Forntid - De tidiga människorna i Sydostasien
De olika taifolken

Taifolkens historia börjar utanför det som idag är känt som landet Thailand. Idag finns taifolk spridda över ett väldigt område i sydöstra delen av Asien.

Thaifolket, eller siameserna, är taifolkens mest kända representant med omkring 50 miljoner människor. I norra Thailand har vi tai yuan (thai yuan) ไทยวน (nordthai), som huvudsakligen är bosatta i det område som en gång i tiden var det gamla tai-kungariket Lan Na ล้านนา. De är omkring 6 miljoner till antalet.


(Traditionell nordthai-klädsel)

Många andra folk, som talar taispråk och som betraktar sig själva som tai, kallar emellertid sig själva och sina språk för andra namn. Hit hör bland annat laofolket (lao) ลาว som består av mer än 20 miljoner människor. Av dessa bor faktiskt endast cirka 4 miljoner i Laos (Prathet Lao) ประเทศลาว och resten i nordöstra Thailand som även kallas för Isan อีสาน. De lao som bor i Isan kallas också ofta för lao Isan ลาวอิสาน.

I nordöstra Burma (Prathet Phama) ประเทศพม่า bor det 4-6 miljoner shan (chan) ชาน, som är ett burmesiskt namn. De kallas för tai yai (thai yai) ไทใหญ่ av thailändarna och kallar sig också själva för tai. Det finns dessutom andra taifolk utspridda i norra Sydostasien (esia tawanok chiangtai) เอเชียตะวันออกเฉียงใต้ och södra Kina (Prathet Chin) ประเทศจีน. Dessa kan delas upp i två grupper;

Den första gruppen omfattar 1,2 miljoner dai (thai) ไท. Här blir det dock litet förvirrande då man även använder beteckningen tai lue (thai lü) ไทลื้อ om de dai som bland annat finns i Thailand. De allra flesta dai lever i Yunnanprovinsen (Monthon Yunnan) มณฑลยูนนาน i områdena Xishuangbanna (Sipsong Phan Na) สิบสองพันนา och Dehong (Toehong) เต๋อหง.


(Dai i KIna)


(Provinsen Yunnan i Kina)


(Xishuangbanna i Yunnanprovinsen)


(Dehong i Yunnanprovinsen)

I dagens norra Thailand bor det idag omkring 83 000 tai lue. De har ett nära släktskap med tai yuan (nordtai) och tai khoen (thai khoen) ไทเขิน. Thai khoen kallas även tai khuen (thai khün) ไทขึน.


(Tai khoen)

Ibland ser man att shanfolket delas upp i följande fyra grupper som jag beskrivit här ovan; tai yai, tai lue, tai khuen och tai yuan (nordtai).

Till den första gruppen hör också tai dam (thai dam) ไทดำ (svarta tai), tai khao (thai khao) ไทขาว (vita tai) och tai daeng (thai daeng) ไทแดง (röda tai) i Laos och norra Vietnam (Prathet Wiatnam) ประเทศเวียดนาม. Till antalet är de kanske sammanlagt lika många som luefolket.


(Tai dam)


(Tai khao)


(Tai daeng)

Till den andra gruppen räknas zhuangfolket (chuang) จ้วง i Kina, som i hög grad har assimilerats av kineserna. Detta folk finns företrädesvis i provinsen Guangxi (Kuangsi) กว่างซี. Men de finns även i provinserna Guizhou (Kuichou) กุ้ยโจว, Yunnan och Hunan หูหนาน. De är cirka 18 miljoner till antalet och är faktiskt Kinas största minoritetsfolk.


(Zhuang i Longzhou i provinsen Guangxi i Kina)


(Provinsen Guangxi i Kina)


(Provinsen Guizhou i Kina)


(Provinsen Hunan i Kina)

Till den andra gruppen räknas också cirka 700 000 nung นุง i norra Vietnam och södra Kina, samt cirka 1,5 miljoner tay (thai) ไท i norra Vietnam. Dessa två folk har ett nära släktskap med zhuangfolket. I Kina räknas nung och tay tillhöra zhuangfolket. En källa säger att tay tidigare kallades för tho โท้, vilket skall ha varit ett nedsättande namn. Jag har dock inte hittat någon information som förklarar detta.


(Nung i Vietnam)

Hur många nungfolket och tayfolket är till antalet varierar i olika källor. Angående nung har jag sett uppgifter om 900 000-1 miljon i Vietnam, 100 000 i Kina och 50 000 i Laos. Angående tay har jag sett siffran 1 700 000.

Taigruppen tai phuan (thai phuan) ไทพวน finns utspridda i nordöstra Thailand, medan andra grupper av dem finns utspridda i centrala Thailand och i provinsen Xiang Khuang (Chiang Khuang) เชียงขวาง i Laos. Deras antal är drygt 200 000 och de är ungefär lika många i Laos och Thailand.


(Tai Phuan)


(Provinsen Xiang Khuang i Laos)

Xiang Khouang var tidigare känt som kungariket Muang Phuan (Müang Phuan) เมืองพวน, alternativt Muang Phuan Xiang Khuang (Müang Phuan Chiang Khwang) เมืองพวนเชียงขวาง, och de två namnen har blivit närmast synonyma.


(Naturbild från Xiang Khuang i Laos)

En annan taigrupp är tai saek (thai saek) ไทแสก, som finns i både Laos och Thailand. De flesta av dem bor vid Mekongfloden (Maenam Khong) แม่น้ำโขง i centrala Laos och ett mindre antal har bosatt sig i nordöstra Thailand. Deras språk kallas också saek (phasa saek) ภาษาแสก, men många använder numera lao (phasa lao) ภาษาลาว, eller laotiska, som sitt modersmål.


(Tai saek)


(Mekongfloden i Laos)

Det finns många fler grupper av taifolk och några exempel på dessa är tai ya (thai ya) ไทหย่า, tai yor (thai yo) ไทย้อ och phu tai (phu thai) ภูไทย.


(Tai ya)


(Tai yor)


(Phu tai)

Språket tai ya (phasa thai ya) ภาษาไทหย่า talas av 5 000-6 000 personer i provinsen Chiang Rai เชียงราย, men riskerar på sikt att försvinna från Thailand då tai ya saknar egen skrift. Men bland deras bröder i Kina lever språket vidare.


(Provinsen Chiang Rai)

Språket tai yo (tai yor) är nära släkt med tai pao (phasa thai pao) ภาษาไทเปา i Vietnam och kan härstamma härifrån. Språket hade tidigare sin egen unika tai yo-skrift, men används inte längre. I Laos och Thailand är tai yo känt under namnen tai mene (phasa thai maen) ภาษาไทแมน och tai nyaw (thai yo) ไทญ้อ.

Tai yo verkar synbarligen vara ett sydvästligt taispråk, men detta beror bara på den århundradelånga kontakten med andra språk i regionen och bör istället klassas bland de nordliga taispråken. Det tai nyaw som talas i centrala Thailand och västra Kambodja (Prathet Kamphucha) ประเทศกัมพูชา är en laodialekt, istället för ”äkta” tai yo. De flesta talare av språket tai yo är bosatta i Laos och Vietnam, men de finns även i nordöstra Thailand.

Det finns phu tai i centrala Laos, nordöstra Thailand och Vietnam och de talar ett distinkt eget språk som är närbesläktat med tai yo, tai phuan och lao i norra Laos. Det finns ingen inbördes förståelse mellan phu tai och lao-thai. Phu tai är heller inte nära besläktat med tai dam, vilket ibland påstås i källor på internet อินเทอร์เน็ต.

Till sist har vi en grupp som dock inte räknas som någon egen minoritetsgrupp. De kallar sig själva för tai khorat (thai khorat) ไทยโคราช, tai berng (thai boeng) ไทยเบิ้ง eller tai derng (tai doeng) ไทยเดิ้ง. De är främst bosatta i provinsen Nakhon Ratchasima นครราชสีมา, men några av dem finns också i närliggande provinser. Lägg märke till att Nakhon Ratchasima ofta förkortas till Khorat โคราช.


(Provinsen Nakhon Ratchasima)

Trots att tai khorat lever i nordöstra Thailand (Isan), där de flesta talar lao, talar tai korat flytande centralthai, som ibland också kallas siamesiska eller thailändska. Detta faktum har inneburit att de inte klassats som en egen etnisk grupp.

Tai khorat kan spåras tillbaka till Autthayakungen Narais (Phra Narai) พระนารายณ์ tid. Det var nämligen han som beordrade byggandet av en ny befäst stad som skulle markera gränsen i den nordöstra delen av hans rike. Staden blev sedermera känd som Nakhon Ratchasima.

Tai khorat är uppenbart nära släktingar till thaifolket. En del hävdar att de är ättlingar till thailändska soldater som gifte sig med kambodjanska kvinnor, men några bevis för detta finns det inte.

Om vi också räknar med de små isolerade taigrupperna i nordöstra Indien (Prathet India) ประเทศอินเดีย och på Hainan når vi upp på närmare 90 miljoner människor med tai-ursprung.

Det mest karaktäristiska som enar taifolken är språken. Släktskapen mellan taispråken är relativt tydlig och det finns en klar inbördes förståelse mellan flera av dem. Däremot finns ingen sådan inbördes förståelse mellan taispråken och burmesiska, kambodjanska (phasa khamen) ภาษาเขมร (eller khmer), vietnamesiska eller de kinesiska språken.

Taispråken är så kallade tonspråk. Under en lång utvecklingsperiod förlorade taispråken många av de konsonanter som skilde orden från varandra och den enda möjlighet som fanns kvar, för att skilja orden åt, var toner.

De flesta taispråk har fem till sju toner. Standardthai, eller den dialekt som lärs ut i skolorna i Thailand, har fem toner. Lao, som talas i nordöstra Thailand och Laos, har fem eller sex toner.


Stavningsvarianter;

Tai yuan; Khon müang ฅนเมือง, khon mueang, tai nüa (thai nüa) ไทเหนือ, tai yuan ไตยวน.

Lan Na; Anachak Lan Na อาณาจักรล้านนา, Anachak Lanna Thai, Lanna, Lan Na Thai ลานนาไทย, Lan-Na-Thai, Lannathai, Mueang Lanna, Zinme eller Zimme (burmesiska).

Lao; Chao lao.

Burma; Birma.

Shan; Chan ฉาน, chao thai yai ชาวไทใหญ่, tai long, thai ngio, thai yai ไทยใหญ่.

Laos; Ai Lao (vietnamesiska) อ้ายลาว, Lin Zin, Linzin (burmesiska), Laenzaen (burmesiska).

Isan; Isaan, I-san, Isarn, Phak Isan ภาคอีสาน.

Tai lue; Chao lü ชาวลื้อ, chao thai lü ชาวไทลื้อ, dai lue, leu, lu, lue, pay-i, payi, shui pai-i, tai lue, tai le, tai lü ไตลื้อ, thai lue, thai-lue, thai lü ไทยลื้อ.

Yunnan; Laksa Kuha, Younan, Yunan ยูนาน, Yunnan หยุนหนาน.

Xishuangbanna; Banna, Moeng Lü, Müang Lü, เมืองลื้อ, Sib Sarng Pang, Sibsawng Pana, Sib Sawng Pana, Sibsongpanna, Sip Sawng Panna, Sipsawng Punna, Sipsong Pan Na สิบสองปันนา, Sip Song Panna, Sipsong Panna, Sipsòng Panna, Sipsongpanna, Xishuang Banna.

Dehong; Khet Pokkhrong Ton Eng Chonchat Thai Lae Chingphua Toehong เขตปกครองตนเองชนชาติไทและจิ่งพัว เต๋อหง.

Tai khoen; Tai kheun, tai-khoen, tai khoeun, tai khun, thai khoen.

Tai khuen; Dai kun, tai khün

Tai dam; Black do, black tai, chao tai dam, chao thai dam ชาวไทดำ, jinping dai, lao song ลาวโซ่ง, lao song dam ลาวทรงดำ, phu tai song dam ผู้ไตซงดำ, phu thai lam ผู้ไทดำ, song โซ่ง, suang ซ่วง, tai dam ไตดำ, tai den, tai do, tai dum, tai khang ไตคัง, tai lam ไตลำ, tai muan, tai muai ไตมวย, tai noir, tai tan, tai than ไตทัน, thái, thai den, thai song dam ไทยทรงดำ.

Tai khao; Chao tai khao ชาวไทขาว, chao thai khao, dai duan, dai kao, red tai, tai blanc, tai dón, tai don, tai kao, tai kaw, tai khao, tày lai, tày dón, thái, thai trang, white dai, white tai.

Tai daeng; Chao thai daeng ชาวไทแดง, tai deng, thái.

Vietnam; Viet-nam, Viet Nam, Yeun.

Zhuang; Chao chuang ชาวจ้วง, choang, pu chuang ปู้จ้วง, rao, rau.

Guangxi; Khet Pok Khrong Ton Eng Kwangsi เขตปกครองตนเองกว่างซีจ้วง, Kwangsi, กวางสี.

Guizhou; Kuei-Chou, Kwaichao ไกวเจา, Monthon Kuichou มณฑลกุ้ยโจว.

Hunan; Monthon Hunan มณฑลหูหนาน.

Nung; Chao nung ชาวนุง, chao thai nung ชาวไทนุง, nong, nùng, tày-nùng.

Tay; Chao thai ชาวไท, chao tho ชาวโท้, ho โฮ, ngan, pa di, phen, tai tho, tày, thai pung ไทปูง, thô, t'o, thu lao.

Tai phuan; Lao phuan, thai puan.

Xiang Khuang; Chieng Kwang, Siang Khwang เซียงขวาง (lao), Müang Chiang Khwan เมืองเชียงขวัญ, Tran Ninh, Tran-Ninh, Trấn Ninh (vietnamesiska), Xiangkhoang, Xiangkhouang, Xiang Khouang, Xieang Khouang, Xieng Khouang, Xieng Khuang.

Muang Phuan; Muang Phouan, Muang Phoueune, Muang Puan, Muong Phouan, Muong Phoueune, Phonsavan, Phuan, Puan.

Tai saek; Tai saek ไตแสก, thai saek ไทยแสก.

Mekongfloden; Cuu Long, Cửu Long (Vietnam), Lancang, Maenam Lan Chang แม่น้ำล้านช้าง, Maenam Lan Chang Chiang แม่น้ำหลานชางเจียง (Kina), Mae Khong, Megaung Myit, Méigōng, Mekawng, Mekhong, Mê Kông, Mékôngk, Me Nam Kawng, Tonle Thom.

Tai ya; Chao tai ya ชาวไทหย่า, cung, tai cung, tai ya ไตหย่า, ya.

Tai yor; Tai yo.

Phu tai; Phutai, phu-tai, phuthai, phu thai ผู้ไท, phu thai ภูไท, phu thai ผู้ไทย, phuu thai, poo-thai, pou thai, pu tai, putai, puthai, pu thai, pu-thai.

Tai ya, språket; Daiya, Tai-Chung, Tai-Cung.

Chiang Rai; Changwat Chiang Rai จังหวัดเชียงราย, Chiangrai, Chieng Rai, Chiengrai, Chienrai, Yonok Nakburi Si Chang Saen โยนกนาคบุรีศรีช้างแส่น, Xieng Rai.

Tai pao; Tai hang tong.

Tai mene, språket; Phasa tai maen, phasa tai man ภาษาไตมัน, phasa tai mian ภาษาไตเมียน, tai do (Vietnam), tai mène, tai quy chau (Vietnam), tay-jo, tay muoi, tay quy chau, tay yo, thai muong.

Tai nyaw; Tai nyo, yo ญ้อ.

Kambodja; Anachak Khamen อาณาจักรเขมร, Anachak Khom อาณาจักรขอม, Chakrawat Khamae จักรวรรดิขแมร์, Kambuja, Kampuchea, Nam Vang (vietnamesiska).

Thai khorat; Khorat Thai, Tai korat, Thai beng ไทเบง.

Nakhon Ratchasima; Changwat Nakhon Ratchasima จังหวัดนครราชสีมา, Nagararajsima, Nakawnratchasima. Nakhawnratchasima, Nakorn Rajasima, Nakorn Rajsima, Nokor Rajasima.

Khorat; Korat.

Denna artikel senast uppdaterad: 2018-10-21, 06.48
Följ oss:
Som prenumerant på uppdateringar kommer du att få löpande information från thailandshistoria.se om nya artiklar och sektioner på vår hemsida, samt annan thairelaterad information som kan vara intressant från utomstående källor.

I våra utskick finns länkar du enkelt klickar på för att avsluta prenumerationen på uppdateringar på thailandshistoria.se.

Genom att klicka på "Prenumerera" accepteras dessa villkor och prenumeration till
påbörjas.