Thailand och omkringliggande länder före och under taifolkens ankomst,” artikeln ”Champa.”

Det finns uppskattningsvis omkring 4 000 cham i Thailand. Många av dem har flyttat till södra Thailand för att söka arbete.

I södra Thailand finns det nästan två miljoner malajer มลายู som kallas för thai-malajer (thai chüasai malayu) ไทยเชื้อสายมลายู. Det thailändska namnet betyder ”thai med malajursprung.” De talar malajiska (phasa male) ภาษามาเลย์, som också tillhör gruppen malajo-polynesiska språk.

Dessa malajer bildade tidigt ett antal stater nere på Malackahalvön (Khap Samut Malayu) คาบสมุทรมลายู.

Om dessa stater kan du läsa i avsnittet ”Thailand och omkringliggande länder före och under taifolkens ankomst.” Till skillnad från den buddhistiska majoritetsbefolkningen är de flesta malajer muslimer มุสลิม.

I södra Thailand finns även folkgruppen negriter นิกริโต som jag också kommer att berätta mera om längre fram i avsnittet ”De tidiga människorna i Sydostasien,” artikeln ”Australier, negriter och melaneser.”

I södra Thailand finns också en folkgrupp som kallar sig själva för moken มอเก็น. De tillhör en austronesisk folkgrupp och talar ett språk som ingår i den malajo-polynesiska språkgruppen.

De kallas chao le ชาวเล, eller chao thale ชาวทะเล, av thailändarna och består av 2 000-3 000 personer som lever, eller har tidigare levt, ett nomadiskt liv till havs. Dessa moken finns även i södra Burma.


(Moken)

Det finns ytterligare en etnisk grupp som levt, eller som lever som havsnomader. Deras namn är urak lawoi อูรักลาโว้ย och de finns utmed södra Thailands västkust. Thailändarna kallar även denna grupp för chao thale.

Deras antal är omkring 6 000 och de talar ett språk som är närbesläktat med malay, men med thailändsk påverkan. Urak lawoi är bara en av flera sydostasiatiska etniska grupper som kallas för "havszigenare." Deras livsstil har genomgått en snabb förändring de senaste åren.

I Burma och utmed Thailands västra gräns mot Burma lever ett folkslag kallat mon มอญ. Detta folkslag kommer du också att läsa mera om längre fram. Se avsnittet Thailand och omkringliggande länder före och under taifolkens ankomst”, artikeln ”Monfolket - Suvarnabhumi, Dvaravati och Haripunjaya.”


(Mon i Thailand)


Stavningsvarianter;

Isan; Isaan, I-san, Isarn, Phak Isan ภาคอีสาน.

Khmerfolket; Chao khamen ชาวเขมร.

Kambodja; Anachak Khamen อาณาจักรเขมร, Kambuja, Kampuchea, Nam Vang (vietnamesiska).

Mon-khmer, språket; Austroasiatiska språk.

Surin; Changwat Surin จังหวัดสุรินทร์, Soren.

Kuy; Chao kui ชาวกูย, kamen-boran, khamen boran, khmer boran, koay, koi โกย, kouy, kuay กวย, kuoy. ASN; Chao suai ชาวส่วย, khamen pa dong เขมรป่าดง, nanhang, soai, souei, soui, suoy, yeu.

Bru; Brao, brou, bruu, thai kha ไทยข่า.

Sakon Nakhon; Changwat Sakon Nakhon จังหวัดสกลนคร, Sakon-Nakawn, Sakhon Nakhon (felaktigt), Sakon Nakawn.

Mukdahan; Changwat Mukdahan จังหวัดมุกดาหาร.)

So; Kaso กะโส้, tai so, tai-so, thai kaso ไทยกะโซ่, thai so ไทยโส้, ไทโซ่, ไทโส้.

Lawa; Chao lawa ชาวละว้า, la-wa, lwa.

Mlabri; Chao mlabri ชาวมลาบรี, ka ku, kha tong luang, mabri, ma ku, ma ku mla, mla bri, mrabri มระบรี, tong lueng, yumbri.

Nan; Changwat Nan จังหวัดน่าน, Jandapuri, Nanthaburi นันทบุรี, Wiang Nan, Wiang Tai.

Khmu; Kaamu, ka che, kamhmu, kammu, kamu, kemu, khammu, khamu, khamuk, khomu, kmhmu, lao terng, mou, pouteng, pu thenh, tenh, theng.

Lua; ลั้วะ.

Luang Prabang; Louangphrabang, Louang Phrabang, Louang Phabang, Louang Prabang, Loungprabang, Luang Phra Bang, Luang-Prabang, Müang Luang Phrabang เมืองหลวงพระบาง, Nam Chuong (vietnamesiska).

Sainyabuli; Sayabouli, Sayabouri, Saiyaboury, Sainyaburi, Xaignabouli, Xaignabouri, Xaiyabuli, Xaiyaboury, Xayaboury, Xayaburi, ไชยะบุรี หรือ ไซยะบุลี.

Phai; Htin (Laos), Kha Phay, Phay, Prai, Thung Chan Pray.

Palaung; Benglong palong, deang, de'ang, ta'ang.

Shanstaten; Rat Tai Yai (Rat Thai Yai) รัฐไทใหญ่, รัฐชาน.

Chamfolket; Chao cham ชาวจาม.

Champa; Champapura, Cho-po, Ciamba, Jampa, Müang Champa, Nagara Campa, Zhànchéng, จัมปา, จำปา.

Malajo-polynesiska språk; มาลาโยโพลินีเชียน.

Malajer; Chao malayu ชาวมลายู, melayu, melayu thai, ชาวมาเลย์.

Malajiska; Malajsiska, malaysiska, Bahasa Malaysia, Bahasa Melayu, Bahasa Malay.

Malackahalvön; Malajhalvön.

Negriter; Chao nikrito ชาวนิกริโต, negrito, negritto, nekrito เนกริโต.

Moken; Mawken, mokaen มอแกน, morgan.

Chao le; Chao leh, chao lay, chao ley, chao nam ชาวน้ำ, chao tha le, havszigenare, sea gypsies.

Urak lawoi; Lawoi, lawta, orak lawoi, orang laut (malay), u-rak la-woi.

Mon; Chao mon ชาวมอญ.

Denna artikel senast uppdaterad: 2017-04-30, 14.15
Följ oss:
Som prenumerant på uppdateringar kommer du att få löpande information från thailandshistoria.se om nya artiklar och sektioner på vår hemsida, samt annan thairelaterad information som kan vara intressant från utomstående källor.

I våra utskick finns länkar du enkelt klickar på för att avsluta prenumerationen på uppdateringar på thailandshistoria.se.

Genom att klicka på "Prenumerera" accepteras dessa villkor och prenumeration till
påbörjas.