I nuvarande Thailand finns ett mindre antal cham จาม som härstammar från det gamla riket Champa (Anachak Champa) อาณาจักรจามปา. Detta rike kommer jag att berätta om längre fram i avsnittet ”Sydostasien före och under taifolkens ankomst”, artikeln ”Champa”. Chamfolket talar ett språk tillhörande den austronesiska språkfamiljen och undergruppen malajo-polynesiska språk (klum phasa malayo-pholinesian) กลุ่มภาษามาลาโย-โพลีเนเซีย. Det finns uppskattningsvis omkring 4 000 cham i Thailand. Många av dem har flyttat till södra Thailand för att söka arbete.

I södra Thailand finns det mellan två och fyra miljoner malajer (malayu) มลายู som kallas thai-malajer (thai chuesai malayu) ไทยเชื้อสายมลายู, vilket betyder ”thai med malajursprung.” De talar en egen variant av malajiska (phasa malayu) ภาษามลายู, som också tillhör gruppen malajo-polynesiska språk. Språket de talar kallas också för pattani-malajiska (phasa malayu pattani) ภาษามลายูปัตตานี eller yawi (phasa yawi) ภาษายาวี av thailändarna. Yawi är en förvrängning av det malajiska ordet jawi, som i sin tur också är namnet på det modifierade arabiska alfabetet som används för att skriva malajiska.

Pattani-malajiska skiljer sig mycket från de dialekter som talas i norra Malaysia. Anledningen till detta är att de länge isolerades från övriga malajer av höga berg, vidsträckta regnskogar och Thailandviken (Ao Thai) อ่าวไทย. I Thailand påverkades också språket av majoritetsspråket thai. Den malajiska som är obligatorisk att lära i skolorna i Malaysia är så annorlunda jämfört med Pattani-malajiska att många i södra Thailand har svårt att förstå radioutsändningar på standard-malajiska.

Malajerna bildade tidigt ett antal stater nere på Malackahalvön (Khap Samut Malayu) คาบสมุทรมลายู. Om dessa stater kan du läsa i avsnittet ”Sydostasien före och under taifolkens ankomst”. Till skillnad från den buddhistiska majoritetsbefolkningen i Thailand är de flesta malajer muslimer มุสลิม.

I södra Thailand finns även folkgruppen negriter (ni-krito) นิกริโต som jag också kommer att berätta mera om längre fram i avsnittet ”De tidiga människorna i Sydostasien”, artikeln ”Australier och negriter”.

Thailändarna använder ett samlingsnamn på några av de olika folkslag som lever, eller har levt, som havsnomader i södra Thailand. De kallar dem för chao le ชาวเล, chao thale ชาวทะเล eller chao nam ชาวน้ำ, vilket grovt kan översättas till havsfolk eller vattenfolk. Ett gammalt svenskt namn är havszigenare och används av förklarliga skäl inte längre. På malaj kallas de orang laut โอรังลาอุต.

(Moken)

De tre största grupperna av havsnomader är moken (mo-kaen) มอแกน, moklen (mo-klaen) มอแกลน och urak lawoi อูรักลาโว้ย. De tillhör alla tre den austronesiska språkfamiljen och den malajo-polynesiska språkgruppen. Moken är 2 000-3 000 till antalet och finns även i södra Burma. Moklen och urak lawoi finns utmed södra Thailands västkust och deras antal är 3 000-6 000 beroende på källan. Deras språk, som är närbesläktat med malajiska, har påverkats av thaispråket och deras livsstil har genomgått en snabb förändring i modern tid.