Forntid - De tidiga människorna i Sydostasien
Övriga taifolk i Thailand

Wikipedias sida angående etniska grupper i Thailand anger 22 taispråk och folkgrupper. Fem av dessa har jag berättat om i den föregående artikeln. Jag skall i den här artikeln fortsätta att berätta om de övriga taispråken och grupperna som finns med på denna Wikipediasida.

Wikipedias sida skiljer på de taispråkiga grupperna tai loei (thai loei) ไทเลย och lao lom ลาวหล่ม, medan andra källor säger att det är en och samma grupp. Tai loei stavas thai loei i Wikipedia. Lao lom kallas också för tai lom (thai lom) ไทหล่ม.

Enligt en källa är tai loei/lao lom sammanlagt omkring 27 000 till antalet och finns både i Thailand och Laos. I Thailand finns de utspridda i provinserna Loei เลย, Phetchabun เพชรบูรณ์, Phitsanulok พิษณุโลก och Nong Khai หนองคาย.


(Karta över provinsen Loei)


(Provinsen Phetchabun)


(Provinsen Phitsanulok)


(Provinsen Nong Khai)

Förväxla inte lao lom med lao loum (lao lum) ลาวลุ่ม, som är Laos officiella beteckning på befolkningen på låglandet i Laos. I lao loum ingår också majoritetsbefolkningen lao.

Wikipediasidan med etniska grupper i Thailand nämner också en rad andra taispråk såsom yong (phasa yong) ภาษายอง, yoy (phasa yoi) ภาษาโย้ย, lao khrang ลาวครั่ง eller tai khrang (thai khrang) ไทครั่ง, lao ngaew (lao ngaeo) ลาวแง้ว, lao ti ลาวตี้ och lao wiang ลาวเวียง/lao klang (lao khrang) ลาวครั่ง.

Sammanslagningen lao wiang/lao klang förstår jag inte riktigt, då lao khrang och lao klang förefaller vara olika stavningar för samma grupp. Lao khrang stavas litet olyckligt lao krang på den engelska Wikipediasidan om denna grupp.

Vid millennieskiftet 2000 talades språket yong av omkring 13 000 tai yong ไทยอง i provinserna Chiang Mai เชียงใหม่ och Lamphun ลำพูน. Det finns också en grupp yong som bosatt sig i området vid Mong Yawng (Mueang Yong) เมืองยอง i den nuvarande Shanstaten i Burma.


(Tai yong)


(Provinsen Chiang Mai)


(Provinsen Lamphun)

Yongfolket sägs vara nära släktingar till luefolket i Kina och deras språk skall vara mycket likt lue eller tai lue (thai lue) ไทลื้อ. Luefolket kommer jag att berätta mera om litet längre fram i denna artikel.

Språket yoy talades av omkring 6 000 personer i Thailand och Laos på 1990-talet, men tyvärr är detta språk på väg att försvinna helt.

Lao khrang finns utspridda i flera provinser i västra och centrala Thailand och deras folkmängd uppskattas till omkring 57 000 personer. Det sägs att dessa lao khrang i Thailand är ättlingar till lao, som togs till fånga och förslavades av invaderande siamesiska soldater, då resterna av kungadömet Lan Xang fallit samman i tre stater på 1700-talet.

Siameserna hade tvingat dessa krigsfångar att bosätta sig på den bördiga centralslätten där de fick arbeta som bönder med uppgiften att förse huvudstaden och armén med mat.

Lao ngaew är bosatta i flera olika provinser centrala och nordöstra Thailand och de är omkring 34 000 till antalet. Deras förfäder i Laos hade på 1860-talet begett sig söderut mot Mekongfloden (Maenam Khong) แม่น้ำโขง då kinesiska ho ฮ่อ härjade deras tidigare områden.

Dessa ho, eller hobanditer, kan du läsa mera om i ”Bangkok- Rama I-Rama VII,” avsnittet ”Kung Chulalongkorn,” artikeln ”Ho-banditerna.”

Lao ngaew korsade senare Mekongfloden och bildade samhällen på väldigt många olika platser i Siam. Idag lever majoriteten av dem i centrala Thailand, men det finns flera lao ngaew-byar utmed Mekongflodens bankar i provinserna Nong Khai och Loei.

Lao ti är en etnisk grupp som lever nära gränsen till Burma i provinsen Ratchaburi ราชบุรี (ofta förkortat Ratburi). 1998 uppskattade man deras antal till 200 personer.


(Provinsen Ratchaburi)

Lao wiang består av drygt 50 000 personer och som finns spridda över många provinser i nordöstra och centrala Thailand och även i Bangkok. Av någon anledning parar Wikipediasidan över etniska grupper i Thailand ihop lao wiang med lao khrang.

Lao wiang är också kända som tai wiang (thai wiang) ไทเวียง, lao vientiane (lao wiang chan) ลาวเวียงจันทน์, tai vientiane (thai wiang chan) ไทเวียงจันทน์ eller helt enkelt bara som Wiang เวียง. Dessa namn används också i Laos för invånarna i Vientiane (Wiang Chan) เวียงจันทน์, eller för deras ättlingar i Thailand.

Liksom andra grupper av lao hade lao wiang tvångsförflyttats från Laos och tvingats bosätta sig i Isan. Från början hade lao wiang varit slavarbetare, men de frigavs senare och blev en integrerad del av befolkningen i Isan. Många lao wiang betraktar sig därför numera som lao isan eller lao i stället för lao wiang.

I nordöstra Burma (Prathet Phama) ประเทศพม่า finns det 4-6 miljoner shan (chan) ฉาน, som är ett burmesiskt namn. Men det finns även många shan som flyktingar i Thailand och då framför allt i provinserna Mae Hong Son แม่ฮ่องสอน och Chiang Mai. Kanske är de så många som 100 000.


(Provinsen Maehongson)

Shanfolket kallas för tai yai (thai yai) ไทใหญ่ av thailändarna och de kallar sig också själva för tai. Tai yai kan översättas till ”stora tai.” Deras språk, shanspråket (phasa thai yai) ภาษาไทใหญ่, eller phasa chan ภาษาฉาน, kallar de själva för lik tai ลิ่กไต๊.

Den tidigare omtalade taigruppen tai yuan (nordtai) har kulturella, språkliga och historiska band till tai lue, tai khuen ไทขึน, som också kallas tai khoen (thai khoen) ไทเขิน, och thaifolket (siameserna). Ibland ser man också att shanfolket placerats i en grupp gemensamt med tai lue, tai khuen och tai yuan.


(Tai khoen)

Enligt en källa från 2000 talades språket tai khuen (phasa khoen) ภาษาเขิน, eller (phasa khuen) ภาษาขึน, av drygt 6 000 personer i provinserna Chiang Rai เชียงราย och Chiang Mai. De flesta tai khuen lever i området vid Kengtung (Chiang Tung) เชียงตุง i Shanstaten (Rat Chan) รัฐชาน i Burma och där finns det 1990 ungefär 100 000 användare av språket. Men det fanns också 10 000 tai khuen i Yunnanprovinsen i Kina 1999 och omkring 600 i provinsen Luang Prabang (Luang Phrabang) หลวงพระบาง i Laos 2003.


(Provinsen Yunnan i Kina)

Luang Prabang borde egentligen skrivas Luang Phabang. Detta då bokstaven r inte finns med i den laotiska stavningen och p:et är ett aspirerat p som bör skrivas ph. Tidigare fanns bokstaven r inte ens med i det laotiska alfabetet, men numera finns den med och används då man skriver utländska namn där bokstaven ingår.

I dagens norra Thailand bor det omkring 83 000 tai lue och framför allt i provinserna Nan น่าน, Chiang Rai, Phayao พะเยา och Chiang Mai. Denna uppskattning stammar från 2001. Men luefolket finns även i Kina. Laos, Burma och Vietnam. Deras sammanlagda folkmängd är kanske nästan 600 000.


(Provinsen Nan)


(Provinsen Phayao)

I Laos och norra Vietnam lever tai dam (thai dam) ไทดำ (svarta tai), tai khao (thai khao) ไทขาว (vita tai) och tai daeng (thai daeng) ไทแดง (röda tai). Till antalet är de kanske sammanlagt lika många som luefolket. Men det är bara tai dam som finns i Thailand och enligt en källa handlar det om omkring 700 personer.


(Tai dam)


(Tai khao)


(Tai daeng)

Taigruppen tai phuan (thai phuan) ไทพวน finns utspridda i nordöstra Thailand, medan andra grupper av dem finns utspridda i centrala Thailand och i provinsen Xiang Khouang (Chiang Khwang) เชียงขวาง i Laos. Deras antal är drygt 200 000 och de är ungefär lika många i Laos.


(Tai Phuan)


(Provinsen Xiang Khuang i Laos)

Xiang Khouang var tidigare känt som kungariket Mueang Phuan เมืองพวน, alternativt Mueang Phuan Xiang Khouang (Mueang Phuan Chiang Khwang) เมืองพวนเชียงขวาง, och de två namnen har blivit närmast synonyma.


(Naturbild från Xiang Khuang i Laos)

En annan taigrupp är tai saek (thai saek) ไทแสก, som finns i både Laos och Thailand. De flesta av dem bor vid Mekongfloden i centrala Laos och ett mindre antal har bosatt sig i nordöstra Thailand. Deras taispråk kallas saek (phasa saek) ภาษาแสก, men många använder numera lao som sitt förstaspråk. Deras sammanlagda antal uppskattas till 11 000 personer.


(Tai saek)


(Mekongfloden i Laos)

Taigruppen tai ya (thai ya) ไทหย่า och taispråket med samma namn talas av 5 000-6 000 personer i provinsen Chiang Rai เชียงราย, men riskerar på sikt att försvinna från Thailand då tai ya saknar eget skriftspråk. Men bland deras bröder i Kina lever språket vidare. År 2000 uppskattades tai yas sammanlagda antal till 50 000 personer.


(Tai ya)


(Provinsen Chiang Rai)

Taigruppen tai yo (thai yo) ไทญ้อ och språket med samma namn är nära släkt med taigruppen tai pao (thai pao) ไทเปา i Vietnam och kan härstamma härifrån. Men språket tai pao talas också i Laos. Tai yo hade tidigare sin egen unika skrift, men den används inte längre. I Laos och Thailand är språket tai yo känt under namnen tai mene (phasa thai maen) ภาษาไทแมน och tai nyaw (thai yo) ไทญ้อ.


(Tai yor)

Det tai yo, eller tai nyaw, som talas i centrala Thailand och västra Kambodja är en laodialekt, i stället för ”äkta” tai yo. De flesta talare av språket tai yo är bosatta i Laos och Vietnam, men de finns även i nordöstra Thailand. Här talar en källa om att det finns omkring 50 000 tai nyaw i Thailand och att deras sammanlagda antal är 120 000.

Det finns phu tai (phu thai) ภูไทย i centrala Laos, nordöstra Thailand och Vietnam och de talar ett distinkt eget språk som är närbesläktat med tai yo, tai phuan och lao i norra Laos. Det finns ingen inbördes förståelse mellan phu tai och lao-thai. Phu tai är heller inte nära besläktat med tai dam, vilket ibland påstås i källor på internet อินเทอร์เน็ต. Deras antal uppges till över 800 000 i de tre länderna och en källa talar om 470 000 i Thailand.


(Phu tai)

Folkslaget kaleun (kaloeng) กะเลิง finns i Laos och Thailand och består av omkring 16 000 personer. De är ungefär lika många i de båda länderna. I Thailand finns det kaleun i provinserna Mukdahan มุกดาหาร, Nakhon Phanom นครพนม och Sakon Nakhon สกลนคร.


(Kaleun i traditionella kläder)


(Provinsen Mukdahan)


(Provinsen Nakhon Phanom)


(Provinsen Sakon Nakhon)

I Laos finns det kaleun i distriktet Khamkeut (Khamkoet) คำเกิด i provinsen Bolikhamsai บอลิคำไซ och ett mindre antal i distriktet Nakai (Mueang Nakai) เมืองนากาย i provinsen Khammouane (Khammuan) คำม่วน.


(Provinsen Bolikhamsai i Laos)


(Provinsen Khammouane i Laos)

En del forskare menar att kaleunfolket kan ha varit bland de första invånarna i Sydostasien. En del kaleun säger att deras ursprungliga hemland låg i centrala nuvarande Laos, nära gränsen till Vietnam och att en del av deras förfäder vandrade in i Thailand tidigt på 1800-talet.

Det är nu det hela blir problematiskt då en Wikipediakällan om etniska grupper i Thailand räknar kaleun till taispråken. Problemet är att det finns källor som säger att kaleunfolket assimilerades av Isankulturen och gradvis slutade att använda sitt eget språk, som tillhörde den austroasiatiska språkfamiljen (phasa klum osatro-echiatik) ภาษากลุ่มออสโตร-เอเชียติก och undergruppen mon-khmerspråken (klum phasa mon-khamen) กลุ่มภาษามอญ-เขมร! Samma källa källa påstår att det fortfarande finns en del gamla personer som är tvåspråkiga och kan tala det ursprungliga språket.

Trots att de flesta kaleun har glömt sitt ursprungliga språk har de behållit sin etniska identitet, sina vanor och sin historia.

Till sist har vi en grupp som dock inte räknas som någon egen minoritetsgrupp. De kallar sig själva för tai khorat (thai khorat) ไทยโคราช, tai berng (thai boeng) ไทยเบิ้ง eller tai derng (tai doeng) ไทยเดิ้ง. De är främst bosatta i provinsen Nakhon Ratchasima นครราชสีมา, men några av dem finns också i närliggande provinser. Deras uppskattade folkmängd varierar kraftigt. Lägg märke till att Nakhon Ratchasima ofta förkortas till Khorat โคราช.


(Provinsen Nakhon Ratchasima)

Det kan vara intressant att vet att ordet Nakhon härstammar från ordet nagara på sanskrit och betyder stad.

Trots att tai khorat lever i nordöstra Thailand (Isan), där de flesta talar lao, talar tai korat centralthai (thai). Detta faktum har inneburit att de inte klassats som en egen etnisk grupp.

Tai khorat kan spåras tillbaka till Autthayakungen kung Narais (Phra Narai) พระนารายณ์ regeringstid på andra halvan av 1600-talet. Det var nämligen han som beordrade byggandet av en ny befäst stad som skulle markera gränsen i den nordöstra delen av hans rike. Staden blev sedermera känd under det siamesiska namnet Nakhon Ratchasima. Området hade tidigare kambodjanska namn.

Tai khorat är uppenbart nära släktingar till thaifolket. En del hävdar att de är ättlingar till thailändska soldater som gifte sig med kambodjanska kvinnor, men några bevis för detta finns det inte.

Då har jag faktiskt berättat om samtliga 22 thaispråk och deras brukare, som finns angivna i Wikipediasidan om etniska grupper i Thailand. I nästa artikel skall jag berätta litet om de taifolk som befinner sig utanför Thailand.


Stavningsvarianter;

Lao lom; Lao lei, lao loei.

Loei; Changwat Loei จังหวัดเลย, Luy.

Phetchabun; Bejrapurana, Changwat Phetchabun จังหวัดเพชรบูรณ์, Petchabun.

Phitsanulok; Changwat Phitsanulok จังหวัดพิษณุโลก, Bishnuloka, Bisnuloka, Bisnuloke, Phisunalok, Phitsanuloke, Phitsnulok, Pitsanulok, Pit-se-lou-louc, Porcelon, Porseluk, Pourcelouc, Song Khwae, Vishnuloka.

Nong Khai; Changwat Nong Khai จังหวัดหนองคาย, Nongkai, Nongkhai, Nawngkai, Nawng Kai.

Lao khrang; Lao phu krang (lao phu khrang) ลาวภูครัง, tai krang (thai khrang) ไทครั่ง.

Lao ngaew; Lao ngiaw, ngaeo แง้ว, ngiaw.

Lao ti; Lao di.

Lao wiang; Lao wieng.

Lao klang; Krang, lao glang (felaktigt), lao grang (felaktigt), lao kang, lao khrang, lao krang ,tai kang, tai klang, tai khrang, tai krang.

Tai yong; Chao mueang yong ชาวเมืองยอง, chao tai yong (chao thai yong) ชาวไทยอง, chao yong ชาวยอง, khon yong คนยอง, nyong, yong.

Chiang Mai; Changwat Chiangmai จังหวัดเชียงใหม่, Cheingmai, Chiamai, Chiangmai, Chieng Mai, Chiengmai, Chieng-mai, Jamahey, Sinmae ซีนแหม่, Xieng-mai, Yonok Nakburi Si Nakhon Phing โยนกนาคบุรีศรีนครพิงค์.

Lamphun; Changwat Lamphun จังหวัดลำพูน, Lamphurn, Lampoon, Lam Poon, Lampun, Lapun หละปูน (kham mueang).

Mong Yawng; Muang Yong, Mueang Yong, Möng Yawng.

Tai lue; Chao lue ชาวลื้อ, chao thai lue ชาวไทลื้อ, dai lue, khon lue คนลื้อ, leu, lu, lue, pay-i, payi (kinesiska), shui pai-i, tai lue, tai le, tai lue ไตลื้อ, thai lue, thai-lue, thai lue ไทยลื้อ.

Mekongfloden; Cuu Long, Cửu Long (Vietnam), Lancang, Lancangjiang, Maenam Lan Chang แม่น้ำล้านช้าง, Maenam Lan Chang Chiang แม่น้ำหลานชางเจียง (Kina), Mae Khong, Mecon, Megaung Myit, Méigōng, Mekawng, Mekhong, Mê Kông, Mékôngk, Me Nam Kawng, Tonle Thom.

Ho; Hui (mandarin), pantay (burmesiska).

Ratchaburi; Rachburi, Rajburi, Rajapuri, Rappri, Rat Buri, Rathburi.

Vientiane; Candapuri, Krung Si Sattanak Nahut กรุงศรีสัตนาคนหุต, Viangchan, Vien Chan, Vien Chang, Viengchan, Vieng Janh, Viengtiane, Vientien, Wiangchan, Wiang Chhan, Wiengchan, Wieng Chan, Wiang-jun.

Burma; Birma.

Shan; Chan ชาน, chao tai yai (chao thai yai) ชาวไทใหญ่, ngiao เงี้ยว, tai long, tai man, thai ngio, thai yai ไทยใหญ่.

Maehongson; Changwat Maehongson จังหวัดแม่ฮ่องสอน, Mae Hong Son, Maehongsong, Mae Hong Sorn, Maehongsorn, Mae Rong Son.

Tai khuen; khun, khuen, tai kheun, tai khuen, tai khun, thai khun.

Tai khoen; tai-khoen, tai khoeun.

Tai khuen, språket; Gon shan, hkun, khuen, khun shan, kengtung dai, kengtung-hsipaw shan.

Chiang Rai; Changwat Chiang Rai จังหวัดเชียงราย, Chiangrai, Chieng Rai, Chiengrai, Chienrai, Yonok Nakburi Si Chang Saen โยนกนาคบุรีศรีช้างแส่น, Xieng Rai.

Kengtung; Cheingtung, Chiengtung, Chieng Tung, Kengtong, Keng Tung, Khemarat, Khemarata, Khemarat Tungkhaburi เขมรัฐตุงคบุรี, Kyaington, Kyaingtong, Kyaing Tong, Moeng Khuen, Mueang Khem เมืองเขม, Nakhon Khemarat นครเขมรัฐ, Tungapuri, Yonok Nakburi Si Tungkhaburi โยนกนาคบุรีศรีตุงคบุรี (innan det kallades Chiang Tung).

Shanstaten; Rat Chan รัฐฉาน, Rat Tai Yai (Rat Thai Yai) รัฐไทใหญ่.

Luang Prabang; Louangphrabang, Louang Phrabang, Louang Phabang, Louang Prabang, Loungprabang, Luang Phra Bang, Luang-pra-bang, Luang-Prabang, Mueang Luang Phrabang เมืองหลวงพระบาง, Nam Chuong (vietnamesiska). Yunnan; Laksa Kuha, Younan, Yunan ยูนาน, Yunnan หยุนหนาน.

Yunnan; Laksa Kuha, Younan, Yunan ยูนาน, Yunnan หยุนหนาน.

Nan; Changwat Nan จังหวัดน่าน, Jandapuri, Nanthaburi นันทบุรี, Pua, Wiang Nan, Wiang Tai.

Phayao; Payao, Phrayao, Phuyao, พะยาว.

Tai yong; Chao müang yong ชาวเมืองยอง, chao tai yong (chao thai yong) ชาวไทยอง, chao yong ชาวยอง, khon yong คนยอง, yong.

Tai dam; Black do, black tai, chao tai dam, chao thai dam ชาวไทดำ, jinping dai, lao song ลาวโซ่ง, lao song dam ลาวทรงดำ, phu tai song dam ผู้ไตซงดำ, phu thai lam ผู้ไทดำ, song โซ่ง, suang ซ่วง, tai dam ไตดำ, tai den, tai do, tai dum, tai khang ไตคัง, tai lam ไตลำ, tai muan, tai muai ไตมวย, tai noir, tai tan, tai than ไตทัน, thái, thai den, Thái Đen (vietnamesiska), thai song dam ไทยทรงดำ.

Tai khao; Chao thai khao ชาวไทขาว, chao thai khao, dai duan, dai kao, red tai, tai blanc, tai dón (vietnamesiska), tai don (thai don) ไทด่อน (vietnamesiska), tai kao, tai kaw, tai khao, tày lai, tày dón, thái, thai trang, Thái Trắng (vietnamesiska), white dai, white tai.

Tai daeng; Chao thai daeng ชาวไทแดง, tai deng, thái, Thái Đỏ (vietnamesiska)

Vietnam; Viet-nam, Viet Nam, Yeun.

Tai phuan; Lao phuan, thai puan.

Xiang Khouang; Chieng Kwang, Siang Khwang เซียงขวาง (lao), Mueang Chiang Khwan เมืองเชียงขวัญ, Tran Ninh, Tran-Ninh, Trấn Ninh (vietnamesiska), Xiangkhoang, Xiangkhouang, Xiang Khuang, Xieang Khouang, Xieng Khouang, Xieng Khuang.

Mueang Phuan; Muang Phouan, Muang Phoueune, Muang Phuan Xiang Khouang, Muang Puan, Muong Phouan, Muong Phoueune, Phonsavan, Phuan, Puan.

Tai saek; Tai saek ไตแสก, thai saek ไทยแสก.

Tai ya; Chao tai ya ชาวไทหย่า, cung, tai cung, tai ya ไตหย่า, ya.

Tai ya, språket; Daiya, phasa thai ya ภาษาไทหย่า, Tai-Chung, Tai-Cung.

Tai yor; Tai yo, yo ญ้อ.

Tai yo, språket; Phasa thai yo ภาษาไทญ้อ. phasa yo ภาษาญ้อ.

Tai pao; Hàng tong. tai hang tong.

Tai pao, språket; Phasa thai pao ภาษาไทเปา.

Tai mene, språket; Phasa tai maen, phasa tai man ภาษาไตมัน, phasa tai mian ภาษาไตเมียน, tai do (Vietnam), tai mène, tai quy chau (Vietnam), tay-jo, tay muoi, tay quy chau, tay yo, thai muong.

Tai nyaw; Lao nyaw, nyaw, tai nyo, thai nyaw.

Phu tai; Phou thay, phutai, phu-tai, phuthai, phu thai ผู้ไท, phu thai ภูไท, phu thai ผู้ไทย, phuu thai, poo-thai, pou thai, pu tai, putai, puthai, pu thai, pu-thai.

Kaleun; Kalerng, kaleung, kaleum, kalung กะลุง (cham), kalerng, kelung, kha leung, kha-leung, khalong, khunlun คุณลุน (kinesiska), kurung กุรุง (kinesiska), laoeng, lao kaleun, tai kaleun, tai kaloeng ไทกะเลิง, thai kaleun, thai kaloeng ไทกะเลิง.

Mukdahan; Changwat Mukdahan จังหวัดมุกดาหาร, Mookdahan, Mookda-han. Nakhon Phanom; Nakawn Panom, Nakhorn Phanom, Nakonpanom, Nakon-pa-nom.

Nakhon Phanom; Nakawn Panom, Nakhorn Phanom, Nakonpanom, Nakon-pa-nom.

Sakon Nakhon; Changwat Sakon Nakhon จังหวัดสกลนคร, Sakon-Nakawn, Sakhon Nakhon, Sakon Nakawn, Sakonnakon, Sakon-nakon, Sa-kon-na-kon, Sakonnakorn.

Khamkeut; Kam-gerd, Kamkerd, Khamkaet, Khamkoed, Kham Keut, Kham-Kheut, Muang Khamkeut.

Bolikhamsai; Borikhamxai, Borikhamxay, Kwaeng Bolikhamsai แขวงบอลิคำไซ.

Nakai; Mueang Nakai, Nakay.

Khammouane; Cam Mon, Cammon, Kammuen, Kammuan, Kammuon, Khammouan, Khammuan คำมวน, Kham Muang, Kham Muon, Khwaeng Khammuan แขวงคำม่วน.

Mon-khmerspråken; ภาษาตระกูลมอญ-เขมร, สาขามอญเขมร.

Austroasiatiska språkfamiljen; ตระกูลภาษาออสโตรเอเชียติก, ออสโตรอาเซียติค.

Tai khorat; Khorat thai, tai beung, tai korat, thai beng ไทเบง.

Tai berng; Lao bueng, tai bueng.

Tai derng; Tai deung.

Nakhon Ratchasima; Changwat Nakhon Ratchasima จังหวัดนครราชสีมา, Concacema, Müang Sima, Nagararajsima, Nakawnratchasima. Nakhawnratchasima, Nakorn Rajasima, Nakorn Rajsima, Nokor Rajasima.

Khorat; Korat.

Denna artikel senast uppdaterad: 2020-06-22, 16.10
Följ oss:
Som prenumerant på uppdateringar kommer du att få löpande information från thailandshistoria.se om nya artiklar och sektioner på vår hemsida, samt annan thairelaterad information som kan vara intressant från utomstående källor.

I våra utskick finns länkar du enkelt klickar på för att avsluta prenumerationen på uppdateringar på thailandshistoria.se.

Genom att klicka på "Prenumerera" accepteras dessa villkor och prenumeration till
påbörjas.