Forntid - De tidiga människorna i Sydostasien
Andra minoritesgrupper i Thailand

Följande minoritetsgrupper räknas inte till taifolken. De har uppenbart ett annat etniskt ursprung och talar, eller har talat språk, som inte tillhör taispråken. Vi börjar med att presentera några av minoritetsgrupperna i nordöstra Thailand (Isan).

I Isan finns, förutom det tidigare omtalade laofolket, även en stor folkgrupp tillhörande khmerfolket (khamen) เขมร. Majoriteten av dessa khmer är i dag kända som kambodjaner och är bosatta i dagens Kambodja. Deras språk tillhör gruppen mon-khmerspråk (klum phasa mon-khamen) กลุ่มภาษามอญ-เขมร i den austroasiatiska språkfamiljen (phasa klum osatro-echiatik) ภาษากลุ่มออสโตร-เอเชียติก.

Khmerer som sedan lång tid är bosatta i Isan kallas thai-khmerer (thai chüasai khamen) ไทยเชื้อสายเขมร. Det thailändska namnet betyder ”thai med kambodjansk ursprung.” Dessa thai-khmer är omkring 1.2 miljoner till antalet och talar sin egen variant av kambodjanska. På thai har denna dialekt flera namn såsom phasa khamen thin thai ภาษาเขมรถิ่นไทย, phasa khamen nüa ภาษาเขมรเหนือ (nordkhmer) eller phasa khamen Surin ภาษาเขมรสุรินทร์ (khmer Surin).

Men det finns en del språkforskare som menar att nordkhmer eller khmer Surin bör betraktas som ett eget språk istället för en dialekt, även om det är nära besläktat med standardkhmer eller centralkhmer.

Khmerfolket och dess ursprung kan du läsa mera om längre fram i avsnittet ”De tidiga människorna i Sydostasien,” artikeln ”Indoneser.”

Det har funnits khmerer i Isan åtminstone sedan khmerriket bildades. Senare då taifolk blev de dominerande i området blev khmererna utsatta för ett ökat tai-inflytande och på 1700-talet annekterades den tidigare kambodjanska provinsen Surin สุรินทร์. Khmerinvånarna här blev då undersåtar till den siamesiske kungen och en lång process av kulturell assimilering inleddes.


(Provinsen Surin)

Ett annat folkslag i Isan är kuy (kui) กูย, som flyttade in västerifrån på Khoratplatån (Thi Rap Sung Khorat) ที่ราบสูงโคราช på 1700-talet. De anlände samtidigt med laofolket. Kuyfolket talar liksom khmerfolket ett språk tillhörande språkgruppen mon-khmer. Uppskattningsvis finns det 300 000 personer i Thailand som fortfarande talar detta språk. Lägg märke till att thailändarna kallar dem för suai ส่วย.


(Kuy)


(Karta över Khoratplatån)

Idag finns det kuy även i Laos och Kambodja och det är först i modern tid som de fått sitt eget skriftspråk. En folksaga berättar att några gamlingar från början skrivit ned deras språk på grisskinn, men att hundar sedan åt upp dessa. Därmed förlorade man sitt skriftspråk! Deras språk har flera dialekter och de flesta kuy kan också tala khmer och på en del håll håller språket faktisk på att gå förlorat.

Folkgruppen bru บรู är en etnisk grupp som finns i Thailand, Laos och Vietnam. Deras språk tillhör språkgruppen mon-khmer. I Thailand lever de flesta bru i provinserna Sakon Nakhon สกลนคร och Mukdahan มุกดาหาร i Isan.


(Bru)


(Provinsen Sakon Nakhon)


(Provinsen Mukdahan)

En källa säger att namnet bru betyder ”folket som lever i skogen" och en annan källa säger att det betyder ”berg.”

Folkgruppen so โส้ lever på båda sidorna av Mekongfloden i Isan och Laos. Namnet sägs betyda ”äldre broder,” vilket indikerar att de fanns på plats innan deras ”yngre bröder” laofolket kom till området. De har ett eget språk som tillhör språkgruppen mon-khmer. Men många av dem talar också lao.


(So)

Jag har vid något tillfälle sett uppgifter om att bru och so skulle vara besläktade. Men om så skulle vara fallet vet jag inte om man avser språkligt eller etniskt. Men jag har på senare tid inte kunnat bekräfta ovanstående påstående.

So-folket drevs under de tidiga århundradena uppenbart bort från de bästa landområdena av taifolk. För omkring 400 år sedan tvingade taispråkiga grupper dem att flytta ännu en gång och den här gången till Mekongflodens bankar. Gradvis tog de till sig taifolkens sätt att leva.

I norra nuvarande Thailand finns folkgrupperna lawa ละว้า och mlabri มลาบรี. De talar båda språk tillhörande familjen mon-khmer. Lawa kommer jag att berätta mera om i avsnittet ”Thailand och omkringliggande länder före och under taifolkens ankomst,” artikeln ”Lawafolket och wafolket.” Mlabri kan du läsa mera om i detta avsnitt, artikeln ”Indoneser.”


(Lawa i Chiang Mai)

I provinsen Nan น่าน i norra Thailand finns ett folkslag som kallas khmu (khamu) ขมุ. De flesta (fler än 600 000) bor i Laos och omkring 10 000 har bosatt sig i Thailand. Deras språk tillhör också språkgruppen mon-khmer.


(Provinsen Nan)


(Khmu)

Lua ลัวะ är en minoritetsgrupp i Laos även om det numera bor en relativt stort antal i Thailand. Deras språk tillhör också språkgruppen mon-khmer. Under Vietnamkriget (Songkhram Wiatnam) สงครามเวียดนาม flydde många lua från den laotiska provinsen Luang Prabang (Luang Phrabang) หลวงพระบาง till provinsen Nan i Thailand.

Luang Prabang borde egentligen skrivas Luang Phabang. Detta då bokstaven r inte finns med i den laotiska stavningen och p:et är ett aspirerat p som bör skrivas ph. Tidigare fanns bokstaven r inte ens med i det laotiska alfabetet, men numera finns den med och används då man skriver utländska namn där bokstaven ingår.

Det fanns en stor koncentration av lua i flyktinglägret Ban Vinai (sun ophayop Ban Winai) ศูนย์อพยพบ้านวินัย i Thailand. Men tidigt under 1970-talet och 1980-talet fick många luafamiljer tillstånd att bosätta sig i USA (Saharat Amerika) สหรัฐอเมริกา. De familjer som blev kvar i läger i Thailand flyttade tillbaka till Sainyabuli (Chaiyaburi) ไชยบุรี och närliggande laotiska provinser i mitten av 1980-talet och i början av 1990-talet.

Observera att lua ibland felaktigt förväxlas med de lawa som lever i Thailand!

Folkslagen phai (phai) พ่าย och mal (man) มาลล์ som är två undergrupper till lua, finns också i Laos och Thailand. Det finns 36 000 phai i provinsen Nan och 15 000 i Laos och omkring 4 700 mal i Thailand och drygt 23 000 i Laos.

Folkslaget palaung (palong) ปะหล่อง är en etnisk mon-khmer-minoritet som finns i Shanstaten (Rat Chan) รัฐฉาน i Burma, i Yunnanprovinsen i Kina och norra Thailand. Endast ett mindre antal av deras sammanlagda befolkningsmängd på 557 000 finns i Thailand.


(Palaung)


(Shanstaten i Burma)

I nuvarande Thailand finns en minoritetsgrupp av chamfolk จาม som stammar från riket Champa (Anachak Champa) อาณาจักรจามปา. De talar ett språk tillhörande den austronesiska språkfamiljen (trakun phasa osatro-nisian) ตระกูลภาษาออสโตรนีเซียน och undergruppen malajo-polynesiska språk (klum phasa malayo-pholinesian) กลุ่มภาษามาลาโย-โพลีเนเซีย.

Detta rike kommer jag att berätta om längre fram i avsnittet ”Thailand och omkringliggande länder före och under taifolkens ankomst,” artikeln ”Champa.”

Det finns uppskattningsvis omkring 4 000 cham i Thailand. Många av dem har flyttat till södra Thailand för att söka arbete.

I södra Thailand finns det nästan två miljoner malajer มลายู som kallas för thai-malajer (thai chüasai malayu) ไทยเชื้อสายมลายู. Det thailändska namnet betyder ”thai med malajursprung.” De talar malajiska (phasa male) ภาษามาเลย์, som också tillhör gruppen malajo-polynesiska språk. Dessa malajer bildade tidigt ett antal stater nere på Malackahalvön (Khap Samut Malayu) คาบสมุทรมลายู.

Om dessa stater kan du läsa i avsnittet ”Thailand och omkringliggande länder före och under taifolkens ankomst.” Till skillnad från den buddhistiska majoritetsbefolkningen är de flesta malajer muslimer มุสลิม.

I södra Thailand finns även folkgruppen negriter นิกริโต som jag också kommer att berätta mera om längre fram i avsnittet ”De tidiga människorna i Sydostasien,” artikeln ”Australier, negriter och melaneser.”

Thailändarna har ofta ett samlingsnamn på fem olika folkslag som lever som havsnomader i södra Thailand. De kallar dem för chao le ชาวเล, eller chao thale ชาวทะเล. Ett gammalt svenskt namn är havszigenare. De fem olika folken är moken มอเก็น, moklen (moklaen) มอแกลน, urak lawoi อูรักลาโว้ย, orang Sireh och orang Lanta.


(Moken)

Moken tillhör en austronesisk folkgrupp och talar ett språk som ingår i den malajo-polynesiska språkgruppen. De består av 2 000-3 000 personer som lever, eller har tidigare levt, ett nomadiskt liv till havs. Moken finns även i södra Burma.

Urak lawoi lever, eller har levt, som havsnomader och finns utmed södra Thailands västkust. Deras antal är omkring 6 000 och de talar ett språk som är närbesläktat med malay, men med thailändsk påverkan. Deras livsstil har genomgått en snabb förändring de senaste åren.

I Burma och utmed Thailands västra gräns mot Burma lever ett folkslag kallat mon มอญ, eller monfolket. Detta folkslag kommer du också att läsa mera om längre fram. Se avsnittet Thailand och omkringliggande länder före och under taifolkens ankomst”, artikeln ”Monfolket - Suvarnabhumi, Dvaravati och Haripunjaya.”


(Mon i Thailand)

Här nedan kommer jag att nämna ytterligare några folkslag som inte tillhör taifolken. Längre fram kommer jag att presentera mer information om dem.

Följande folkslag finns nämnda som etniska minoritetsgrupper;

Kaleung (kaloeng) กะเลิง, kayah (kaya) กะยา, mpi (ümpi) อึมปี้, blang (plang) ปลัง, bisu บิซู, lamet ละเม็ด, kha hor, thavung (thawüng) ทะวึง, gong (kong) ก๋อง, parauk, samtao สามเต้า och kayaw (kayo) กะยอ.

Kaleung finns i Laos och Thailand och består av omkring 16 000 personer. De är ungefär lika många i de båda länderna. I Thailand finns det kaleung i provinserna Mukdahan, Nakhon Phanom นครพนม och Sakon Nakhon.


(Provinsen Nakhon Phanom)

I Laos finns det kaleung i distriktet Khamkeut (Khamkoet) คำเกิด i provinsen Bolikhamsai (Khwaeng Bolikhamsai) แขวงบอลิคำไซ och ett mindre antal i distriktet Nakai (Müang Nakai) เมืองนากาย i provinsen Khammouane (Khammuan) คำม่วน.


(Provinsen Bolikhamsai i Laos)


(Provinsen Khammouane i Laos)

En del forskare menar att kaleungfolket kan ha varit bland de första invånarna i Sydostasien. En del kaleung säger att deras ursprungliga hemland låg i centrala nuvarande Laos, nära gränsen till Vietnam och att en del av deras förfäder vandrade in i Thailand tidigt på 1800-talet.

De assimilerades av Isankulturen och slutade gradvis att använda sitt eget språk. Deras ursprungliga språk tillhörde mon-khmerspråken. Det finns dock en del gamla personer som är tvåspråkiga och fortfarande kan tala originalspråket. Trots att de flesta glömt sitt ursprungliga språk har kaleung behållit en etnisk identitet, sina vanor och sin historia.

Kaleungfolket kan möjligen ha ett gemensamt ursprung med det tidigare omtalade brufolket.

De flesta kayah är bosatte i Kayahstaten (Rat Kaya) รัฐกะยา i Burma, men det finns ett stort antal som flytt striderna i Burma och sökt skydd i Thailand.


(Kayahstaten i Burma)

Ibland kallas kayah för karenni (kharenni) คะเรนนี, vilket är ett samlingsnamn för olika etniska grupper som lever i Kayahstaten. Men de etniska kayah bor företrädesvis i de norra delarna av Kayahstaten och talar sitt eget språk.

Lägg märke till att Kayahstaten tidigare hette för Karennistaten (Rat Karenni) รัฐกะเรนนี.

Det finns en västlig och en östlig variant av kayahspråket och de som bor i öst har svårt att förstå västlig kayah. Men många kan också tala språket sgaw karen (phasa kariang sako) ภาษากะเหรี่ยงสะกอ och kallas ibland också för röda karener (kariang daeng) กะเหรี่ยงแดง på grund av sina färgstarka röda huvudbonader och sjalar.

Folkslaget mpi, som är besläktade med lolofolket โลโล, består av omkring 1 500 personer i provinserna Nan och Phrae แพร่. Någon källa säger 3 500! Jag kommer att berätta mera om lolofolket längre fram!


(Provinsen Phrae)

Mpi härstammar från Yunnanprovinsen i Kina och kom till Laos på 1700-talet. Kort tid därefter migrerade de till nuvarande Thailand. Omkring 900 av dem kan fortfarande tala mpispråket och nästan alla talar idag flytande nordthai (thai nüa) ไทเหนือ.

Det finns omkring 1 000 bisu i norra Thailand och de har migrerat söderut utmed Mekongfloden från Yunnan eller Laos tidigare under 1900-talet. De har råkat ut för fientliga majoritetsinvånare var de än begett sig och idag är bisufolket föraktat av både kineserna och thailändarna, som kallar dem för en rad nedsättande namn. Bisu är uppenbart besläktade med folkslagen phunoi ผู้น้อย och mpi.

Det kommer mera om phunoi litet längre ned.

Lamet är en etnisk grupp i Laos och Thailand. I Laos finns det över 20 000 lamet och i Thailand bara omkring 100 i provinserna Chiang Rai och Lampang ลำปาง. I Laos räknas lamet som ett bergsfolk.


(Provinsen Lampang)

Folkslaget gong är en av de minsta buddhistiska folkgrupperna i världen. 1995 fanns det bara sammanlagt 200 individer i Thailand. 30 familjer levde i byn Ban Kok Chiang บ้านกกเชียง i distriktet Dan Chang (amphoe Dan Chang) อำเภอด่านช้าง i provinsen Suphanburi สุพรรณบุรี och 10 familjer bodde i byn Ban Khok Khwai บ้านคอกควาย i distriktet Ban Rai (amphoe Ban Rai) อำเภอบ้านไร่ i provinsen Uthai Thani อุทัยธานี.


(Provinsen Suphanburi)


(Provinsen Uthai Thani)

Det var nära byn Ban Kok Chiang som ett plan från Lauda Air เลาดาแอร์ störtade den 26 maj 1991, där samtliga 223 personer ombord omkom.

I bägge byarna lever dessa gong tillsammans med taifolk och giftermål med tai är vanligt förekommande. Detta har resulterat i att bara finns få etniska gong kvar. De två byarna har minimal kontakt med varandra och det talas därför olika dialekter i de två byarna.

Gongfolkets ursprung är något av ett mysterium och det verkar som om de en gång i tiden var betydligt talrikare och att de bodde i många byar i provinsen Kanchanaburi กาญจนบุรี och utmed gränsen till Burma. Gongfolket själv säger att de flyttade från Burma för omkring 100 år sedan, men det finns anmärkningsvärt nog inga gong kvar i Burma idag.


(Provinsen Kanchanaburi)

Deras ursprung kan kanske spåras genom deras språk som är en unik variant av sydlig lolo, som tillhör den tibetoburmanska språkgruppen. Alla vuxna gong lär kunna tala sitt eget språk, men samtidigt säger de att deras barn numera föredrar att tala thai hemma.

Det ovan nämnda folkslaget parauk inkluderas i wa-folket ว้า som jag kommer att berätta mera om längre fram i avsnittet ”Thailand och omkringliggande länder före och under taifolkens ankomst,” artikeln ”Lawafolket och wafolket.”

Folkslaget chong ช่่อง talar ett språk tillhörande mon-khmergruppen, som räknas till den austroasiatiska språkfamiljen. Detta folk finns idag i Kambodja och i de thailändska provinserna Trat ตราด och Chanthaburi จันทบุรี. Men deras språk skall enligt mina tillgängliga källor tyvärr vara på väg att försvinna.


(Provinsen Trat)


(Provinsen Chanthaburi)

Det finns historiska källor som menar att Chanthaburi grundades av chongfolket på 1100-talet, men fynd av två tusen år gamla stenredskap visar att området var bebott långt tidigare.

Phunoi är ett folkslag som finns i Laos, norra Thailand och Vietnam. De är släkt med mpifolket och bisufolket. Phunoi är uppenbart inte folkslagets ursprungliga namn som istället förmodligen är khong. Phunoispråket tillhör språkgruppen tibetoburmanska språk och är besläktat med lolo.


Stavningsvarianter;

Khmerfolket; Chao khamen ชาวเขมร.

Mon-khmerspråk; ภาษาตระกูลมอญ-เขมร, สาขามอญเขมร.

Austroasiatiska språkfamiljen; ตระกูลภาษาออสโตรเอเชียติก, ออสโตรอาเซียติค.

Surin; Changwat Surin จังหวัดสุรินทร์, Soren.

Kuy; Chao kui ชาวกูย, kamen-boran, kha kui, khamen boran, khmer boran, koay, koi โกย, kouei, koui, kouoi, kouy, kuai กวย, kuay, kuoy.

Suai; Chao suai ชาวส่วย, khamen pa dong เขมรป่าดง, nanhang, soai, souei, soui, suay, suey, suoy, yeu.

Bru; Baru, Brao, brou, bruu, Bru-Vân Kiều, kha bru, thai kha ไทยข่า, vankieu, บรูฮฺ.

Sakon Nakhon; Changwat Sakon Nakhon จังหวัดสกลนคร, Sakon-Nakawn, Sakhon Nakhon (felaktigt), Sakon Nakawn, Sakonnakon, Sakon-nakon, Sa-kon-na-kon, Sakonnakorn.

Mukdahan; Changwat Mukdahan จังหวัดมุกดาหาร, Mookdahan, Mookda-han.

So; Kaso กะโส้, kha so, so โซ่, tai so, tai-so, thai kaso ไทยกะโซ่, thai so ไทยโส้, ไทโซ่, ไทโส้.

Lawa; Chao lawa ชาวละว้า, la-wa, lua (felaktigt), lwa.

Mlabri; Chao mlabri ชาวมลาบรี, ka ku, kha tong luang, mabri, ma ku, ma ku mla, mla bri, mrabri มระบรี, tong lueng, yumbri.

Nan; Changwat Nan จังหวัดน่าน, Jandapuri, Nanthaburi นันทบุรี, Pua, Wiang Nan, Wiang Tai.

Khmu; Kaamu, ka che, kamhmu, kammu, kamu, kemu, khammu, khamu, khamuk, khomu, kmhmu, lao terng, mou, pouteng, pu thenh, tenh, theng.

Lua; Chao lua ชาวลัวะ, htin, kha thin ข่าถิ่น, kha t'in, lawa (felaktigt), lawia ละเวือะ, lua ลั้วะ, thin ถิ่น.

Luang Prabang; Louangphrabang, Louang Phrabang, Louang Phabang, Louang Prabang, Loungprabang, Luang Phra Bang, Luang-pra-bang, Luang-Prabang, Müang Luang Phrabang เมืองหลวงพระบาง, Nam Chuong (vietnamesiska).

Sainyabuli; Sayabouli, Sayabouri, Saiyaboury, Sainyaburi, Xaignabouli, Xaignabouri, Xaiyabuli, Xaiyaboury, Xayaboury, Xayaburi, ไชยะบุรี หรือ ไซยะบุลี.

Phai; Htin, thin eller t’in (Laos), thin prai ถิ่นไปรต์, kha phay, phay, prai ไปรต์, pray, thung chan pray.

Mal; Htin, khatin, madl, thin, thin man ถิ่นมาลล์, t'in, tin.

Palaung; Benglong palong, deang (kinesiska), de'ang (kinesiska), ta'ang.

Shanstaten; Rat Tai Yai (Rat Thai Yai) รัฐไทใหญ่, รัฐชาน.

Chamfolket; Chao cham ชาวจาม.

Champa; Cham Pa, Chăm Pa, Champapura, Chiêm Thành, Cho-po, Ciamba, Jampa, Müang Champa, Nagara Campa, Zhànchéng (kinesiska), จัมปา, จำปา.

Malajo-polynesiska språk; มาลาโยโพลินีเชียน.

Malajer; Chao malayu ชาวมลายู, melayu, melayu thai, ชาวมาเลย์.

Malajiska; Malajsiska, malaysiska, Bahasa Malaysia, Bahasa Melayu, Bahasa Malay.

Malackahalvön; Malajhalvön, Malakkahalvön.

Negriter; Chao nikrito ชาวนิกริโต, negrito, negritto, nekrito เนกริโต.

Chao le; Besing, chalome (burmesiska), chao leh, chao lay, chao ley, chao nam ชาวน้ำ, chao tha le, chau nam, chau talay, orang laut โอรังลาอุต (malaj), Salang ซลัง (burmesiska), salon, salone (burmesiska), sea gypsies, sea nomads, selon, selong, selung (burmesiska), silong, tai mai, water gypsies, โอรังลาอุ๊ต.

Moken; Chalome (burmesiska), mawken, maw-keng, maw-khen, mokaen มอแกน, morgan, morken, salone (burmesiska), selung (burmesiska).

Moklen; Chau bok, mokaen tamap มอแกนตามับ, moklem, singbok สิงบก.

Urak lawoi; Lawoi, lawta, orak lawoi, orang laut โอรังละอุต (malaj), uraklawoi, u-rak la-woi, urak lawot อุรักลาโว้ด, uraklawoy.

Orang Sireh; Betel-leaf People.

Orang Lanta; Orang Lonta โอรังลอนตา.

Mon; Chao mon ชาวมอญ, mun.

Kayah; Ka-ya.

Mpi; Ko pako ก้อปะกอ, mepi เมปี, um-pi, ümpi อึมปี.

Kaleung; Kalerng, Kaleum, Kha Leung, Kha-Leung, Khalong.

Kayah; Ka-ya.

Mpi; Ko pako ก้อปะกอ, mepi เมปี, um-pi, ümpi อึมปี.

Blang; Bulong, bulang.

Lamet; Lamed, khamet, khamed.

Kha hor; Kha haw, kha hao, kha hawk, huay.

Parauk; Baraog, baraoke, lua, palueck, palueg, paluek, palueng, plueg, praok, wa.

Thavung; Sothawüng โซ่ทะวืง?

Samtao; Blang, Bo Kho Pa, Bulang, Col, Con, Kawa, Kem Degne, Kiorr, Kontoi, Lua, Mu Di Pa, Phula, Pula, Pulang, Sam Tao, Samtau, Samtuan, Sen Chun, Xamtao.

Nakhon Phanom; Nakawn Panom, Nakhorn Phanom, Nakonpanom, Nakon-pa-nom.

Khamkeut; Kam-gerd, Kamkerd, Khamkaet, Khamkoed, Kham Keut, Kham-Kheut, Muang Khamkeut.

Bolikhamsai; Borikhamxai, Borikhamxay.

Nakai; Nakay.

Khammouane; Cam Mon, Cammon, Kammuen, Kammuan, Kammuon, Khammouan, Khammuan คำมวน, Kham Muang, Kham Muon, Khwaeng Khammuan แขวงคำม่วน.

Sgaw karen; S’gaw, Sgaw Kayin.

Röda karener; Kayahli, Red Karen.

Lolo; Chao lolo ชาวโลโล.

Phrae; Changwat Phrae จังหวัดแพร่, Phre, Pre, P’re.

Nordthai; Kham müang คำเมือง, lan na ล้านนา, phasa thai thin nüa ภาษาไทยถิ่นเหนือ, phasa thin phayap ภาษาถิ่นพายัพ thai tai khongไทใต้คง, thai yai ไทใหญ่.

Phunoi; cống, côông, khong, phounoi, phu noi.

Lampang; Kelang Nakhon Kaeng Nakorn, Khelang, Khelang Lakhon, Lakawn, Lakon, Lambang, Lam Pang, Mueang Lampang, Nakawn Lampang, Nakhon Lampang.

Suphanburi; Dhavaravadi Sri Suwanapum, Müang Song Phan Buri เมืองสองพันบุรี, Müang Suphan, Mueang Thawarawadi Si Suphannaphumi, Pantumburi, Phanchumburi, Subarnapuri, Sup’an, Suparnburi, Suphan, Suphan Buri, Suphannaphum สุพรรณภูมิ, Suvannaphum, Suvarnabhumi, Suvarnapuri, Suwanphumi.

Ban Khok Kwai; Ban Khog Kwai, Ban Khok Kwai.

Uthai Thani; Uthaithani.

Kanchanaburi; Changwat Kanchanaburi จังหวัดกาญจนบุรี, Karnjanaburi.

Wafolket; Ava, ba rāog, va, parauk, wazu (kinesiska), wǎzú.

Chong; Xong, ชอง.

Chanthaburi; Chandapuri, Chandraburi, Chantaburi.

Trat; Trad, Krat, Kratt.

Denna artikel senast uppdaterad: 2018-11-02, 16.09
Följ oss:
Som prenumerant på uppdateringar kommer du att få löpande information från thailandshistoria.se om nya artiklar och sektioner på vår hemsida, samt annan thairelaterad information som kan vara intressant från utomstående källor.

I våra utskick finns länkar du enkelt klickar på för att avsluta prenumerationen på uppdateringar på thailandshistoria.se.

Genom att klicka på "Prenumerera" accepteras dessa villkor och prenumeration till
påbörjas.